INTRODUKTION. SPRÅK, KULTUR OCH TANKE En orientering i gränsområdet mellan lingvistik, antropologi och psykologi. Språklig relativism och språklig determinism.

En presentation över ämnet: "INTRODUKTION. SPRÅK, KULTUR OCH TANKE En orientering i gränsområdet mellan lingvistik, antropologi och psykologi. Språklig relativism och språklig determinism."— Presentationens avskrift:

1 INTRODUKTION

2 SPRÅK, KULTUR OCH TANKE En orientering i gränsområdet mellan lingvistik, antropologi och psykologi. Språklig relativism och språklig determinism – styr tanken språket eller språket tanken? Betydelse och språk – vad är vanligt och ovanligt? Metaforer, skriftspråk, språket i hjärnan. Språkinlärning och flerspråkighet

3 KURSLITTERATUR Kursbok: Kramsch, Claire J. 1998. Language and Culture. Inte kapitel 3(!) Kursboken kompletteras med flera artiklar. Alla artiklar går att komma åt digitalt via universitetsbiblioteket. Kurslitteraturen kompletterar föreläsningarna, och används dessutom i referatuppgiften. Frågor på tentan kan gälla både material från föreläsningarna och kurslitteraturen.

4 EXAMINATION Salstenta och referatuppgift Tentan – orientering, fakta- och förståelsefrågor om de olika områden som tagits upp. En övningstenta kommer att finnas (snart). Referatuppgiften – diskussion utifrån en artikel och ett kapitel. Båda måste vara godkända för att bli godkänd på kursen. Båda påverkar betyget.

5 PRESENTATIONER Vem är jag? Emil Perder emil.perder@ling.su.seemil.perder@ling.su.se (tills vidare) Och vilka är ni?

6 Moderna människor utvecklas i Afrika ca 200.000–100.000 år sedan fanns i Europa för 40.000 år sedan men i Australien/Nya Guinea redan för 60.000 år sedan med minst lika komplexa språk – full språkförmåga måste funnits tidigt! SPRÅKETS URSPRUNG – NÅGRA SIFFROR

7 SPRÅKETS URSPRUNG Södra rutten, ca 80 000 år sedan

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SPRÅK En avancerad talapparat innebär bland annat kvävningsrisk (epiglottis / struplocket) stora delar av motor-cortex upptagna med att styra talapparaten (  hänthet=lateralisering?) örat förstärker talfrekvenser + allt annat med själva språkförmågan...

9 SPRÅKETS URSPRUNG Många teorier Bow-wow (imitation) Pooh-pooh (instinktiva ljud) Ding-dong (reaktioner på stimuli) Yo-he-ho (rytmiskt grymtande) La-la (emotionella)

10 SPRÅKETS URSPRUNG – TIDIGA SPEKULATIONER Suspekta experiment Vad pratar barn om de får växa upp utan språklig input? Förutsätter medfött språk som modereras under uppväxten. Bekos !

11 SPRÅKETS URSPRUNG – TIDIGA SPEKULATIONER Farao Psamtik I, enligt Herodotos (!) Två barn, omhändertagna av en herde, men utan tal. ”Bekos” – frygiska för bröd. Så frygiska måste vara det ursprungliga språket.

12 SPRÅKETS URSPRUNG – TIDIGA SPEKULATIONER Akbar den store, mugalhärskare – inga resultat Frederick II, tysk-romersk kejsare – barnen dog! James V av Skottland – hebreiska(!)

13 SPRÅKETS URSPRUNG – TIDIGA SPEKULATIONER Vargbarn Vad händer när man växer upp utan språk? Jämför Helen Keller

14 VAD ÄR SPRÅK? System för mänsklig kommunikation - men vad betyder det?

15 1916 – 2000 Animal ’Languages’ and Human Language The Origin of Speech A Note on Design Features Zoologisk utgångspunkt CHARLES F. HOCKETT

16 HOCKETTS DESIGNDRAG Hockett beskrev 16 drag som kännetecknar mänskligt språk, i kontrast till djurs olika kommunikationssystem.

