Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NATURRESURSER Höstterminen 2015Höstterminen 2015.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NATURRESURSER Höstterminen 2015Höstterminen 2015."— Presentationens avskrift:

1 NATURRESURSER Höstterminen 2015Höstterminen 2015

2 VAD ÄR EN RESURS? (78-81)VAD ÄR EN RESURS? (78-81) Naturresurserna har vi utnyttjat i flera tusen år och exempel på dessa är den bördiga jorden, den växande skogen och djurlivet i haven. Resurser är tillgångar som t.ex. mat, energi och redskap. Med icke förnybara resurser räknas resurser som vi människor förbrukat genom vårt sätt att leva och detta är resurser som naturen behöver mycket lång tid för att återskapa.

3 VAD ÄR EN RESURS? (78-81)VAD ÄR EN RESURS? (78-81) Icke förnybara resurser

4 VAD ÄR EN RESURS? (78-81)VAD ÄR EN RESURS? (78-81) Andra naturresurser förnyas ständigt. Luften i atmosfären, vattnet och marken bildar biosfären, den tunna hinna runt jorden. Luften, vattnet och marken ingår i kretsloppet som kommer alltid att förnyas. Solen är den enda källan som är outtömlig.

5 VAD ÄR EN RESURS? (78-81)VAD ÄR EN RESURS? (78-81) Ett samhälle ska bygga på en hållbar utveckling. – Använda jordens resurser på rätt sätt – Anpassa samhället efter vad miljö/människa klarar av Hur? De som förbrukar för mycket resurser måste minska sin förbrukning - Vant oss vid levnadsstandarden - Bibehålla hög standard men minska resursförbrukningen

6 VAD ÄR EN RESURS? (78-81)VAD ÄR EN RESURS? (78-81) Vårt sätt att leva lämnar spår på jorden, alla de resurser vi använder tas någonstans ifrån och det skapar ett avtryck på jorden : Ett ekologiskt fotavtryck Det kan vara mat, kläder, transporter och avfall. Räknas ut genom att man jämför landets yta med hur mycket naturresurser invånarna förbrukar. (se bild sida 80)

7 VAD ÄR EN RESURS? (78-81)VAD ÄR EN RESURS? (78-81) Den tunna luft och känsliga hinna av land, vatten och luft där liv finns kallas biosfären. Icke förnybara resurser som kan återanvändas är t.ex. metaller, sten, sand och grus. Kol, olja och gas är exempel på resurser som inte är förnybara och som inte kan återanvändas. Förnybara resurser är till exempel solstrålningen, vindens och vattnets rörelser. Hållbar utveckling är att förbruka resurser på ett sätt som är hållbart i framtiden. Den landyta som krävs för att ge oss allt det vi behöver för att leva kallas ekologiskt avtryck.

8 TEMPERATUR (90-91)TEMPERATUR (90-91) Ju högre upp i atmosfären man kommer, desto kallare blir det. Kustklimat eller fastlandsklimat – det beror på att land och hav uppvärms och avkyls olika snabbt.

9 TEMPERATUR (90-91)TEMPERATUR (90-91) Växthuseffekten

10 TEMPERATUR (90-91)TEMPERATUR (90-91) Naturlig växthuseffekt – Värme från jordytan hindras av atmosfären från att stråla ut i rymden. Tänk ett växthus: den släpper in solljuset och stänger in värmen. Förutsättningen för liv på planeten. Förstärkt växthuseffekt – Naturliga växthuseffekten förstärks genom utsläpp av olika gaser. Temperaturen på jorden stiger. De vanligaste gaserna är koldioxid, metangas och vattenånga. Dessa växthusgaser släpper igenom solljus men bromsar värmestrålningen till jorden.

11 TEMPERATUR (90-91)TEMPERATUR (90-91) Koldioxid bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten, cirka 70%. Koldioxid bildas vid förbränning av ex. olja och kol. Haven och våra levande växter (ex. skog) tar upp koldioxid ur luften men inte så stora mängder som släpps ut. Avverkningen av skog påverkar växthuseffekten. Vattenånga är den vanligaste växthusgasen.

