Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TRE ORGANISATIONS- PRINCIPER 1.Territoriell organisering 2.Funktionell organisering 3.Sektoriell organisering (Petersson 2009:kapitel 3)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TRE ORGANISATIONS- PRINCIPER 1.Territoriell organisering 2.Funktionell organisering 3.Sektoriell organisering (Petersson 2009:kapitel 3)"— Presentationens avskrift:

1 TRE ORGANISATIONS- PRINCIPER 1.Territoriell organisering 2.Funktionell organisering 3.Sektoriell organisering (Petersson 2009:kapitel 3)

2 Tre förvaltningsnivåer  Stat  Landsting/region  Kommun (se Petersson figur sid. 63 samt figur längst ned sid. 64)

3 Statens territoriella indelning  21 län med länsstyrelser (leds av var sin landshövding)  De flesta centrala förvaltningsmyndigheter lyder under regeringen som kollektiv (t.ex. AMV, Jordbruksverket, Skolverket, RPS, Socialstyrelsen)  Det finns skilda regionindelningar inom skilda sektorer (organisationsreformer pågår, t.ex. 21 polismyndigheter ska bli en enhetlig myndighet, idag 10 arbetsmiljödistrikt osv.)  Några statliga myndigheter lyder under riksdagen (bl.a. Riksbanken, Riksrevisionen, JO)

4 Riksdagen  Innehar finansmakten (dvs. fattar varje år beslut om statsbudget) och stiftar lagar (efter förslag från regeringen, s.k. propositioner). Har även kontroll- makt över statsförvaltningen.  Styrande regler för riksdagen är regeringsformen och riksdagsordningen.  15 fackutskott samt EU-nämnden. Utskotten bereder ärenden och lägger s.k. betänkanden till kammaren.  Alla utskott har 17 ordinarie ledamöter.  Generellt sett är riksdagens makt stor när regeringen saknar egen majoritet.  Den nya statliga budgetpolitiken som infördes år 1997 har dock stärkt regeringens makt inom det ekonomiska området.

5 Regeringen (”Rosenbad”)  Består av 11 departement + statsrådsberedningen (= ”statsministerns kansli”) + förvaltningsavdelningen  Det löpande regeringsarbetet leds och samordnas av statsminister Fredrik Reinfeldt  Av 3450 anställda i regeringskansliet är cirka 200 politiskt tillsatta  Varje departement leds av en minister som är departementschef. 9 statsråd är inte departements- chefer (brukade av massmedier förr ofta kallas för statsråd utan portfölj)  Under resp. departementschef finns det (oftast) tre chefstjänstemän: statssekreterare, rättschef samt expeditionschef

6 ”Regeringen styr riket” (RF 1:6)  Betyder i praktiken att regeringen politiskt styr via förvaltningsmyndigheterna (s.k. förvalt- ningsstyrning)  Lagstiftning, föreskrifter  Ekonomisk tilldelning (statsbudgeten)  Myndighetsinstruktion, regleringsbrev  Utnämningsmakt  Informell kontakt (se Norén Bretzer 2010:114)

7 Några exempel på centrala förvaltnings- myndigheter som har blivit utlokaliserade (s.k. centrala ämbetsverk)  Boverket (Karlskrona)  Havs- och vattenmyndigheten (Göteborg)  Jordbruksverket (Jönköping)  Lantmäteriverket (Gävle)  SMHI (Norrköping)  Kriminalvårdsverket (Norrköping)  Ett nedlagt verk år 2009: Glesbygdsverket (Östersund) som ersattes av Tillväxtverket (Stockholm)

8 Relationen regering–centrala förvaltningsmyndigheter  Centrala förvaltningsmyndigheter är formellt självständiga, men administrativt underordnade ett departement.  De centrala förvaltningsmyndigheterna finansieras via statsbudgeten.  Regeringen kan via sin förordningsmakt organisera statliga förvaltningsmyndigheter  Regeringen får som kollektiv fatta beslut om centrala förvaltningsmyndigheter, men det får däremot inte ett enskilt statsråd göra (s.k. förbud mot ministerstyre)

9 Statlig affärsverksamhet  De affärsdrivande verken (Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät)  Ålderspensionssystemet (AP-fonder, Pensionsmyndigheten)  Statliga bolag (Green cargo, LKAB, Posten, SBAB, Sveaskog, Vattenfall, Nordea, SAS, Telia Sonera)

10 MAKTDELNINGSPRINCIPER  Den vertikala maktdelningen  Den horisontella maktdelningen (”federalisering”, se Norén Bretzer 2010:137)

11 Kommuner och landsting  21 landsting (inklusive 4 regioner)  290 kommuner  Organisation för såväl kommuner som landsting regleras i kommunallagen (1991:900)  OBS! Skilj på statliga och kommunala myndigheter (”kommunalt självstyrelse” (RF 1:1 och 1:7)  kommunalt förtroendevalda (de flesta fritidspolitiker och indirekt valda)

12 Kommunal organisering Obligatoriska politiska organ i kommunerna är: a)Kommunfullmäktige/kommunstyrelse b)Valnämnd samt överförmyndare resp. överförmyndarnämnd Obligatoriska politiska organ i landsting/ regionerna är: a)Landstings- resp. regionfullmäktige b)Landstingsstyrelse/regionstyrelse I övrigt ger gällande kommunallag landstingen och kommunerna i stort sett rätt (”autonomi”) att utforma sina egna politiska organisationer.

13 Stat-kommunrelationer  Kommunallagen (”den kommunala kompetensen”)  Kommunal beskattningsrätt (RF 1:7)  Destinerade statsbidrag  Det kommunala planmonopolet (PBL)  Statlig underställningsskyldighet  Speciallagstiftning (SOL,HSL, LSS, skollagen osv.)  Statlig kontroll och tillsyn (Länsstyrelsen, Centrala ämbetsverk)  Det kommunala utjämningssystemet (”Robin Hood-skatten”)

14 Kommunernas uppgifter 1) Infrastruktur resp. miljöskydd (PBL, miljöbalken osv.) 2) Fritid och kultur (kommunallagen) 3) Förskolor-barnomsorg (skollagen) 4) Grundskolan, gymnasieskolan (skollagen) 5) Omsorgen om äldre och funktionshindrade (SOL, LSS, HSL) 6) Individ- och familjeomsorg (SOL, LVU, LVM) 7) Affärsmässig verksamhet (”allmännyttan”, energibolag, flygplatser osv.) 8) Särskilt riktade insatser (flyktingmottagning, adm. av ”gode män” osv.) 9) Teknisk förvaltning (gator, sopor, avlopp etc.) osv. osv.

15 Landstingens/Regionernas uppgifter 1)Hälso- och sjukvård (primärvård –sluten vård, somatisk vård – psykiatrisk vård) 2)Tandvård 3)Utbildning (t.ex. folkhögskolor) 4)Kollektivtrafik (ansvar ihop med kommunerna) 5)Kulturell verksamhet (t.ex. Regionteatrar)

16 Vad kännetecknar kommuner och landsting?  De har ett brett legalt kompetensområde  De har en rad myndighetsutövande uppgifter  De har ett väl utvidgat självstyre genom direktval till sina fullmäktigeförsamlingar  De ansvarar för huvuddelen av välfärdsproduktionen (”en decentraliserad välfärdsstat”)  De har egen beskattningsrätt (proportionerlig skatt) och deras ekonomiska tillgångar är betydande

17 New Public Management (NPM)  Företaget som ideal-förebild  Strävan efter privatisering och effektivitet  Kritik mot offentlig hierarki, offentliga monopol, byråkrati, tjänsteproduktion och standardisering  Förespråkande av valfrihet  Betonande av den konkurrensneutrala lagstiftningens betydelse (Petersson 2009:76 & 87)

18 Vad är offentligt resp. privat?  Initiativ  Produktion  Finansiering  Reglering-Avreglering (Petersson 2009:87f. samt Lundqvist i Rothstein 2011:216ff.)


Ladda ner ppt "TRE ORGANISATIONS- PRINCIPER 1.Territoriell organisering 2.Funktionell organisering 3.Sektoriell organisering (Petersson 2009:kapitel 3)"

Liknande presentationer


Google-annonser