Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hållbar utveckling i svensk industri Tommy Lundgren Runar Brännlund Per-Olov Marklund CERE/SIRP Umeå Miljödepartementet, 4 februari, 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling i svensk industri Tommy Lundgren Runar Brännlund Per-Olov Marklund CERE/SIRP Umeå Miljödepartementet, 4 februari, 2011."— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling i svensk industri Tommy Lundgren Runar Brännlund Per-Olov Marklund CERE/SIRP Umeå Miljödepartementet, 4 februari, 2011

2 Introduktion Vi studerar miljöprestanda i svensk industri och potentiella bestämningsfaktorer. Miljöprestanda definieras i termer av kolintensitet i produktionen. Utveckling av produktion i relation till utveckling av utsläpp. Analysen kan kopplas till litteraturen kring miljökuznetskurvor och ”decoupling”, s k avlänkning.

3 Introduktion EKC-litteraturen testar samband mellan tillväxt, inkomst per capita, och miljökvalitet. Med decoupling eller avlänkning menas frikoppling av produktion och energikonsumtion och/eller utsläpp. Kan vara relativ eller absolut. Vid relativ avlänkning växer utsläpp långsammare än ekonomisk tillväxt. Absolut avlänkning innebär att utsläpp minskar samtidigt som ekonomin växer.

4 Introduktion Analysen baseras på ett paneldata-set på företagsnivå från svensk tillverkningsindustri under åren 1990 till Sverige ett av de första länderna att introducera en uttrycklig klimatpolitik genom en CO2-skatt år Detta använder vi för att undersöka klimatpolitikens effektivitet i termer av utsläppsminskningar och förbättringar i miljöprestanda i industrin.

5 Introduktion Studien kan delas in i två delar: 1.Att härleda, definiera och beräkna ett ”hållbarhetsindex” för svensk industri och dess delsektorer; indexteori, prestandamätning. 2.Vad bestämmer hållbar utveckling i svensk industri? Vad har policy haft för roll? CO2 skatten?.

6 Koldioxidskatten i Sverige Skattesatsen har nästan tredubblats från starten För närvarande är CO2 skattesatsen 1,05 kr per kg CO2, vilket t ex motsvarar 2,44 kronor per liter bensin. Från och med 1993 års energiskattereform har skattetrycket kontinuerligt flyttats från industrisektorn till den icke-industriella sektorn, dvs hushållen.

7 Koldioxidskatten i Sverige Svensk industri är undantaget från en del av skatten av konkurrensskäl (just nu betalas 25%), och det finns några andra särskilda regler förenade med olika sektorer samt hur bränslen används. Undantag och särskilda regler gör skattesystemet komplicerat och inte särskilt transparent. Även om det finns en enhetlig CO2-skatt kommer den verkliga eller effektiva skattesatsen att variera mellan företagen, både inom och mellan sektorer.

8 Koldioxidskatten i svensk industri Median

9 Ett hållbarhetsindex Teoretisk bakgrund för att konstruera ett hållbarhetsindex från Färe et al. (2006) J. Prod. Analysis. Malmquist (1953)-typ av kvantitetsindex. Indexet definieras som en kombination av kvantitetsindex; kvoten mellan två Shepard output-distansfunktioner.

10 Ett hållbarhetsindex Distansfunktionerna tillåter oss att aggregera ihop ”goda” outputs (varor) med ”dåliga” outputs (utsläpp), vilket gör dem lämpliga som byggklossar när man konstruerar miljöprestanda- index. Med distansfunktioner bildar vi ett enkelt men attraktivt mått på hållbarhetsutveckling. Indexet mäter hur mycket som produceras per enhet utsläpp (kg CO2).

11 Hållbarhetsindexet EP kan delas in i två komponenter; 1)Förändring i “god” output, y. 2)Förändring I “dålig” output, b.

12 Hållbarhetsindexet i = företag j = sektor ”Dålig” output = koldioxidutsläpp = CO2 Förändring i kolintensitet i produktionen

13 Databas svensk industri, SNI-kodSektor 10, 11, , 14Gruvor* 15-16Livsmedel* 17-19Textil Träprodukter* , Massa & papper* 22Tryckeri , 24Kemi* Gummi & plast* Cement, sten, mineraler* 27-28Järn & stål* 29Maskin 30-33Elektro 34Motorfordon * Energiintensiva sektorer

14 Miljöprestanda Energiintesiv industriIcke energiintensiv industriHela tillverkningsindustrin YearΔCO2ΔYEPΔCO2ΔYEPΔCO2ΔYEP Geo-mean EP = ΔY/ΔCO2

15 Miljöprestanda och dess komponenter – medelvärden sektorsvis

16 Ackumulerad miljöprestanda - hela tillverkningsindustrin

17 Ackumulerad miljöprestanda Energiintensiva företag Ackumulerad miljöprestanda Icke energiintensiva företag

18 Vad bestämmer hållbar utveckling? EP i termer av kolintensitet i produktionen antas bestämmas främst av variabler som påverkar kostnaden för fossil energi; 1.förändringar i CO2-skatten 2.förändringar i priset på fossila bränslen (olja, kol, mm). Vi kontrollerar även för fossilbränsleintensitet, kapitalintensitet, storlek och trendmässiga förändringar över tiden.

