Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tänk om jag gör bort mig! TALÄNGSLAN. Talängslan ”Rädsla för att tala, särskilt i större grupp” (NE, använt sedan 1969) ”Rädsla för att tala, särskilt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tänk om jag gör bort mig! TALÄNGSLAN. Talängslan ”Rädsla för att tala, särskilt i större grupp” (NE, använt sedan 1969) ”Rädsla för att tala, särskilt."— Presentationens avskrift:

1 Tänk om jag gör bort mig! TALÄNGSLAN

2

3 Talängslan ”Rädsla för att tala, särskilt i större grupp” (NE, använt sedan 1969) ”Rädsla för att tala, särskilt i större grupp” (NE, använt sedan 1969)

4 Social ångest: kärnproblematik Rädsla för att bli negativt bedömd: Bete sig på ett pinsamt sätt som kan leda till genans, förödmjukelse, tappad självkänsla Bete sig på ett pinsamt sätt som kan leda till genans, förödmjukelse, tappad självkänsla Visa synliga tecken på nervositet Visa synliga tecken på nervositet

5 Problemsituationer Då man riskerar att bli granskad/skärskådad Då man riskerar att bli granskad/skärskådad I fokus för uppmärksamheten I fokus för uppmärksamheten Prestera något inför andra (okända människor) Prestera något inför andra (okända människor) Interaktionssituationer (umgås med okända människor) Interaktionssituationer (umgås med okända människor)

6 Talängslan i normalpopulationen Markant rädsla att tala inför grupp medgavs av: 30.2 % i USA (National Comorbidity Survey; Kessler et al., 1998) 24 % i Sverige (Furmark et al., 1999) 15.1 % i Kanada (Stein et al., 2000) Studentpopulationer: ca % Definition?

7 Har du hindrats i dina högskolestudier på grund av dina problem med muntligt framträdande? Ja, genom uppskjuten studiestart Ja, genom bortval/byte av studieinriktning Ja, genom utebliven examination/uteblivna poäng Ja, genom studieuppehåll Ja, genom att inte våga fråga om sådant jag inte förstått Ja, genom att inte våga svara/ge synpunkter på sådant jag kunnat

8 Vad händer i kroppen vid social ångest Autonoma nervsystemet aktiveras: Hjärtklappning Svettning Höjt blodtryck Muskelspänning Rodnad Utsöndring av stresshormon ”Kamp eller flykt” reaktion

9 Kognitiva aspekter Upptagenhet kring hur man uppfattas och utvärderas av andra människor Observatörsperspektiv: Som om man står utanför kroppen och tittar på sig själv Orealistiska föreställningar kring egna tillkortakommanden och i vilken grad dessa märks av andra Perfektionistiska krav på sig själv Förväntansprocessande: noggranna förberedelser, går mentalt igenom vad som kan hända Post-modernt processande: Backspegeluppmärksamhet Vad hände? Vad sade jag? Hur skulle jag gjort istället?

10 Negativa automatiska tankar Kan uppstå inför, under och efter en ångestväckande situation ”Poppar upp” på ett reflexmässigt eller vanemässigt sätt (skilj från medvetna tankar) Utgörs ofta av personliga tolkningar av olika situationer, förutsägelser om vad som skall hända, minnen från tidigare händelser eller inre bilder av olika slag Kan ta sig uttryck som kritiska utrop, uppmaningar och inre monologer (”tyst tal”) Leder till ångest och/eller nedstämdhet

11 Negativa automatiska tankar fort. Exempel: De tycker inte om mig! De tycker inte om mig! Jag är dum! Jag är dum! Gud vad pinsamt! Gud vad pinsamt! Jag kommer att göra bort mig! Jag kommer att göra bort mig! Alla kommer att se att jag är nervös! Alla kommer att se att jag är nervös! Jag kommer inte kunna prata! Jag kommer inte kunna prata! De kommer att tycka att jag är konstig! De kommer att tycka att jag är konstig! Jag kommer att rodna! Jag kommer att rodna! Det här går skitdåligt! Det här går skitdåligt!

