Samundervisning som inkluderande arbetssätt PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi Mot ett gemensamt pedagogiskt rum.

En presentation över ämnet: "Samundervisning som inkluderande arbetssätt PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi Mot ett gemensamt pedagogiskt rum."— Presentationens avskrift:

1 Samundervisning som inkluderande arbetssätt PeD Christel Sundqvist Åbo Akademi Mot ett gemensamt pedagogiskt rum

2 Innehåll Mötet mellan allmänundervisning och specialundervisning Olika sätt att organisera samundervisning Hur komma igång? Att planera tillsammans Möjligheter och utmaningar

3 Att bygga en bro mellan allmänundervisning och specialundervisning! Den autonoma klassläraren med ett eget klassrum och den autonoma specialläraren med ett eget specialpedagogiskt rum behöver utveckla ett gemensamt pedagogiskt rum! (Sundqvist, 2012, 2014)

4 Samundervisning Två lärare med olika kompetens jobbar tillsammans i klassrummet och delar ansvaret för att undervisa eleverna. Co-teaching (eng), Samanaikaisopetus (fi), kompanjon- undervisning (fi.sv.) Är ett inkluderande sätt att stöda elever i behov av stöd mellan speciallärare och allmänlärare: ökad lärartäthet Innebär att man planerar tillsammans, genomför undervisningen tillsammans och utvärderar tillsammans Lärarna drar nytta av varandras kunnande och undervisningssätt Lättare identifierar specialbehov i klassen och tillmötesgår dessa behov

5 Att organisera samundervisning: (Jfr. även Villa et al. 2013; Cook & Friend, 1995) Assisterande Parallell Stations Komplementär Team

6 Assisterande samundervisning (En leder, en roterar / observerar)

7 Rollbyte efter halva lektionen, från en gång till en annan När lärarna behöver få koll på vad som sker i en klass / vem som inte hänger med När den ena läraren har mer kunskap i undervisningsämnet än den andra men det behövs stöd till de som inte har så lätt i ämnet Innebär att alla elever får möjlighet till mer hjälp utan att exkluderas

8 Parallell samundervisning (delad klass i två lika stora grupper)

9 Parallell samundervisning (delad klass) Möjligt dela in grupperna enligt elevernas förkunskap, intresse, inlärningsstilar Innehållet i stoffet kan vara lika/olika Metoden att presentera stoffet kan vara lika / olika Stor differentierings / individualiseringsmöjlighet! Högre lärar-elev interaktion

10 Parallell samundervisning (delad klass i en stor, en liten grupp)

11 Stationsundervisning (2-3 stationer: elevrotation)

12 Lärarna ansvarar för olika stationer, alla elever prövar alla stationer Olika sätt att tillämpa stoffet i stationerna Olika delområden av stoffet i stationerna Möjligt att beakta olika inlärningsstilar Elevernas uppmärksamhet hålls vid liv Ökad lärartäthet: märker snabbt vem som inte hänger med

13 Stationsundervisning (bokstavskännedom) la Auditiv övning Taktil övning Rörelse övning

14 Stationsundervisning (matematik) la Laboration Räkning Problemlösning

15 Stationsundervisning (språk) la Kommunikation Skrivning Textgenomgång

16 Kompletterande samundervisning (En drar, den andra förstärker)

17 Lärarna ger instruktioner på olika sätt. Den ena genom att tala, den andra genom att skriva nyckelord, använda smartboard, visulisera Den ena förklarar grunden, den andra tar över och fördjupar eller förenklar, drar ner tempot, visualiserar, ställer frågor för att kolla Lärarna instruerar turvis med beaktande av olika inlärningsstilar

18 Teamundervisning (Två lärare växer samman, turas om)

19 Man har en kontinuerlig växelverkan, turtagning Två parhästar som känner varandra väl, litar på varandra och klarar av att vara flexibla Har ansvar för olika moment. Tillämpar egentligen alla de tidigare nämnda samundervisande typerna Kräver större tillit och mer samplanering än de tidigare Eleverna gör ingen skillnad på vilken lärare de vänder sig til

