Judendom. Generella didaktiska frågor när det gäller undervisning om ”världsreligioner”

En presentation över ämnet: "Judendom. Generella didaktiska frågor när det gäller undervisning om ”världsreligioner”"— Presentationens avskrift:

1 Judendom

2 Generella didaktiska frågor när det gäller undervisning om ”världsreligioner”

3 ”Fällor”/Problem Att religionerna i undervisningen blir ”system” som osynliggör att religionsutövning handlar om levande (och döda) människors föreställningar, värderingar och handlande Religionskunskap på alla stadier bör vara antropologi (människokunskap) inte teologi (kunskap om Gud, gudar) i första hand Att man osynliggör att det är människor som ”gör religioner” – variationer i tro och liv, olika tolkningar, olika tillämpningar Generaliseringar/stereotypiseringar (”Islam säger att…, ”Kristna tror att …) Att det sekulära svenska samhället ses som alltings ”norm” Hur balansera ett icke-konfessionellt perspektiv (inklusive religionskritik) mot ambitionen att skapa förståelse för människor som har religiösa tillhörigheter?

4 Att fundera kring när det gäller undervisning om sk. ”världsreligionerna” Finns det elever som ”tillhör” den religion du som lärare undervisar om i klassrummet? Hur bör man hantera elevernas religionstillhörigheter? Uppmärksamma/inte uppmärksamma? Vilka etiska dilemman finns? Om det inte finns några elever som tillhör religionen eller om kopplingen till den aktuella religionen är svår – hur gör man? Risk för att exotisera! Vad kan man ta sin utgångspunkt i? Vad är din egen kunskap om och inställning till den aktuella religionen?

5 Varför behandla judendomen i skolan? Diskussionsuppgift

6 Vad står specifikt om judendom i grundskolans kursplan för år 1-3 och 4-6? I årskurs 1-3: ”Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd […] I årskurs 4-6: ”Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism […] centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendom och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i de religiösa berättelserna i Bibeln och andra urkunder.”

7 De abrahamitiska religionerna Judendom, kristendom, islam. Monoteismen Uppenbarelsen! Abraham stamfader Alla har en ”helig bok” – Tanakh (judendomen), Gamla testamentet och Nya testamentet (kristendomen), Koranen (islam) Samlevnad och konflikt

8 ”Schema jisrael adonaj elohjno adonaj echad” ”Hör Israel, Gud, Herren vår Gud, Herren är en”

9 Judendomen… Uppenbarelsereligion: Gud agerar i folkets historia, Skriften är uppenbarad av Gud, förbund mellan Gud och folket Idag strikt monoteistisk Lagen, Landet, Traditionen Äldst av de abrahamitiska religionerna, vilka räknar Abraham som stamfader Linjär och cyklisk tidsuppfattning: Guds och judarnas interagerande genom historien, högtider för återupprepa/minnas varje år, varje vecka Landet Israels stora betydelse! Eretz Israel ’Landet Israel’: ”Nästa år i Jerusalem!” Exodusmotivet Patriarkerna: Abraham, Mose, David

10 En religion? Är svårdefinierad: ”etnisk” religion? Att vara jude? Judendom = judisk kultur? Judisk identitet? Är ”religionen” endast en del av den judiska identiteten?

11 Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Torah (lagen). Det övriga är kommentarer. Gå nu och studera kommentarerna!" Hillel (ca år 0) (fritt översatt)

12 Torah ’lagen’ Mose fick 2 stentavlor av Gud innehållande 10 budord, 613 mitzvoh ’bud’- hebr. Torah ’lära, undervisning, vägledning’ Uppenbarelse Den skriftliga Torah, den muntliga Torah 200 e Kr: 613 mitzvoh, senare rabbinska kommentater

13 Historiska epoker (”Biblisk tid”… efter Salomos död (ca 926 f.Kr) - ? ) Talmudisk tid 200 f Kr – 500 e Kr Medeltid 500 e Kr – 1700 Nya tiden 1700 –

14 ”Biblisk tid” – biblisk historia Abraham – löfte om ett land, folk (flera?) och välsignelse, omskärelsepåbud Mose – leder uttåget ur Egypten (Exodus), mottar Lagen på Sinai, ökenvandring, dör innan folket når Kanaan David – förste ”konungen”, utbreder riket, intar Jerusalem. Salomo – tempelbyggare, vishetstraditioner Efter Salomos död – riket splittras i Nordriket (Israel) och Sydriket (Juda) 721 f. Kr. Nordriket faller för assyrierna (och försvinner ur historien, myten om Israels förlorade stammar)

15 Forts. 586 f. Kr. Juda och Jerusalem faller för babylonierna, den babyloniska fångenskapen Ezra och Nehemja- samlar folk i Juda, Jerusalem, templet återuppbyggs 300 – 63 f. Kr Greker och romare. Under egyptierna: blomstrande, under Antiochus IV förbjuds sabbat, grekisk kult i templet 164 f. Kr Mackabéeruppropret 63 f. Kr Romarna intar Jerusalem under fältherren Pompejus, stiger in i ”allra heligaste” Herodes och andra lydkungar 70 e. Kr Templets förstörelse, diasporan

16 Talmudisk tid 200 f Kr – 500 e Kr Tanakh: Torah (Lagen, 1-5 Mos), Neviim (Profeterna), Ketuvim (Skrifterna) sammanställs utifrån skriftliga och muntliga källor Tempelkult Templets förstörelse 70 e Kr – diasporan, innebar nya former för kult

17 Medeltid 500 - 1700 Filosofisk och mystisk litteratur växte fram som svar på kritik från arabiska lärda Moses Maimonides (1125-1204) sammansmältning aristotelisk filosofi och judendom (förena tro och tänkande) Kabbalah (1100-tal och framåt)

18 Nya tiden 1700 - Ashkenaziska judar – sefardiska judar Haskhalarörelsen: upplysningsrörelse bland judar – folkspråkens betydelse Slutet av 1800-talet politisk sionism: Theodor Herzl (1860-1904) --- 1948 Staten Israels grundande Chassidism ”judisk väckelserörelse”, känsla, hängivenhet Förintelsen

19 forts Staten Israels grundande år 1948: erkänd USA och Sovjetunionen, arabstater till anfall, 1949 vapenvila, krig med grannar, intifada, Israel-Palestinakonflikten

20 Tempelkulten Under ca 1000 år dagliga offer Templet ska enligt flera judiska inriktningar återuppbyggas

21 Exempel på olika judiska inriktningar Ortodoxa judar – ultraortodoxa (traditionalistiska) judar Reformjudar – liberal, progressiv judendom Konservativa judar – medelväg mellan ortodoxi och reformjudendom Sekulariserade judar

22 Reflektion & Diskussion Diskutera med din granne hur judendomens historia skulle kunna behandlas i en årskurs 4

23 Dilemma Du har en flicka i en årskurs (klass 5) som du vet är sekulariserad jude. Flickan och hennes familj firar endast de större judiska högtiderna, men du vet att hon har släktingar som är mer aktiva religiösa utövare. Hon går i en klass med både ”sekulära svenskar” och elever med bakgrund i Mellanöstern och Indonesien. Det är en lugn och harmonisk klass. Du ska nu planera undervisning om världsreligionerna. Hur tänker du gå tillväga? I förhållande till flickan? I förhållande till ”judendomsundervisningen”?