17 RÖST-HÖRSEL-KANALEN Vocal-Auditory Channel Lämnar händerna fria, kan göras medan man gör något annat Ganska dumt förslag…

18 VID UTSÄNDNING OCH RIKTAD MOTTAGNING Broadcast transmission and directional reception Alla i närheten kan höra Vi vet vem som pratar, och var

19 TILLFÄLLIGHET Rapid fading Signaler försvinner så fort de har uttalats, vi kan inte studera dem senare

20 UTBYTBARHET Interchangeability Vi kan reproducera allt vi kan höra

21 TOTAL ÅTERKOPPLING Total feedback Vi kan höra allt vi själva säger, och reflektera över det

22 SPECIALISERING Specialization Talet är inte en del av någon annan funktion

23 SEMANTICITET Semanticity Stabil koppling mellan signal och betydelse

24 GODTYCKLIGHET Arbitrariness Signalen är inte beroende av det den beskriver Motsats till ikonicitet

25 ÅTSKILDHET Discreteness Tydliga gränser mellan signalens byggstenar – fonemen

26 PRIMATER De här nio dragen menade Hockett var gemensamma för primater De följande fyra dragen menade han var unika för mänskligt språk

27 AVLÄGSENHET Displacement Vi kan prata om sådant som inte finns just här och nu Framtid och det förflutna, fantasi…

28 PRODUKTIVITET Productivity Vi kan prata om vad som helst, är inte begränsade till en viss domän

29 TRADITIONELL ÖVERFÖRING Traditional transmission Vi lär oss språket av den föregående generationen – det är inte medfött

30 Duality of patterning Ett begränsat antal betydelseskiljande enheter sätts samman för att bilda ett obegränsat antal betydelsebärande enheter. DUBBEL ARTIKULATION/TVÅNIVÅSYSTEM

31 NÅGRA TILL… En senare artikel: A Note on Design Features

32 OHEDERLIGHET Prevarication Vi kan använda språket för att ljuga Kräver en högre grad av kontroll

33 REFLEXIVITET Reflexiveness Vi kan använda språket för att tala om språket ”Säg inte så, folk kan tro att du menar…” Lingvistik!

34 LÄRBARHET Learnability Vi kan lära oss andra språk än vårt eget

35 VAD ÄR SPRÅK? Mänskligt språk Språkets medium

36 SPRÅKETS MEDIUM Talat språk Teckenspråk Taktilt teckenspråk Skriftspråk

37 SKRIFTSPRÅK Skriftspråket är en teknologi, i större utsträckning än talat och tecknat språk Mindre av ett direkt uttryck för en mänsklig egenskap Mer styrd av medvetna normer

38 VAD ÄR SPRÅK? Mänskligt språk Språkets medium Språkets funktioner

39 SPRÅKETS FUNKTIONER Kommunikativt Överföra ett budskap Få andra att tänka något som jag tänker Fatiskt Fylla sociala syften Poetiskt Kognitivt Mnemoniskt

40 SPRÅKETS BIOLOGI Talorganen – för talat språk

41 TALORGANEN Lungor Många språkljud är pulmoniska, använder luft från lungorna. Strupe Apor har inget struphuvud av den typ som vi har – och kan inte uttala många av våra språkljud Stämband, larynx och farynx

42 TALORGANEN Munnen Tunga, gom, tandvall (alveoli), tänder, läppar Också munnens form skiljer sig väldigt från apornas, som inte kan uttala många av våra vanligaste språkljud

43 SPRÅKETS BIOLOGI Talorganen

44 SPRÅKETS BIOLOGI För tecknade språk – framför allt händerna, ögonbrynen, läpparna, och ögonen, men egentligen hela överkroppen.

45 SPRÅKETS BIOLOGI Talorganen Hjärnan

46 HJÄRNAN Var sitter språket? På flera ställen Vi vet inte allt

47 Wernicke’s område (vänster) är ett av de områden som framför allt associeras med språkförståelse. Människor som skadat det här området kan höra orden, eller läsa bokstäverna, men har svårt att koppla dem till någon betydelse. Broca’s område (höger) är det område som framför allt associeras med språkproduktion. Människor som skadat det här området kan inte prata ordentligt, utan använder exempelvis ord som inte hänger samman. BROCA & WERNICKE

48 HJÄRNAN Var sitter språket? På flera ställen Vi vet inte allt Mer på föreläsning sju!

49 SPRÅK OCH KULTUR Språket kan inte förstås om vi bara ser det som en biologisk funktion Språket är en del av samhället och kulturen, och kulturen byggs upp genom språket

50 KULTUR Svårdefinierat – det finns bokstavligen hundratals definitioner

51 KULTUR: ETYMOLOGI Etymologi är inte betydelse! Lat. Cultura ’odling’

52 NATURE:CULTURE Franska strukturalister En av de viktigaste betydelserna av ordet ”kultur” kommer från kontrasten med ”natur” Samhälle, mänskligt sammanhang, producerat…

53 KULTUR: EN DEFINITION Culture or Civilization, taken in its widest ethnographic sense, is that complex whole which includes knowledge, belief, art, morals, custom, and any other capabilities and habits acquired by man as a member of society. (Tylor 1871)