Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Logistik och transport - En introduktion till ämnesområdet Johan Woxenius Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Företagsekonomiska institutionen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Logistik och transport - En introduktion till ämnesområdet Johan Woxenius Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Företagsekonomiska institutionen."— Presentationens avskrift:

1

2 Logistik och transport - En introduktion till ämnesområdet Johan Woxenius Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Företagsekonomiska institutionen

3 Denna introduktion  Några begrepp  Några koncept  Några verktyg och metoder  Tre perspektiv  Varuägare -Tillverkare och handelsföretag  Transportörer  Samhället  Perspektiven knyts samman på slutet

4 Logistik  Logistik  Från franskans “loger” - härbärgera - eller “logis” - lägerplats  Franskt militärt begrepp  Kvartermästarens jobb, d v s få fram saker till rätt plats  “Rätt sak, på rätt plats, i rätt tid till rätt kostnad”  Fokus på en artikel och dess förflyttning och lagring

5 Transport  Transport  Trans – mellan  Port – dörr  Fysisk förflyttning  Fokuserar  Fokus på försändelse och transport- utrustningens användning

6 Supply chain management  Supply chain management – styrning av försörjningskedjor  Från råvara till färdig produkt  Från ”ax till limpa” eller ”jord till bord”  ”Allt som behövs för att leverera en produkt till en konsument”  Fokus på slutprodukt och flöden av material, information, och kapital  Bredare begrepp som inte begränsas till förflyttning  Strategiskt allt viktigare för företagen!

7 Försörjnings-, logistik- och transportkedjor

8 Ämnesområdets utveckling Källa: Hesse och Rodrigue, 2004

9 Källa: Lumsden, 2007 Resurser och marknader

10 Varuägarnas perspektiv

11 Produktionssystemen förändras över tid Källa: Woxenius, 2006

12 Industrialiseringsgrad påverkar distributionskostnadens andel Källa: Lumsden, 2007

13 ProduktionskostnadDistributionskostnad Hantverk Industrialisering Automation Förskjutning av kostnaderna Källa: fritt efter Jonsson

14 Förbättring av tillverkningssektorns logistik Källa: Hesse och Rodrigue, 2004

15 CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)

16 CO 2 -utsläpp per trafikslag, EU-27 (Källa: Eurostat och Europeiska Kommissionen, 2011)

17 Några logistiska koncept  JIT - Just-in-time  Centrallager  Postponement - fördröjning  Global sourcing – global försörjning  Direct store delivery - direktleveranser  Outsourcing - utkontraktering  The Bullwip effect –”oxpiskeeffekten”  VMI - Vendor managed inventory – leverantörsstyrt lager  Cross-docking - genomflöde  Merge in transit – koordinering under väg  EDI - Electronic Data Interchange - elektroniskt datautbyte  RFID – Radio Frequency Identification  Japanska sjön

18 Lagerläggningsprinciper FIFO: First In - First Out LIFO: Last In - First Out

19 Några uppgifter för operationsanalytiska verktyg  Transportproblemet  Ruttplanering  Terminallokalisering

20 Transportproblemet

21 Ruttplanering

22 Terminallokalisering Source: Lumsden, (Källa: Lumsden, 1998)

23 Den komplicerande verkligheten… Source: Lumsden, 1998.

24 Transportörernas perspektiv

25 Transport är en tjänst  Härledd efterfrågan!  Passagerar- och resursflöden är dubbelriktade  Godsflöden är enkelriktade  Kan inte lagras eller lämnas tillbaks - den produceras och konsumeras samtidigt!  Kapaciteten måste dimensioneras för topparna  Kan bedömas först efter att den utförts  Personalen mycket viktig för den upplevda servicenivån  “Pengar-tillbaka-garanti”

26 Det ideala godsflödet  Stort  Långväga  Jämnt över tiden  Förutsebart  Homogent  Balanserat Exempel: Stålämnen från Sheffield till Avesta och plåtrullar tillbaks till Sheffield

27 Ideal drift Kontinuerlig transport i en rät linje med fullastade enheter i balanserade flöden!

28 Stora fordon eller manövrerbarhet

29 Standardisering eller specialisering

30 Tidsutnyttjande eller fyllnadsgrad

31 Fart eller bränsleförbrukning Fuel consumption Speed

32 Effektivitet vid fjärrtransport eller vid lastning och lossning

33 Direkttransport eller terminalnätverk

34 Sex grundläggande trafikprinciper Källa: Woxenius, 2007

35 Transportsektorn i EU

36 Konkurrens mellan trafikslagen  Sjöfart och inre vattenvägar:  där geografin kräver fartyg  stora volymer över långa avstånd  containrar och RoRo-berett gods  petroleum och bulkmaterial  Järnväg:  mer än 20 ton över avstånd längre än 20 mil  lågvärdigt gods som sjöfart inte klarar  post och paket över medellånga avstånd  Flyg:  expressgods (högt värde eller tidskänsligt)  paket och post över långa avstånd

