Miljögeografi – Miljöfrågor på Tellus Termodynamikens förutsättningar : 1.Ingen materia försvinner eller nyskapas 2.Allting sprider sig.

En presentation över ämnet: "Miljögeografi – Miljöfrågor på Tellus Termodynamikens förutsättningar : 1.Ingen materia försvinner eller nyskapas 2.Allting sprider sig."— Presentationens avskrift:

1 Miljögeografi – Miljöfrågor på Tellus Termodynamikens förutsättningar : 1.Ingen materia försvinner eller nyskapas 2.Allting sprider sig

2 The inner green shading represents the proposed safe operating space for nine planetary systems. The red wedges represent an estimate of the current position for each variable. The boundaries in three systems (rate of biodiversity loss, climate change and human interference with the nitrogen cycle), is already exceeded. Planetary Boundaries : To avoid catastrophic environmental change humanity must stay within defined 'planetary boundaries' for a range of essential Earth-system processes, argue Johan Rockström and his co-authors in a Nature Feature.

3 Miljögeografi ? 1.Hållbarhet – Bärkraft – Ekologiskt fotavtryck 2.Vatten 3.Förlust av jordbruksmark 4.Sopor och avfall 5.Biologiska kretslopp 6.Anrikning av molekylsopor =miljögifter (Persistenta), tungmetaller / organiska ämnen 7.Biodiversitet – utrotning av arter, Mass extinction? 8.Kväve, Fosfor – Eutrofiering. Exemplet Östersjön 9.Försurning 10.Atmosfären : Ozon 11.Atmosfären : Växthusgaser och klimat

4 Människans ekologiska fotavtryck : Hur många hektar per capita som vi använder för att försörja oss och ta hand om vårt avfall. Jordens biokapacitet är ca 2,1 ha per person.

5 Välfärd (HDI) och ekologiska fotavtryck Jordens biokapacitet: 2.1 hektar per person Sweden

6 We have a problem: Exponential growth can never be sustainable!

7 1400 milj km 3 35 milj km 3 300 000 km 3 3,5% NaCl Rivers 0,5% Atmosphere 1,5%

8 Den hypsografiska kurvan Jordytans medelhöjd - 2 400 m

9 Fördelning av hav och land från pol till pol

10 Markanvändning – förlust av produktiv jordbruksmark Antropogena landskap : Dagbrott (Strip mining) Eroderat jordbrukslandskap Sao Paolo, Brasilien

11 Urbana landskap - Trafiklandskap

12 Solid waste, speciellt biologiskt icke nedbrytbart avfall, dvs olika typer av plast. Sop-problemet kan minskas med pant på plast och metallförpackningar : Panta Mera !

13 Sopor och biobränslen Sopförbränning (Incineration) med rökgasrening Ett kraftvärmeverk som tillverkar både elektricitet och fjärrvärme – mer än 90 % av energiinnehållet i bränslet blir till nyttig energi.

14 Biologiska/ Geobiologiska kretslopp Näringsväv och näringskedja

15 Delarna i det ekologiska kretsloppet : Producenter – Gröna växter med fotosyntes Producerar mat och syre till alla med hjälp av solens energi, Konsumenter – Herbivorer (Växtätare) och Karnivorer (Rovdjur, köttätare) Nedbrytare (Destruenter, Decomposers) återför materien till växterna Energin flödar – Materien cirkulerar Ingenting försvinner eller nyskapas - Allting sprider sig Ca. 90 % av energin/biomassan försvinner mellan varje steg (trofisk nivå) i näringskedjan/pyramiden

16 Tungmetaller (Hg, kvicksilver, Pb, bly, Cd, kadmium m fl), deras källor och omsättning.

17 Klororganiska fettlösliga persistenta miljögifter : Till exempel DDT, PCB, Dioxin, HCB Flamskyddsmedel: Bromerande difenyletrar (BrDPE) Mjukgörare i plaster: Ftalater Dessa ämnen kan vara direkt giftiga, cancerframkallande och/eller hormonstörande, de liknar kroppens egna hormoner. Ftalater

18 Biomagnification (Anrikning av fettlösliga persistenta miljögifter i näringskedjan)

19 Biodiversity – Biologisk mångfald Dagens utrotningstakt ? Någonstans mellan 2 och 10 arter av växter, djur och svampar försvinner för gott varje dag. Hoten : Förstörda livsmiljöer (Habitat disruption). Jakt och exploatering, Införsel av konkurrerande arter (Invasive species) tex. Råttor och möss, mink, vandrarmussla (Zebra mussel)