19 Ekonometrisk specifikation Generell form:

20 Ekonometrisk specifikation Log-linjär Cobb-Douglas-funktion:

21 Estimat och diagnostik → Sektorer ↓ CO 2 -skattBränslepris Bränsle- intensitet Kapital- intensitet F-test FE vs OLS RE vs FEAdj. R 2 Hela tillverkningsindustrin (0.000) (0.000) (0.000) (0.852) (0.000) (0.000) Energiintensiva företag (0.000) (0.000) (0.000) (0.183) (0.000) (0.000) Icke energiintensiva företag (0.000) (0.000) (0.000) (0.350) (0.000) (0.000) Estimat bestämningsfaktorer EP – Resultat hela industrin, energi- samt icke energiintensiv industri Beroende variabel: EP

22 Estimat och diagnostik → Sektorer ↓ CO 2 -skattBränslepris Bränsle- intensitet Kapital- intensitet F-test FE vs OLS RE vs FEAdj. R 2 Gruvor (0.685) (0.001) (0.000) (0.094) (0.014) (0.002) Livsmedel (0.026) (0.042) (0.000) (0.910) (0.000) (0.000) Textil (0.224) (0.014) (0.005) (0.452) (0.020) (0.000) Träprodukter (0.000) (0.000) (0.000) (0.865) (0.402) (0.185) Papper & massa (0.000) (0.041) (0.000) (0.115) (0.599) (0.255) Tryckeri (0.781) (0.000) (0.000) (0.345) (0.145) (0.000) Kemi (0.066) (0.023) (0.000) (0.517) (0.000) (0.007) Gummi & Plast (0.024) (0.000) (0.000) (0.481) (0.000) (0.000) Cement, sten, mineraler (0.000) (0.000) (0.000) (0.497) (0.049) (0.000) Järn & stål (0.105) (0.000) (0.000) (0.543) (0.000) (0.000) Maskin (0.545) (0.000) (0.000) (0.701) (0.000) (0.000) Elektro (0.903) (0.000) (0.001) (0.864) (0.000) (0.030) Motorfordon (0.007) (0.000) (0.000) (0.071) (0.099) (0.004) Estimat bestämningsfaktorer EP – Resultat delsektorer Beroende variabel: EP

23 Slutsatser Resultaten visar en tillväxt i miljöprestanda under perioden i alla de studerade industriella sektorerna. Nästan alla sektorer uppvisar minskningar av utsläppen samtidigt som produktion har ökat, dvs en absolut avlänkning mellan produktion och utsläpp av CO2. Undantagen är massa / papper och träindustrin, vilka visar relativ frikoppling i den meningen att utsläppen har ökat, men i långsammare takt produktionen.

24 Slutsatser Priset på fossila bränslen och den effekitva CO2-skatten har bidragit avsevärt och positivt till ökad miljöprestanda och hållbar utveckling. Resultaten visar också att det finns en väsentlig skillnad i effekt mellan pris och skatt. EP är mer känsligt för en förändring i skatt än till en förändring i bränslepris. En förklaring är att skatten har en signaleringseffekt; en CO2-skatt signalerar att de beskattade varorna, i detta fall fossila bränslen, är dåliga för miljön och klimatet. Denna signaleringseffekt har potentiellt en mer varaktig och accentuerad effekt på val produktionsteknik och val av inputs än vad ”normal” variation i priset (stigande priser) har.

25 Slutsatser Vad gäller de övriga kontrollvariablerna kan sägas att kolintensiteten i produktionen är viktig för EP, medan kapitalintensitet har mindre betydelse. Storleken har betydelse i den mening att större företag verkar ha en bättre EP. Många sektorer uppvisar en positiv trend i EP under perioden. Detta kan vara ett resultat av teknisk utveckling. Det kan även tolkas som en anpassning till ett alltmer utpräglat miljötänkande i samhället i stort, både bland företag och hushåll.


Ladda ner ppt "Hållbar utveckling i svensk industri Tommy Lundgren Runar Brännlund Per-Olov Marklund CERE/SIRP Umeå Miljödepartementet, 4 februari, 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser