Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

HOT MOT NATIONALSTATEN? DECENTRALISERING PRIVATISERING INTERNATIONALISERING.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "HOT MOT NATIONALSTATEN? DECENTRALISERING PRIVATISERING INTERNATIONALISERING."— Presentationens avskrift:

1 HOT MOT NATIONALSTATEN? DECENTRALISERING PRIVATISERING INTERNATIONALISERING

2 Några statsvetenskapliga begrepp Politik Demokrati Demokratisk politik (se sid. 13) Offentlig sektor – marknad – civilsamhälle Flernivådemokrati (”multi-level governance”) Rättsstat Rättighetsrevolutionen (Ylva Norén Bretzer 2010, kapitel 1-2)

3 Medborgerliga rättigheter (RF 2:1) 1. Yttrandefrihet 2. Informationsfrihet 3. Mötesfrihet 4. Demonstrationsfrihet 5. Föreningsfrihet 6. Religionsfrihet (OBS! inskränkningar i konventionell lagstiftning)

4 ”Rättighetsrevolutionen” T H Marshalls tes om medborgarskap och klass: * Sociala rättigheter (1900-talet) * Politiska rättigheter (1800-talet) * Civila rättigheter (1700-talet) Ylva Norén Bretzer: Globala rättigheter och skyldigheter (2000-talet)

5 FLERNIVÅSTYRE - FLERNIVÅDEMOKRATI Global nivå (FN, WTO, Världsbanken, IMF) Europeisk nivå (direktval till EU-parlamentet) Nordisk nivå (Nordiska rådet) Nationell nivå (direktval till Riksdagen) Regional nivå (länsstyrelser, direktval till landstingsfullmäktige/regionfullmäktige) Kommunal nivå (direktval till kommunfullmäktige) Lokal nivå (t.ex. indirekt valda kommundelsnämnder)

6 MAKTDELNING (sid. 40 i Norén Bretzer) Grundidé: de olika intressen som finns i samhället ska kontrollera och balansera varandra 1. Parlamentet (riksdagen) som den första statsmakten 2. Regeringen och förvaltningsmyndigheterna som den andra statsmakten 3. Domstolarna som den tredje statsmakten 4. Medierna som den fjärde statsmakten Går det att argumentera emot idén om maktdelning som ideal?

7 Partiernas roll i den representativa demokratin Allmän rösträtt 1921 Ett fempartisystem växer fram Masspartier och parlamentspartier (historiskt) Kartellpartier? Åtta riksdagspartier idag Parlamentsreformen år 1970 Minoritetsregeringar Mot koalitionsregeringar?

8 Den svenska modellen (Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44) 1) Konfliktlösning på arbetsmarknaden (regler för intresse- och rättskonflikter) 2) Centraliserade avtalsrörelser 3) Historisk kompromiss (Saltsjöbadsandan 1938) 4) Samförståndskultur 5) Full sysselsättning 6) Det starka samhället (s.k. social ingenjörskonst) 7) Universalism (generell välfärdspolitik) 8) Expertstyre 9) Korporatism 10) Centralisering 11) Den andra kompromissen (kvinnor ut på arbetsmarknaden)

9 EN SVENSK POLITISK TRADITION? Olof Petersson (2007: 1 kap. ) hävdar att det snarast är avsaknaden av ett antal samhällsfaktorer som har präglat Sverige som politiskt system: 1) Avsaknad av ett feodalväsende med livegenskap 2) Ingen modern historia av ockupation från annan stats sida 3) Lång period av fred 4) Avsaknad av revolutionär tradition 5) Sverige är och har alltid varit en enhetsstat (dvs. aldrig någon federation) 6) Få stora städer och en svag stadskultur (?) 7) Det ”civila samhället” har fortfarande en blygsam omfattning

10 TVÅ GRUNDTEMAN I SVENSK POLITIK JÄMLIKHET (LOKALT SJÄVSTYRE, OFFENTLIGHET OCH FOLKRÖRELSER) ÖVERHET (STATLIG REGLERING OCH INGENJÖRSKONST) Det svenska styrelsesättet förenar ett folkligt och egalitärt inslag med en stark centralmakt.