37  Resten går på väg!

38 (Källa: EU Kommissionen 2012)

39 Trafikslagens utveckling inom EU-15, miljarder tonkm (Källa: EU Kommissionen 2005)

40 Transportarbetets utveckling inom EU-27, tonkm (Källa: Europeiska Kommissionen, 2012)

41 Svenskt godstransportarbete Källa: Transportindustriförbundet, 2003

42 Samhällets perspektiv

43 Internationell/global  Internationella organisationer  FN  WTO  Trafikslagen: IATA, IMO, UIC  Regional  EU  NAFTA  Bilaterala överenskommelser  Cabotage  Flyg och delvis sjöfart  EU vill förhandla för medlemsländerna

44 Regional/EU  Subsidiaritet!  Harmonisering av nationell lagstiftning  Skatter  Detaljregler/teknik  Arbetsförhållanden och kvalifikationer  Infrastruktur längs korridorer och flaskhalsar  Ett medel för att konkurrera med USA som ekonomisk stormakt

45 Svenska staten  Trafikverk hanterar infrastrukturen  Vägverket  Banverket  Sjöfartsverket  Luftfartsverket  Affärsverk drivs numera som företag  SAS (delvis statsägt)  SJ  Green Cargo  Schenker och DHL ägs av tyska staten, men ute på eller på väg till börsen

46 Länen och regionerna  Utvecklar infrastuktur ur perspektivet rörlighet för medborgarna och utveckling av lokala näringslivet  Planerar regionala infrastrukturen  Planerar, subventionerar och erbjuder kollektivtrafik (tillsammans med kommunerna)

47 Kommunerna  Lokala vägar  Hamnar  Lokala/små flygplatser  Kombiterminaler  Kollektivtrafik  Bundna till kommungränserna

48 Logistiska trender, senaste 10 åren  Starkt ökande transportarbete  Längre transportavstånd  Större transportföretag  Större fordon och farkoster  Mer samlastning  Mer intermodalitet  Hårdare styrda logistiksystem  Efterfrågan på  mer avancerade logistiktjänster  mindre miljöstörande transporter …men vad händer nu?

49 Data från SCB Svenska lastbilars inrikes godstransporter Index 1975=100

50 CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (igen) (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)

51 CO 2 -utsläpp per trafikslag, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)

52 CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2010)

53  Personbilar  Ca 11 Mton  Kvar på nivån 1990  Minskar till 2020  Lastbilar  5,75 Mton  Ökat 43% från 1990  Ökar ca 25% till 2020 Data från Vägverket/Trafikverket

54 Faktorer i ”CO 2 -formeln” Med antagande att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder att minska CO 2 -utsläppen fokusera de andra segmenten! CO 2 transportarbete trafikarbete CO 2 utsläpp * CO 2 utsläpp = BNP BNP CO 2 * * * transportarbete trafikarbete transportintensitettrafikintensitetutsläppsintensitet

55 Transportintensitet  Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad?  Dåliga exempel  Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas  Goda exempel  Bauxit till isländska aluminiumverk  Spanska tomater till Sverige på vintern  Vad är ”nyttigt” transportarbete?  Vad är och räcker ”korrekt” prissättning? Man kör inte lastbil för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader!

56 Trafikintensitet  Mer direkta transporter  Hela laster och balanser  Högre lastfaktor  Högre godsdensitet  Bättre tidläggning  Bättre information och kommunikation  Flytta handelns gränssnitt mot konsument Transportköparna måste vara med!

57 Utsläppsintensitet  Skifta trafikslag  Svårt se nytt ”nätverksbärande” trafikslag  Endast fjärrtrafik på kort och medellång sikt  Bättre tekniska komponenter  Infrastruktur  Fordon  Lastbärare  Energibärare  Hur skall incitamentsstrukturen se ut?

58 Förr stod ECO för Economy…

59 Samhällets argument för järnväg

60 Järnvägen är energieffektiv!

61 (Källa: UIC, 1993) Järnvägen är CO 2 -snål!