12 TEMPERATUR (96-103)TEMPERATUR (96-103) Vad händer med klimatet? – Istäcket i Arktiska oceanen minskar. – Världens glaciärer smälter. – Öar och kuster kommer översvämmas. – Australien blir torrare = fler bränder. – Jordens medeltemperatur stiger Beror på människans ökade utsläpp av växthusgaser Koldioxidutsläppen ökar – Länder med stor oljeproduktion – Kina, USA och EU står för mer än hälften av utsläppen – Canada/USA (20 ton co 2 /person), EU (10) och Sverige (7)

13 TEMPERATUR (96-103)TEMPERATUR (96-103) Hur påverkas jorden? – Temperaturen stiger Beroende på hur mycket utsläppen minskar I norr/söder förväntas temperaturen stiga mer – Polarisarna smälter och havsnivån stiger Istäcket i Arktiska oceanen och Antarktis minskar Världens glaciärer smälter Havsnivån stiger – Vädret blir mer extremt Fler och värre orkaner –> översvämningar, ökad jordskredsrisk

14 TEMPERATUR (96-103)TEMPERATUR (96-103) Vad kan vi göra? – FN:s klimatkonferenser Globalt klimatavtal – Kyoto 1997 – Köpenhamn 2009 – Rio 2020 – Vad händer i Sverige? OM medeltemperaturen höjs leder det till översvämningar vid kusterna. Ökad nederbörd och regnen blir kraftigare. Växt- och djurliv kommer förändras. Fjällen blir snötäckta en kortare tid.

15 TEMPERATUR (96-103)TEMPERATUR (96-103) Vad kan JAG göra? – Minska bilåkandet i bensinbilar – Åka tåg framför flyg – Äta närodlat kött, vegetarisk mat oftare – Minska på energiförbrukningen hemma Lågenergilampor, stand by-apparater, dusch – Handla klimatsmart Miljömärkta varor

16 MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( )MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( ) En tredjedel av jordens landyta är täckt av skog. – Regnskog som är grön året om Tropisk regnskog Tempererad regnskog – Skogar som är gröna på sommaren Lövskog Monsunskog – Barrskog Norra barrskogsbältet

17 MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( )MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( ) Den odlade jorden – Näringsfattig jord ledde till att man började gödsla jorden för att få bättre skörd. – Genom att skörda och sedan gödsla skapade människan ett konstgjort kretslopp. Vanligaste grödorna – Majs, vete och ris Odla för eget bruk – Jordbruk i liten skala och enkla metoder: försörjningsjordbruk – Tropisk: svedjebruk

18 MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( )MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( ) Skatter från jordens inre – Berggrunden och det lösa jordtäcket ger oss ämnen som metaller, sten, grus, sand och lera. – Metall, sten och grus för att bygga hus – Malm – icke förnybara resurs men kan återvinnas – Aluminium kan också återanvändas (tänk burkar)

19 MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( )MARKEN – EN UTNYTTJAD… ( ) Naturens gratistjänster är hotade – Ekosystemtjänster (använt naturen för egen överlevnad) – För att få ett hållbart samhälle bör vi ta större hänsyn till hur ekosystemen fungerar. (Exempel på sid.129)

20 DET LIVGIVANDE VATTNET ( )DET LIVGIVANDE VATTNET ( ) VATTEN Flytande 98% i haven Vattenånga Kretsloppet

21

22 DET LIVGIVANDE VATTNET ( )DET LIVGIVANDE VATTNET ( ) Vårt dricksvatten – Det mesta av grundvattnet är salt. – Hälften av det vatten vi dricker kommer från grundvattnet, resten kommer från sjöar (ytvatten). – Ytvattnet är känsligt för utsläpp. – Grundvattnet fylls på med ytvatten = blir ytvattnet skadat blir även grundvattnet det. – Svenska reningsverk Mekanisk  Biologisk  Kemisk

23 ÖSTERSJÖN (140)ÖSTERSJÖN (140) Extra känsligt då det är ett instängt innanhav. Övergödningen är orsakad av att havet får för mycket näring (läcker ut från gödslade åkrar och skogar). Vattnet blir som näringsrik soppa och till slut bildas algblomning. En del alger är giftiga för människor och djur. Övergödningen leder till bottendöd eftersom då algerna dör sjunker dessa ner mot botten där de bryts ner. Nedbrytningen kräver syre som tas från vattnet = syrebrist vid bottnarna och allt som är bottenledande dör (växter, smådjur och fiskar). Urfisket har pågått länge i Östersjön och balansen rubbas vilket gör att viss fisk riskerar att dö ut. DU kan hjälpa Östersjön genom att: – Inte äta östersjöfisk som är hotad – Tvätta dina kläder med miljömärkt tvättmedel – Inte skräpa ner på badstranden eller i skärgården

24 HAVET – EN UTNYTTJAD… ( )HAVET – EN UTNYTTJAD… ( ) 100 miljoner ton fisk/år. Kina, Peru, USA, Japan, Ryssland, Indonesien och Chile dominerar världsfisket. (50%) När båtar och redskap blir större och effektivare fiskar man på för hårt = utarmning. EU – fångstkvoter som inte får överskridas.


Ladda ner ppt "NATURRESURSER Höstterminen 2015Höstterminen 2015."

Liknande presentationer


Google-annonser