11 Svensk förvaltning i ett jämförande perspektiv Enhetsstater och federala stater (regionaliseringstendens i hela Europa) Stärkt parlamentariskt ansvarsutkrävande i Sverige Handlingsoffentlighet som princip unikt för Sverige Stärkt besvärsinstitut och politiska krav på författningsdomstol i Sverige (domstolsväsendets politisering - politikens juridifisering) Det dualistiska förvaltningssystemet i Sverige (s.k. självständiga centrala förvaltningsmyndigheter)

12 FÖRVALTNINGSPOLITIKENS MÅL (”Legitimitetstriangeln”) DEMOKRATI (”den folkstyrda staten”) RÄTTSSÄKERHET (”den rättssäkra staten”) EFFEKTIVITET (”den levererande staten”) Den offentliga makten (2009) av Olof Petersson

13 FÖRVALTNINGSPOLITIKENS MEDEL 1) Organisationsmakt 2) Utnämningsmakt 3) Finansmakt 4) Lagstiftningsmakt 5) Kontrollmakt Den offentliga makten (2009) av Olof Petersson

14 VEM STYR? Flernivåstyre eller flernivådemokrati? Demokratiskt underskott? Är problemet störst inom EU, på nationell, regional och/eller kommunal nivå? Hierarki (”government”) eller nätverk (”governance”)? Vilka demokratiska värderingar och bedömningar är rimliga? (följ t.ex. debatterna om ”det mångkulturella” samhället” resp. anklagelser om ”PC-attityder”, ”problemformuleringsprivilegiet” resp. ”barnfattigdomen”)

15 Vårt offentliga etos Demokrativärden: a) Politisk demokrati b) Rättssäkerhet c) Offentligt etos Ekonomivärden: a) Funktionell rationalitet b) Kostnadseffektivitet c) Produktivitet (Lennart Lundquist i Förvaltningspolitiska kommissionen 1997)

16 DEMOKRATISKA VÄRDERINGSKRITERIER Handlingskapacitet (”att politiken får någonting uträttat”) Delaktighet (”medborgarnas känsla av sammanhang”) Deltagande (”medborgarnas försök att påverka”) Legitimitet (”vilka institutioner har medborgarna förtroende för?”)

17 Förtroende för samhällsinstitutioner (2007) Toppen: Sjukvården Förtroendebalans +56 Polisen +46 Universitet +44 Riksbanken Botten: De fackliga organisationerna -18 EU-kommissionen-19 EU-parlamentet-20 De politiska partierna-22 (SOM-rapport 44)

18 Den offentliga förvaltningen - en del av rättsstaten, demokratin eller tjänste- produktionsapparaten? 1) Initiativ 2) Beredning (bedömning av möjliga alternativ) 3) Beslut (form och innehåll) 4) Genomförande (process och resultat) 5) Kontroll (utvärdering eller juridisk prövning) 6) Återkoppling till beslutsfattarna

19 Domstolsväsendets uppbyggnad A.Förvaltningsmål (besvär över myndighetsbeslut, administrativa mål och skattemål) Förvaltningsrätter (12), Kammarrätter (4) och Högsta förvaltningsdomstolen (1) B. Brottsmål, tvistemål och allmänna ärenden Tingsrätter (48), Hovrätter (6) och Högsta domstolen (1)

20 Specialdomstolar Mark- och miljödomstolar (5) Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Patentbesvärsrätten Hyresnämnd Arrendenämd

21 Några statliga uppgifter Myndighetsutövning (t.ex. disciplinpåföljd) Välfärdsproduktion Samhällsskydd och rättsskipning Näringsliv (tjänste- och varuproduktion) Forskning och den s.k. tredje uppgiften Försvar, skatt, tull, utrikespolitik, kultur osv. Planering, styrning och samordning (t.ex. fysisk planering, detaljplaner, samverkan mellan polismyndigheter och kommuner) osv.