12 Viktigt att tänka på  Regelbunden träning  Acceptans  Edukation  Poängtera åhörarnas ansvar  Arbeta i mindre grupper  Ge utrymme för egna reflektioner  Ge akt på ångesttankar före och efter process  Feedback  Avspänning  Humor

13 Våga tala - en kurs i yttrandeträning Lisa Virding, Studenthälsan 2009

14 Prestationssituationer Att tala (eller agera) inför en grupp = den vanligaste problemsituationen (77.1 %)

15 Prestationssituationer fort. Skriva något när andra människor ser på (22.5 %) Att äta eller dricka inför okända människor (19.1 %) Att använda offentliga toaletter (15 %)

16 Interaktionssituationer Att gå på en fest eller en social tillställning (14.4 %) Lisa Virding, Studenthälsan 2009 Att tala med en auktoritetsperson tex. chef, lärare (12.2 %) Att gå på en fest eller en social tillställning (14.4 %)

17 Interaktionssituationer fort. Att ringa till någon man inte känner väl (15.5 %) Att uttrycka sin egna åsikter inför andra (22 %) Att inleda ett samtal med någon man inte känner (12.8 %)

18 Grundantaganden Kognitiv teori: Vi formar genom våra tidigare erfarenheter grundläggande antaganden eller scheman om oss själva och omvärlden Uppfattas ofta som absoluta sanningar Kan liknas vid djups rotade ”fördomar” Beskrivs ofta som korta 3 eller 4-ords satser: ”Jag är…”, ”Andra är…”, tex: Jag är udda/konstig Jag är tråkig Det går inte att förändra mig själv eller tillvaron

19 Livsregler Med utgångspunkt i våra grundantaganden bildas olika livsregler och attityder som påverkar vår vardag Ett slags samlad livskunskap om hur man bör bete och förhålla sig i olika situationer Vid social fobi är reglerna ofta mycket stränga och ställer höga krav på hur man bör agera Exempel: Jag måste få allas gillande Jag får inte visa något tecken på svaghet Mitt tal måste vara helt perfekt Ingen får se att jag är nervös Lisa Virding, Studenthälsan 2009

20 Tankefällor Tankefällor - ett sätt att se och bedöma omvärlden på ett förvrängt sätt, informationen ”filtreras” innan den når mottagaren Typiska tankefällor är: Diskvalificering: Positiv eller neutral information från andra räknas inte Allt-eller-inget tänkande: Man missar nyanserna i verkligenhet och tänker- om jag inte får alla rätt är jag kass! Katastroftänkande: Jag kommer att göra bort mig! Ingen kommer att lyssna (oftast negativ tolkning) Förhastade slutsatser: Att alltför snabbt bilda sig en uppfattning av situationen med en oftast negativ innebörd Känslotänkande tolkning: Bygger på känslomässig tolkning snarare än vad som egentligen har hänt – jag känner på mig att det kommer att gå dåligt! Personligt tänkade Tankefällor har i princip alla. Att ta sig ur en tankefälla förutsätter att man blir medveten om den, samt våga granska och ifrågasätta dess trovärdighet genom att anföra och motbevisa genom inre dialog. Att använda sig av sokratiska frågor är ett bra verktyg!

21 Säkerhetsbeteende ”Knep och knåp” som personen tar till för att stå ut med en ångestväckande situation, tex: Undviker ögonkontakt/tittar ner Håller hårt i saker (koppar/glas/pennor) Repeterar meningar i huvudet Väljer kläder som ”döljer” nervositet Pratar lågt Sätter sig i utkanten av gruppen Gömmer ansiktet

22 Social situation Individen ser sig själv utifrån som en social varelse (självbild) Kroppsliga och kognitiva symptom Säkerhetsbeteende Individens uppfattar situationen som hotande (negativa automatiska tankar) Individen ser sig själv utifrån som en social varelse (självbild)

23 Clarks ångestkurva 0 Tid Ångest Tänkt förlopp Naturligt förlopp Undvikande beteende

24 Vidmakthållande av social ångest Ändrat uppmärksamhetsfokus – självfokus Säkerhetsbeteenden Undvikande Negativ bearbetning av kommande sociala situationer Negativ bearbetning av inträffande sociala situationer Bara för att vi tänker en tanke, behöver den inte vara sann… Lisa Virding, Studenthälsan 2009

25 Att övervinna sin sociala ångest Förstå ditt ångestmönster Förändra ditt sätt att tänka i ångestframkallande situationer Förändra ditt ångestbeteende Lisa Virding, Studenthälsan 2009

26 Att bemästra sina fysiska symtom Acceptera symptomen Omfokusering Copingtankar Planera vad du ska säga om någon kommenterar dina symtom Avslappning Lisa Virding, Studenthälsan 2009

27 Att hantera förväntansångest Skriv ner problemsituationen Vad vill du uppnå? Alternativa sätt att hantera situationen Fördela nackdelar med de olika alternativen

28 Lisa Virding, Studenthälsan 2009 Bara för att vi tänker en tanke, behöver den inte vara sann…. Källa Tomas Furmark


Ladda ner ppt "Tänk om jag gör bort mig! TALÄNGSLAN. Talängslan ”Rädsla för att tala, särskilt i större grupp” (NE, använt sedan 1969) ”Rädsla för att tala, särskilt."

Liknande presentationer


Google-annonser