Medeltiden Medeltiden brukar man dela in i tre delar Äldre medeltid (ca 400-900) Högmedeltid (ca 900- 1300) Senmedletid (ca 1300-1500)

En presentation över ämnet: "Medeltiden Medeltiden brukar man dela in i tre delar Äldre medeltid (ca 400-900) Högmedeltid (ca 900- 1300) Senmedletid (ca 1300-1500)"— Presentationens avskrift:

1 Medeltiden Medeltiden brukar man dela in i tre delar Äldre medeltid (ca 400-900) Högmedeltid (ca 900- 1300) Senmedletid (ca 1300-1500)

2 Äldre medeltid Kännetecknande saker - Folkvandringarna - Naturahushållning - Feodalismens framväxt Folkvandringarna - Under folkvandrings tiden tränger nya stammar in på romerskt område → Hunner, Goter, Vandaler, Burgunder → bosätter sig på romerska områden - Frankerriket växer sig starkt → Karl den store

3 Naturahushållning Användningen av pengar minskade betydligt i och med romarikets kollaps → skatteinkomster betalades i varor → löner betalades i varor → jordbruket och dess produkter blir viktiga. Viktiga framsteg i jordbruket → tvåskiftesbruk (åkern vilar vartannat år) → tekniska framsteg ex. hjulplogen → hästen börjar användas som dragdjur i jordbruket Maten var ensidig (bröd, gröt) → smittosamma sjukdomar vanliga. Medellivslängden var mellan ca 30-40år.

4 -Kungar belönade personer med landområden i stället för pengar för att hålla dem lojala → feodalismen växer fram - Även det sk. ståndsamhället växer fram.

5 Böndernas livegenskap - På flera håll i Europa var bönderna livegna - Livegen betyder att man i praktiken inte kunde bestämma om var man bodde, vad man jobbade med osv. man var helt underställd vanligtvis godsägaren. - Om ens föräldrar var livegna blev man själv livegen - Man kunde också bli livegen om man t.ex. inte kunde betala sina skatter. Då ”pantsatte” man sig själv. - Livegenskapen var utbredd över hela Europa dock med variationer. I Norden t.ex. var bönderna i stort sett fria.

6 Feodalism - Privilegiesamhälle uppstår

7 Katolska kyrkan - Kyrkan blir en maktfaktor under medletiden - Kyrkan har rätt att beskatta bönder → tionde - Tar emot donationer och gåvor vilket gör kyrkan mycket rik. Östrom - Östrom blir den viktiga politiska maktfaktorn i öst, där både handel och kultur blomstrar. Blir även centrum för den ortodoxa tron.

8 Högmedeltiden Kännetecknande för tidsperioden: - Stark befolkningsökning i Europa → städerna växer - Jordbruket blir modernare och avkastningen ökar - Handel och hantverk blomstrar - Korståg

9 Befolkningsökning och jordbruk - utvecklingen in jordbruket stöder en allt större befolkningsmängd → allt större abrbetskraft inom jordbruket - nya tekniska nymodigher inom jordbruket, hjulplogen blir vanlig i Europa, väder/vattenkvarnar, hästsele - Ny odlingsmark bryts upp → skogen får börja ge vika - befolkningsökningen var möjlig även p.g.a. att långa fredsperioder

10 Handel och hantverk - Handeln börjar koncentrera sig till Norditaliens städer, Milano, Venedig, Florens osv. → blir dåtidens ekonomiska maktcentra - Städerna blir mycket rika p.g.a importen av varor från Asien (Obs! Landvägen, Marco Polo) - Kryddor var dåtidens absoluta lyxvaror - Ny arkitektur, Gotisk stil, Romansk stil

11 Annat: - Magna Charta i Storbritannien - Anses vara grunden till parlamentarism - De första univesiteten grundas, Bologna, Paris, Oxford - Pengar blir vanligare → feodalstaten börjar försvinna

12 Senmedeltid Kännetecknande för tidsperioden: - Klimatet blir kallare → missväxt - Digerdöden (Pesten) - Stark befolkningsminskning i Europa (30-50%) - Hansan dominerar handeln i norr

13 Den nya tiden Vilken tidsperiod? - Från 1500-talets början till 1700-talets mitt. Vad kännetecknar tidsperioden? - Rennässans → framsteg inom konst, arkitektur och vetenskap - Upptäcktsfärder → Europa börjar erövra stora delar av världen - Katolska kyrkans kris → reformationen - Långa och svåra krig i Europa under 1500- och 1600- talen, ex. 30-åriga kriget.

14 - Nytt ekonomiskt tänkande → merkantilism (kapitalism) → den globala ekonomi växer fram. - Skillnaden mellan Öst- och Västeuropa blir allt tydligare. Östeuropa domineras av en mäktig adel och en stark livegenskap → blir efter i utvecklingen. - Flera kungar styr sina länder enligt idealen i Machiavellis bok Furstestaten.