20 Att tänka på innan ni börjar: Börja med assisterande eller parallell undervisning Ha tålamod Börja med någon du känner att du fungerar bra med Diskutera pedagogisk syn och olika styrkor, farhågor Fundera på målsättningen med samundervisning innan ni börjar Tänk på eleverna och deras behov liksom utrymmet ni har Kom överens om gemensamma regler för eleverna Kom ihåg gemensam planering A och O för att bägges kompetens ska komma till sin rätt Kom överens om vem som ansvarar för vad under lektionen Använd ett schema i planeringen där det framkommer vem som gör vad Utvärdera, genom utvärdering sker utveckling

21 Gemensam planering I medeltal behövs 15 minuter/lektion för samplanering! Efter skoldagen, på raster, strax efter lektion, före lektion,per e-post... (Takala & Uusitalo-Malmivaara, 2012) Lektionsplaner som stöd!

22 Lektionsplan Samundervisare:Klass: Ämne + antal lektioner: Stoff och innehåll: Övergripande mål: Läromedel: Elever med ip:Övrigt att beakta: Läromedel Hjälpmedel FormKlasslärarenSpecialläraren Övrigt att beakta 1.Inledning Assisterande Parallell Stations Komplementär Team 2. Tillämpning Assisterande Parallell Stations Komplementär Team 3. Avslutning Assisterande Parallell Stations Komplementär Team Lektion____ Lektionens mål:________________________________________

23 Vad säger lärare som prövat?

24 Vad säger lärare som prövat? (Scruggs, Mastripieri, McDuffie, 2007; Rytivaara, 2012; Takala &Uusitalo-Malmivaara, 2012) Utmaningar Hittar ingen gemensam planeringstid Utmanande få schemat att gå ihop Oklara roller: En undervisar, den andra assisterar, håller ordning Ojämn arbetsfördelning Svårt ta till vara alla aktörernas styrkor Blir lätt rörigt, mycket ljud, oreda Eleverna ”spelar ut lärarna mot varandra” Klassläraren/ämnesläraren har mindre interaktion med de elever som behöver stöd i samundervisning.

25 Vad säger lärare som prövat? (Scruggs, Mastripieri, McDuffie, 2007; Rytivaara, 2012; Takala &Uusitalo-Malmivaara, 2012) Möjligheter Lärarna utvecklas professionellt Lärarna njuter av delat ansvar, det är roligt! Det blir lugnare i klassen, eleverna får snabbare hjälp Det går lättare att differentiera och tillmötesgå olika behov, beakta inlärningsstilar Eleverna får mer uppmärksamhet Elever med inlärningssvårigheter misslyckas inte lika ofta Gråzonseleverna gynnas Elever lär sig samarbeta

26 Vad säger eleverna?

27 Wilson Michels, 2006. Studie i åk 7-9, 346 elever Eleverna (alla) tycker om att ha två lärare i klassen, vill gärna vara med om det igen och menar att de klarar sig bättre i lektioner där man har samundervisning än i de man inte har det De upplever att det får mer hjälp och att det är mer variation i undervisningssättet Många såg inga nackdelar. Nackdelar som nämns: förvirrande med två lärare

28 Att våga är att förlora fotfästet en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv. christel.sundqvist@abo.fi Lycka till med utvecklingen av ett gemensamt pedagogiskt rum!

29 Referenser: Cook, L. & Friend, M. (1995). Co-Teaching: Guidelines for creating effective practices. Focus on Exceptional Children, 28(3), 1-16. Scruggs, T. E., Mastropieri, M. A. & McDuffie, K. A. (2007). Co-teaching in inclusive classrooms: A metasynthesis of qualitative research. Exeptional Children, 73(4), 392-416. Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo Akademi. Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarahandledning och samundervisning. Lund: Studentlitteratur. Takala, M. & Uusitalo-Malmivaara, L. (2012). A one-year study of the development of co-teaching in four Finnish schools. European Journal of Special Needs Education, 27(3), 373-390. Villa, R. A., Thousand, J. S. & Nevin, A. I. (2013). A guide to co-teaching. New lessons and strategies to facilitate student learning. Thousand Oaks: Corwin. Wilson, G. L. & Michaels, C. A. (2006). General and special education students’ perceptions of co- teaching: Implications for secondary-level literacy instruction. Reading and Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 22(3), 205-225