Ekonomisk geografi John Östh. Indelning av ekonomisk verksamhet Idag: –Indelningar av olika näringar –Lokalisering –Teori –Arbetskraft –Produktcykel –Didaktik/tanke.

En presentation över ämnet: "Ekonomisk geografi John Östh. Indelning av ekonomisk verksamhet Idag: –Indelningar av olika näringar –Lokalisering –Teori –Arbetskraft –Produktcykel –Didaktik/tanke."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk geografi John Östh

2 Indelning av ekonomisk verksamhet Idag: –Indelningar av olika näringar –Lokalisering –Teori –Arbetskraft –Produktcykel –Didaktik/tanke

3 Primära näringar Alla näringar som producerar råvaror: –Gruvnäring –Jordbruk, jakt/fiske Hur ser produktionsvillkoren ut? –Extensivt, intensivt? –Kapitalkrävande, kunskapskrävande? Hur ser den geografiska spridningen ut? –Nära arbetskraft, råvara, marknad?

4 Sekundära näringar Alla näringar som bearbetar råvaror: –Industri –Energi Hur ser produktionsvillkoren ut? –Extensivt, intensivt? –Kapitalkrävande, kunskapskrävande? Hur ser den geografiska spridningen ut? –Nära arbetskraft, råvara, marknad?

5 Tertiära näringar Alla servicerelaterade näringar: –Vård, skola, omsorg –Annan service Hur ser produktionsvillkoren ut? –Extensivt, intensivt? –Kapitalkrävande, kunskapskrävande? Hur ser den geografiska spridningen ut? –Nära arbetskraft, råvara, marknad?

6 Kvartära näringar Vissa servicenäringar – ”service av service”: –Forskning –Reklam, styrning, lobbying Hur ser produktionsvillkoren ut? –Extensivt, intensivt? –Kapitalkrävande, kunskapskrävande? Hur ser den geografiska spridningen ut? –Nära arbetskraft, råvara, marknad?

7 Förenklad bild av näringsutvecklingen i Europa

8 Olika sektorer ” Vi kan inte leva på att tvätta skjortor åt varandra” (Hans Werthén, Electrolux) –Uttalandet handlar om motsättningen mellan primära/sekundära näringarna respektive tertiära/kvartära sektorerna närande respektive tärande sektorn –Närande – via produktion ges inkomster… –Tärande – via skattesedeln konsumeras intäkter som den närande sektorn producerat

9 Olika sektorer Privat vs offentlig Tjänstesektorn (privat/offentlig) vs tillverkningssektorn Tillverknings-, service-, offentlig sektor

10 Varför har de svenska näringarna förändrats över tid? Tekniska förbättringar (industrialism, postindustrialism) Organisatoriska förbättringar (Fordism, lean production…) Demografiska förändringar Globalisering –Produktionssidan: ex. komparativa fördelar (D. Ricardo, 1815) Portugal England (Vin mot tyg) –Konsumtionssidan: ex. globala efterfrågemönster Vad leder detta till?

11 Järnhård konkurrens Primära sektorn –Alla länder kan producera mat, ofta även flertalet råvaror – svårt att konkurrera med annat än priset = försvinner i rika regioner Sekundära sektorn –Under de senare decennierna under 1900- talet började flera utvecklingsländer utveckla stora och effektiva industrier – de har en fördel = låga löner och ofta mindre industrikrav = försvinner i allt större utsträckning från rika regioner

12 Järnhård konkurrens Tertiära sektorn –Service är ofta platsbundet och svårare att utlokalisera men det sker i allt större utsträckning: Callcenter, dataingenjörer i Indien Arbetskraftsmigration ”Polish plummer” Kvartära sektorn –Många rika länder sätter sitt hopp till forskning och kunskapsintensiv industri = unika produkter = egen prissättning – eller till ”branding” av produkter i 1:a, 2:a & 3:e sektorn som annars inte klarat den internationella konkurrensen.

13 Konkurrens är också en fråga om lokalisering Alfred Webers klassiska lokaliseringsteori: –Tre faktorer: råvaror, arbetskraft och marknad/agglomeration –Bestämmande för placering var transportkostnaderna –Teorin fungerar ”bra” på primära och sekundära näringar – men transportkostnader har allt mindre betydelse. Lösch –Lokalisering bestäms efter produktions- och försäljningskostnader

14 Von Thünen (1783-1850) –Placering av näring är beroende av avstånd från marknadens centrum + markpris + markkvalitet + transportkostnader –Samma principer som Ricardo –Samma princip gäller för alla verksamheter i rummet tänk på var vi bor, var industrin ligger, var skyskraporna finns… Minns även Christaller Konkurrens är också en fråga om lokalisering

15 Konkurrens är också en fråga om kapital Adam Smith (1723(?)-1790) –Kapital kan beskrivas som: Maskiner, handelsinstrument Byggnader Mark Arbetskraft – arbetsdelning –Becker (1964) Humankapital – utvecklar idéer om värdet och betydelsen av kunskap och personal

16 Humankapital och geografi Kunskap bland arbetsgivare och arbetstagare anses utvecklas starkare i agglomererade/klustrade miljöer –Se ex A. Malmberg om betydelsen av ”the local and global buzz” –Smith menade att arbetsdelning är nyckeln till vinst. Med ökad global konkurrens krävs mer arbetsdelning. –För att arbetsdelning skall fungera samtidigt som kluster och agglomerationer skall kunna skapa förutsättningar för ”Buzz” krävs en större SKALA –Globalisering ger diversifiering ger större arbetsdelning ger urbanisering ger globalisering…

17 Arbetsmarknadens geografi Vi pendlar allt längre – detta ger större lokala arbetsmarknadsregioner LA, FA (funktionella regionindelningar) Stora regioner har fler branscher Pluralism ger Lönespridning. Svårmatchade behov ger mer i plånboken = stort sökområde

18 Entreprenörer och arbetstagare Marknader i balans –Sökteorier Reservationslön, konkurrens Marknader i obalans –Sökteorier NIDL, Dual labor market Vaddå marknader i balans…

19 Lokalisering lokalt/nationellt Agglomeration –Flera företag samlas nära. Fördelarna är att kunskap, inspiration, underleverantörer, etc. finns. –Nackdelen är att konkurrensen ökar (om arbetskraft, marknad etc) Kluster (M. Porter 1990) –Likt agglomeration men beskriver samlokaliseringar av olika typer av företag som finner fördelar i närhet av varandra Exempel: Life Science kluster in Uppsala. Där finns läkemedelsföretagen, men även vissa riskkapitalister, forskare på universitetet, läkemedelsverket, tekniskt service, branscherfarna jurister, reklamare, etc. Fördelarna inkluderar: Innovationsklimat, Nyetablering, produktivitet

20 Lokalisering lokalt/nationellt Dagens lokaliseringsmönster är också till stor del ett resultat av historien: –Stadsprivilegier, Skrån –Path dependence, segregation, inlåsning Brukssamhället Stockholm Tierp Sjuhäradsbygden –Chefens sommarstuga…

21 Från ax till kaka (till mun) Produktcykel –Entreprenör/innovationsfas –Första produkten – vinna eller försvinna –Olika lokaler för olika verksamheter –Mognadsfas – kostnadseffektivisering –Avveckling/omlokalisering

22 Från ax till kaka eller en produkt blir till… Historiskt exempel: träsko –Fabrikant/skomakare köper läder av garvare, trä från sågverket och nubb från smed/spikfabrikant – alla finns lokalt/regionalt –Fabrikant skapar produkten och säljer den lokalt regionalt. –Liten produktutveckling, liten konkurrens, regional marknad. Val av underleverantörer skiftar i och med industrialism – så även fabrikantens tillverkning –Det mesta av produktionen är arbetsintensiv och ej kunskapskrävande

23 Från ax till… Exempel från 1900-talet – etablerad industri: –Utveckling av ingenjörer i stad –Tillverkning i bruksort, senare småstäder i Sverige –Marknadsföring, kapital och marknad i stora städer –Efterhand sprids marknaden Samma exempel 1900-tal - nystartsföretag –Fas 1. utveckling/produktion/marknadsföring sker i samma lokal –Fas 2. geografisk arbetsdelning –Fas 3. avveckling

24 Från ax till ”ear”* Produktutveckling i rikt land, dyrt kunskapsintensivt Tillverkning i rikt land – efterhand då produktionsmetoderna förfinas/förenklas – produktion flyttas till låglöneland Marknadsföring globalt Om produkten går dåligt? –Sänk produktionskostnaderna, utveckla produkten, utveckla marknadsföringen, lägg ner * Ear = ax på engelska

25 Hur märker vi att den ekonomin är global? Kriser –Amerikanska husbubblan/krisen 2008ff –Grekiska statsfinansbubblan (med flera) Men även –Våra pensionspengar + andra fondbolag + aktieägare har ekonomiska intressen i Andra delar av världen Företag som har förgreningar i andra delar av världen

26 Didaktik Uppdrag tjäna pengar: –Du skall skapa en egen ”brand” med badkläder. –Hur ser idén ut? –Var skall produkten tillverkas? –Hur skall den marknadsföras? –Vilka produkter/livsstilar skall den associeras med/appellera till? –VAR FINNS DITT FÖRETAG OCH DINA PENGAR?

27 Didaktik Skolans dag. Uppdrag samla in så mycket pengar du kan. –Vad skall du göra? –Var skall du stå? –Vilka skall du vända dig till? Var hamnade du?

28 The €nd Nästa gång blir det: Därefter är det dags för seminarium. Det är hög tid att samlas i grupp, välja artiklar som skall läsas och skicka mig en kopia 10-majTisdagKulturens geografiKHA11410-12 11-majOnsdagNaturgeografi3JösA11410-12