15 Upptäcktsfärderna Varför nu och inte tidigare? - Nya tekniska uppfinningar - Ekonomiska och religiösa motiv Nya fartygstyper, ex. Karavellen Kompass Loggen (ett sätt att mäta fartygets hastighet) Kvadranten och senare sextanten Nya kartor

16 Renässansen - tidsperiod mellan 1300-talet och 1600-talet (Beroende på var i Europa vi befinner oss) - stora förändringar inom konst, litteratur och vetenskap - Ordet renässans tolkas som en pånyttfödelse av antikens ideal - Kända konstnärer Leonardo da Vinci, Michelangelo, Rafael - Alighieri,Petrarca, Boccaccio och Cervantes kända författare - Boktryckarkonsten (Gutenberg) → allt fler böcker skrivs på folkspråken - Prosan, novellen och romanen härstammar från denna tid

17 Vetenskapen - vetenskapliga upptäckter och teorier rubbar kyrkans maktställning i samhället Galileo Galilei → modern vetenskap → observationer och experiment → vetenskapliga förklaringar till olika fenomen - Astronomi Nicolaus Kopernikus - Jorden är ett klot - Heliocentriska världsbilden Isaac Newton - Tyngdlagen

18 Boktryckarkonsten - Gutenberg ”uppfann” inte boktryckarkonsten, den hade kineserna kommit på långt tidigare - Gutenbergs idée var att istället för trä använda metallbokstäver i boktryckningen. Följder: - Bokens betydelse → sprida allmänbildning och kultur - Förmedla och sprida kunskap på ett helt nytt sett - En förutsättning för den vetenskaplig revolutionen 1500- 1600-talen - Förutsättning för upplysningen

19 - Idéen om att tillverka papper kom från Kina - Ibörjan användes lump (textilrester) vid papperstillverkning - Samtidigt med boktryckarkonsten sprids också det siffersystem vi använder idag (Leonardo Fibonacci).

20 Reformationen - Kyrkans splittras i katoliker och protestanter - Luthers teser leder till våldsamma bondeuppror i Tyskland - Kungar ser en fördel i att byta till protestantism - > kan överta katolska kyrkans egendomar ex. Gustav Vasa - Henrik VIII byter tro för att få skillsmässa. - Reformationen leder till katolikernas motreformation -> Jesuitorden (Inkvisitionen)

21 Västeuropa på 1500-1600-talen - många och långa krig - Spanien är inblandat i de flesta -> leder småningom till att landet förlorar sin stormaktsställning - England och Frankrike (Ludvig XIV) är starkt på väg uppåt - Nederländerna blir ett starkt ekonomiskt centrum (Börsen i Amsterdam) - Sverige blir från mitten av 1600-talet en ny maktfaktor i Norden

22 Upplysningen - Idéströmning i Europa på 1700-talet - Nya teorier om förhållandet mellan härskare och undersåtar → de enväldiga kungarnas tid går mot sitt slut → amerikanska och franska revolutionen Bakgrund - missnöje bland människor mot sin härskare - böcker sprider snabbt nya idéer - många idéer från vetenskapsrevolutionen på 1600-talet

23 Mest kända upplysningsfilosofer - John Locke - de Montesquieu - Voltaire - Jean-Jacques Rousseau Ta själv reda på deras viktigaste idéer! Vilka spår har upplysningen satt i dagens samhälle? - Samhällsreformer, offentlig debatt, lydiga medborgare → aktiva medborgare - Kompromisser i politiken, inte bara en som bestämmer - Parlamentarism - Frihet och individens rättigheter

24 Amerikanska revolutionen 1775-1783 ● Tretton kolonier lösgör sig från Brittiska imperiet och bildar USA ● Orsaker: ● Kolonierna får inte vara med och bestämma om beskattningen ● Storbritannien tvingade kolonierna till ett ekonomiskt system som gynnade imperiet, inte kolonierna ● Storbritannien inför en mängd nya skatter → Boston Tea Party ● Brytningen 1775 → Kolonierna frigör sig från Storbritannien ● Självständighetsförklaringen 1776 → engelsmännen återvänder ● Kampen pågår till 1781 då britterna besegras vid Yorktown, fred ingås i Paris 1783

25 Industriella revolutionen - Storbritannien föregångare inom industrialiseringen - Stöds av viktiga uppfinningar i bomullsindustri, järnindustri, energiproduktion och kommunikationerna Ekonomisk liberalism - Adam Smith → alla begränsningar på konkurrens och ekonomisk verksamhet ska bort, männsikor ska fritt på grunda och driva företag och staten ska inte blanda sig i detta

26 Industrialiseringens följder 1) Nya samhällsklasser - Medelklassen växer fram - Adeln förlorar sin samhällställning 2) Massproduktion av varor -> billigare varor -> fler kan köpa den. 3) Befolkningen ökar kraftigt 4) Befolkningen koncentreras till städer (urbanisering) 5) Sociala följder: - en industriarbetarklass uppstår - dåliga trånga bostäder ofta med hyresgäster - långa arbetsdagar - dåliga löner p.g.a. hög arbetslöshet - inget socialskydd - tunga arbeten för kvinnor och barn - kvinnans ställning förbättras

27 6) Effektivare kommunikationer (ex. järnväg, ångfartyg) 7) Miljöförstöring 8) Arbetstagar – Arbetsgivarförhållandet uppstår → fackföreningar → grogrund för socialistiska idéer 9) Sevänjor förändras → fabrikstillverkade varor blir vanliga → livet i hemmen förändras → elapparater etc. 10) Ökat intresse för kolonier → imperialism