22 Konstitutionens roll i en liberal- västerländsk demokrati Statsmakten skapar regler och normer för samhället. OBS! Stat är inte det samma som ”samhälle”! Nästan alla demokratiska stater har utformat grundläggande regler (s.k. konstitutioner eller grundlagar) för hur samhället ska styras. Grundlagarna brukar behandla: a) Individens rättigheter och skyldigheter gentemot staten b) Regler för hur folkviljan ska förverkligas c) Kompetensfördelningen mellan statsmaktens olika organ samt d) Hur konflikter mellan statsmaktens centrala organ ska lösas (läs Svensk politik, ”Författningen moderniseras”, sid. 26ff.)

23 Sveriges grundlagar Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen

24 Svenska författningar Grundlagar Konventionella lagar (t.ex. polislagen) Förordningar (t.ex. polisförordningen) Föreskrifter (t.ex. FAP)

25 Offentlig reglering Riksdagen stiftar lag (det obligatoriska och delegeringsbara området) Regeringen utfärdar förordningar Förvaltningsmyndigheter utfärdar föreskrifter Lagar och förordningar finns i Svensk Författningssamling (SFS) Förvaltningsmyndigheterna har egna författningssamlingar (t.ex. FAP)

26 EU-rätt EU-förordningar (Direkt tillämpliga) EU-direktiv (Indirekt tillämpliga, då riksdagen har avgränsad tid på sig att lagstifta. I annat fall utdöms bötesbelopp gentemot staten Sverige) Beslut Rekommendationer och yttranden

27 I juridisk och statsvetenskaplig litteratur brukar EU beskrivas som: 1) En tullunion 2) En gemensam marknad 3) En rättsgemenskap 4) En politisk gemenskap

28 Europeisk integration – vad är det? Rättslig integration Ekonomisk integration Politisk – ideologisk integration Social integration Kulturell integration (The Transformation of Western Europe: William Wallace)

29 Medialt uppmärksammade frågor på temat europeisk integration Lavaldomen i EU-domstolen (”Waxholmsfallet”) – hot mot den svenska modellen? Social dumpning Hur påverkar den europeiska integrationen svensk välfärdspolitik? GUSP – svenskt samarbete med NATO ”Danska sjukan”: främlingsfientliga stämningar sprids i Europa Globala finansströmmar – förslag om s.k. Tobinsskatt

30 RÄTTSSÄKERHET (”rule of law”) 1) Förutsebarhet 2) Lika behandling 3) Kontrollerbarhet 4) Legalitetsprincipen ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakta saklighet och opartiskhet” (RF 1:9)

31 Kan värdet rättssäkerhet garanteras i svensk offentlig förvaltning? Offentlig reglering som antas kunna bidra till värdet rättssäkerhet: a) Jävsregler b) Offentlighet och sekretess c) Tystnadsplikt d) Diarieföring e) Förvaltningsbesvär & laglighetsprövning f) Tjänstemäns disciplinansvar g) Myndighetssamverkan h) Centrala förvaltningsmyndigheters tillsynsskyldighet i) Krav på revision

32 Kompetensförskjutningar under efterkrigstiden Överstatlighet (CAP, gemensamma marknaden, strukturpolitik) Förstatligande (polisen, universitetssektorn, socialförsäkringar) Regionalisering (psykiatrisk vård, utbildning) Kommunalisering (särskola, omsorg, grundskola) Privatisering (utbildning, omsorg, sjukvård osv.)

33 Svensk välfärdspolitik 1) Det starka samhället (”från vaggan till graven”) 2) Generell välfärdspolitik 3) Välfärd ses som en rättighet som grundar sig på medborgarskap 4) Starka inslag av offentlig reglering, finansiering och produktion 5) Begränsad behovsprövning 6) Högt skattetryck, relativt låga avgifter 7) Transfereringar mellan grupper 8) Transfereringar över livscykeln 9) Transfereringar från statsapparat till individ 10) Decentraliserad välfärdsproduktion: Välfärdsservicen produceras mestadels av landsting & regioner & kommuner

34 Riksdagen (kapitel 8 i Svensk politik) Innehar finansmakten (fattar beslut om statsbudgeten) och stiftar lagar (efter förslag från regeringen, genom s.k. proposition). Har även kontrollmakt över stats- förvaltningen. Styrande regler för riksdagen är regeringsformen och riksdagsordningen 349 riksdagsledamöter Före 1971 hade riksdagen två kammare Personval: 8% kryss Talmannen leder riksdagens samlade sessioner Väljer statsminister och beslutar om misstroende

35 Riksdagens löpande arbete 15 fackutskott samt EU-nämnden. Utskotten lägger betänkanden. Polisen och hela rättsväsendets verksamhet behandlas av justitieutskottet. Räddningstjänstens verksamhet behandlas av försvarsutskottet. Alla riksdagsutskott har 17 ledamöter. Generellt sett är riksdagens makt stor när regeringen saknar egen majoritet. Det nya statliga budgetsystemet har stärkt regeringen politiskt. Interpellationer och frågor ställs vid riksdagens sessioner. Justitieombudsmannen, riksrevisionen och riksbanken lyder under riksdagen (och således ej under regeringen). Partigrupperna träffas och partierna har egna kanslier i riksdagshuset. (se

36 Regeringen (kapitel 9 i Svensk politik) Regeringskansliet (”Rosenbad”) består av statsrådsberedningen och 11 departement. Statsminister Fredrik Reinfeldt är chef för regeringskansliet. Varje departement leds av en minister som är departementschef. 9 statsråd är inte departementschefer. Under departementschefen är de tre chefstjänstemännen statssekreterare (=en politiskt tillsatt tjänst), rättschef samt expeditionschef. Av 4350 anställda vid regeringskansliet är cirka 200 av personerna politiskt tillsatta.

37 Regeringen Statsråd kan avgå på egen begäran eller entledigas av statsministern. Avgår statsministern så avgår hela regeringen Regeringen är högsta chef för försvarsmakten Regeringen har rätt att utlysa nyval Initiativrätt i riksdagen för lagfrågor och budgetfrågor Rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter till lagarna (=förordningar) Rätt att fatta beslut i frågor som riksdagen har delegerat Chef (som kollektiv) över statliga förvaltningen Utfärdar regleringsbrev Ansvarar för utrikespolitiken / EU-politiken tillsammans med riksdagen Två viktiga maktområden: Statsbudgeten (proposition 100) samt direktiv (dir.) till statliga utredningar/kommittéer (se

38 Statlig förvaltning –hur styrs den? Regeringens finansmakt Regeringens förordningsmakt Regeringens utnämningsmakt Kontrollmakt (utvärderingar, målstyrning, revisioner)

39 Relationen Regeringen- Rikspolisstyrelsen Justitiedepartementet ansvarar för rättsväsendet som helhet Justitieminister är Beatrice Ask (m) Den finansiella styrningen sker genom statsbudgeten samt regleringsbrevet Regleringsmakten: polisförordningen har utfärdats av regeringen Utnämningsmakten: regeringen har rätt att utse rikspolischef, överdirektör, länspolischefer samt polisstyrelser i länen Kontrollmakten: RPS har återrapporteringskrav till regeringen (dvs. justitiedepartementet)

40 REGLERINGSBREVET FÖR BUDGETÅRET 2013 (RPS) Några nyckelord: - Rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. - En brottsbekämpande verksamhet som är professionell, framgångsrik och som bidrar till effektivitet i rättskedjan. - Det brottsförebyggandet arbetet ska vara planlagt, proaktivt och problemorienterat. - De brottsförebyggande metoderna ska utgå från beprövad erfarenhet och vara utvärderade. - Bekämpning av mängdbrott samt ungdomsbrott genom tidiga och tydliga åtgärder. - Samarbete med andra myndigheter.

41 Relationen regering – centrala förvaltningsmyndigheter 1) Centrala förvaltningsmyndigheter är självständiga men administrativt underordnade ett departement. 2) De centrala förvaltningsmyndigheterna finansieras via statsbudgeten. 3) Regeringen har möjlighet att via sin förordningsmakt organisera statliga förvaltningsmyndigheter. 4) Regeringen som kollektiv får fatta beslut om centrala förvaltningsmyndigheter, men det får däremot inte ett enskilt statsråd göra (s.k. förbud mot ministerstyre).

42 Exempel på centrala förvaltningsmyndigheter Socialstyrelsen Rikspolisstyrelsen (RPS) Arbetsmarknadsverket (AMS) Boverket (i Karlskrona) Jordbruksverket (i Jönköping) Lantmäteriverket (i Gävle) Tillväxtverket Försäkringskassan (se

43 Kommunal förvaltning 290 kommuner 21 landsting (inklusive regionerna Halland, Gotland, Västra Götaland och Skåne) 21 länsstyrelser (OBS! Statlig organisering, Gotland saknar landsting) kommunalt förtroendevalda (varav 97% är fritidspolitiker) (se

44 Vad kännetecknar kommuner och landsting? De har ett brett legalt kompetensområde (genom kommunallagen). ”Det kommunala självstyret” garanteras i Regeringsformen. De har en rad myndighetsutövande uppgifter. De har ett välutvecklat självstyre genom direktval till sina fullmäktigeförsamlingar. De ansvarar för huvuddelen av välfärdsproduktionen. De har egen beskattningsrätt och deras ekonomiska tillgångar är betydande.

45 1) Kommunallagen (1991:900) ”den kommunala kompetensen” 2) Kommunal beskattningsrätt (RF 1:7) 3) Det kommunala utjämningssystemet (”Robin Hood- skatten”) 4) Destinerade statsbidrag 5) Det kommunala planmonopolet (plan- och bygglagen) 6) Statlig underställningsskyldighet (t.ex. lokala ordningsföreskrifter) 7) Speciallagstiftning (HSL, STL, LSS, skollagen osv.) 8) Statlig kontroll och tillsyn (t.ex. laglighetsprövning, JO) 9) Ekonomiska balanskrav ( i kommunallagen) Stat-kommunrelationer

46 Landstingens / Regionernas uppgifter 1)Hälso- och sjukvård (primärvård – sluten vård, somatisk vård – psykiatrisk vård) 2) Tandvård 3) Utbildning (bl.a. folkhögskolor) 4) Kollektivtrafik (ansvar ihop med kommunerna) 5) Kulturell verksamhet

47 Kommunernas uppgifter 1) Infrastruktur - miljöskydd (plan- och bygglagen, miljöbalken osv.) 2) Fritid och kultur (kommunallagen) 3) Förskolor – barnomsorg (skollagen) 4) Grundskolor, gymnasieskolor (skollagen) 5) Omsorg om äldre – funktionshindrade (socialtjänstlagen, LSS, HSL) 6) Individ och familjeomsorg (socialtjänstlagen, LVU, LVM) 7) Affärsmässig verksamhet 8) Politisk verksamhet 9) Särskilt riktade insatser (flyktingmottagande etc.)

48 Kommunallagens rättsliga principer Lokaliseringsprincipen Förbud att ge understöd åt enskilda Likställighetsprincipen (”fördelning”) Förbud att driva spekulativa företag Självkostnadsprincipen Förbud mot beslut med retroaktiv verkan Utvidgade befogenheter enligt speciallagstiftning

49 Kommunernas offentliga makt Beskattningsmakt Avgiftsmakt Förordningsmakt Planmonopol Vetorätt Instruktionsmakt (dvs. organisationsmakt)

50 Kommunal organisering Obligatoriska organ i kommunerna är: a) Kommunfullmäktige/kommunstyrelse b) Valnämnd samt överförmyndare resp. överförmyndarnämnd Obligatoriska organ i landstingen/regionerna är: a) Landstings-/regionfullmäktige b) Landstingsstyrelse/regionstyrelse För övrigt ger gällande kommunallag landstingen och kommunerna rätt (”autonomi”) att utforma sina egna nämnder och förvaltningar.

51 Förvaltningspolitiska vägval NPM (”New Public management”) Marknaden, byråkratin eller civilsamhället som styrningsideal? Politikens judifisering (en legal följd av EU- medlemskapet) Betoning av välfärdens kärnverksamheter Governance (”politikens fragmentisering”) Decentralisering (oemotsagd trend som pågått i 40 år)

52

53

54

55

56

57

58


Ladda ner ppt "HOT MOT NATIONALSTATEN? DECENTRALISERING PRIVATISERING INTERNATIONALISERING."

Liknande presentationer


Google-annonser