62 Järnvägen är säker! (Källa: UIC, 1993) Dödade respektive skadade per miljard trafikenheter (tonkm+personkm) DödaSkadade

63 Järnvägen är “mark-effektiv”! (Källa: UIC, 1993)

64 …men på en mer pragmatisk nivå  Medlemsländerna har ett problem knät  Strukturproblem i de gamla statsjärnvägarna  Man äger infrastruktur som måste användas  Ses som en lösning på andra problem, främst vägtrafiken  På lokal nivå för att attrahera  Järnvägsinvesteringen i sig  Transportintensiv industri  Logistikverksamhet

65 Logistiska möjligheter för handeln mellan Asien och Skandinavien

66 Sveriges handel med varor 2010 Fyll i siffror för Kina och USA! Mdr SEKFörändring %Placering RysslandExport Import KinaExport Import EuropaExport , 5-9 Import , 8, 10 USAExport Import Källa: SCB

67 Sveriges handel med varor 2010 Mdr SEKFörändring %Placering Ryssland Export Import Kina Export Import Europa Export , 5-9 Import , 8, 10 USA Export Import34311 Källa: SCB

68 Kina 2005  Handeln  Export +28%, Import +18%  Handelsöverskott ca 750 Mdr SEK  Ca 75 MTEU  Nästan 100 Göteborgs Hamn (788 kTEU)  Bredd: 120 i bredd över Atlanten  Höjd: Ungefär halvvägs till månen  Yta: 6 i höjd över hela Stockholms stad  4 miljoner TEU avsåg flodhamnar  Polarisering av utbudet av trafikslag  Sjöfart: Långsammaste och billigaste  Flyg: Snabbaste och dyraste  Kan transsibiriska järnvägen bli en vettig kompromiss?  Nordostpassagen som genväg?

69 Östhandelns karaktär  Förr råvaror och konsumtionsvaror  Nu även komponenter och delsystem  Ford: hälften av komponenterna till europeiska fabriker från lågkostnadsländer  Handel av komponenter i båda riktningarna!  Hittills mest elektronik som flygs från Kina  Europeiska komponenter till monteringsfabriker i Kina  Kinesiska Chery-bilar monteras av Autotor i Kaliningrad  Logistiska utmaningar!

70 Vad kan tillverkningsindustrin göra?  Flytta problemet till leverantören  Områden  Transport  Logistik  Inköp  Konstruktion

71 Flytta problemet till leverantören  Tvinga leverantören leverera från punkt nära monteringen  Stor förbättringspotential går förlorad?  Exempel: Volvo Trucks drop-off points  Batchlevererade komponenter: Max 3 dagar normaltransport, 1 dag snabbt  Delsystem/Sekvenslevererade: Max 8 timmar (Källa: Hans Alftrén, Volvo Trucks)

72 Transport  Snabbare fartyg  Transsibiriska järnvägen  Ledtid Nakhodka-Buslovskaya 11,5 dagar  Jan-nov 2005: TEU, -18% från 2004  Drastiska prishöjningar 2006: Östgående trafik ( % ökning) Tomma ( %)  Kapacitet begränsad till 1 MTEU?  Nordostpassagen?  Kombination sjö-flyg-järnväg  Via Dubai, flyg till Europa Ca halva tiden mot bara sjöfart  Via Barcelona, järnväg till Nordeuropa Sparar några dagar, undviker trängsel i hamnar

73 TEU, 400 m lång, 59 m bred, 2x32 MW Källa: Eget foto taget i Göteborg under jungfruturen Mærsk Mc-Kinney Møller

74 1 TEU-fartyg utanför Port Thiefrock i S:t Winnifred & Augustus

75

76 Logistik och produktion  Producera slutprodukter mot prognos och lager igen  Börja buffra komponenter igen  Lägre frekvens för fulla laster  Byta trafikslag  över produktlivscykeln  över säsongen  Flyg som backup

77 Inköp  Generiska komponenter i lågkostnadsländer  Globalt spridda leverantörer för komponenter  över produktlivscykeln  över säsongen  närbelägen leverantör för kompletteringar  Exempel: klädesdetaljister  Basorder enligt minprognos med container från Kina/Indien  Kompletteringsorder med flyg från Kina/Indien  Kompletteringsorder från Turkiet och Baltikum

78 Konstruktion  Överleverera  Gör alla tillval till standardutrustning  Ex: Japanska bilar på 80-talet  Fler generiska komponenter  Minska värdet på de unika detaljerna  Ex: Måste backspeglar matcha lacken?  Modularisering  Färre varianter, lättare prognostisera  Ex: Scania  Postponement  Ex 1: Benetton färgar vita tröjor nära marknaderna  Ex 2: Volvo 140 och 170 hk bara mjukvaruskillnad


Ladda ner ppt "Logistik och transport - En introduktion till ämnesområdet Johan Woxenius Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Företagsekonomiska institutionen."

Liknande presentationer


Google-annonser