20 Mass extinctions ? Has the Earth’s sixth mass extinction already arrived? Anthony D. Barnosky, Nicholas Matzke, Susumu Tomiya, Guinevere O. U. Wogan, Brian Swartz, Tiago B. Quental, Charles Marshall, Jenny L. McGuire, Emily L. Lindsey, Kaitlin C. Maguire, Ben Mersey & Elizabeth A. Ferrer Nature 471, 51–57 (03 March 2011)

21 Östersjöområdet (Baltic Sea) med omgivande länder och avrinningsområde (Catchment area)

22

23 Östersjön – ett brackvattenshav Antalet marina arter (gröna siffror) och utbredningsgränser i Östersjöområdet

24 Övergödning (Eutrofiering) orsakad av mänsklig aktivitet

25 Kväve: Nitrat, AmmoniakFosfor: Fosfater Mekanismer bakom eutrofiering (övergödning) som leder till algblomning och syrefria bottenområden

26 The release rate per sub-basin of the Baltic Sea is compared to what that sub-basin can tolerate,. Rather unsurprising, the two densily populated gulfs are un-sustainable, while the sparsely populated north is sustainable.

27 1. Spring blooming: High N- levels promote green algae bloom causing anoxic bottoms 2. Anoxia in bottom sediments makes P water soluble and it seeps up to the surface 3. Cyanobacteria (Blue green algae) are nitrogen Fixating (from the air) and thus not depending on N in the water. P causes mid and late summer blooms The viscious self-reinforcing P-cycle

28 Syrefria (Anaeroba, Anoxic) bottenområden i Östersjön

29 Syrgasprofil längs kurvan i Östersjön från Öresund upp runt Gotland

30 Försurning (Acid precipitation) Svavel från fossila bränslen, kol och olja, bildar svaveldioxid vid förbränning, SO 2 + H 2 O H 2 SO 4 Luftens kväve, N 2, bildar kväveoxider i förbränningsmotorer NO X + H 2 O HNO 3

31 Försurning av världshaven : Hot mot koraller och all djur med kalkskal

32 Ozon, O 3, bildas när UV-strålar träffar syrgas, O 2 i stratosfären och absorberar den farliga UV-B Strålningen. Ozonlagret förstörs av CFC, freoner, Haloner och andra antropogena (människoskapade) utsläpp

33 400 000 years of climate record from the Vostok ice core, Antarctica En nästan 4000 m lång ispropp uppborrad ur inlandsisen

34

35 Växthusgaser : CO 2 (Koldioxid), CH 4 (Metan), N 2 O (Lustgas), Freoner (Fluorkolväten)

36 Växthus gasernas (CO 2 och CH 4 ) ökning under Antropocen enligt Ruddiman I år 2012 : 391 ppm Havsnivåhöjning f.n. ca 2 mm/år GtC/yr = miljarder ton kol /år Lilla istiden CO 2 i atm (ppm)

37 Mass extinctions (Massutdöenden) i jordens historia

38 Permafrost Methane (CH 4 )Time Bomb A vast expanse of permafrost in Siberia and Alaska has started to thaw for the first time since it formed 11,000 years ago, marked in dark blue on the map. It is caused by the recent 3+°C rise in local temperature over the past 40 years - more than four times the global average. Peat bogs cover an area of a million square miles (or almost a quarter of the earth's land surface) to a depth of 25 meters. Those in Siberia are the world's largest. What was until recently a barren expanse of frozen peat is turning into a broken landscape of mud and lakes, some more than a kilometre across. All only in the past 3 or 4 years. This has the potential to release vast quantities of methane trapped by ice below the surface - billions of tonnes of methane. World-wide, peat bogs store at least two trillion tons of CO2. This is equivalent to a century of emissions from fossil fuels. This is one of the most feared tipping points. There is a delicate threshold where a slight rise in the Earth's temperature can cause a dramatic change in the environment by triggering a huge and instantaneous increase in global temperature.tipping points. This melting is an irreversible ecological landslideirreversible ecological landslide - a vicious circular feedback that is becoming stronger and stronger, and is doing so more quickly with every passing summer.

39 * Natural [CO2] peaks CO2(anthro) : an 8000 year history?

40 CH4 (anthro) : a 5000 year history?

41 Epidemier (Digerdöden, Smittkoppor, Pest) med mänsklig massdöd - Jordbruksmark växer igen med skog som binder stora mängder koldioxid och påverkar klimatet.

42 Jordens klimat under ca.800 miljoner år Snow ball EarthVår nuvarande istid

43 Människans möjliga förhindrande av en nutida istid (Ruddiman)