E TNOGRAFI OCH DELTAGANDE O BSERVATION Forskaren befinner sig under en längre tid på det fält där något ska studeras och under denna tid deltar och agerar.

En presentation över ämnet: "E TNOGRAFI OCH DELTAGANDE O BSERVATION Forskaren befinner sig under en längre tid på det fält där något ska studeras och under denna tid deltar och agerar."— Presentationens avskrift:

1 E TNOGRAFI OCH DELTAGANDE O BSERVATION Forskaren befinner sig under en längre tid på det fält där något ska studeras och under denna tid deltar och agerar i den utsträckning det är möjligt. Det centrala i etnografi är kulturanalys. Etnografi som ansats: (1) Vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter/karaktäristika utifrån ett etnografiskt perspektiv/en etnografisk forskningsansats (kunskapssyn, människosyn och verklighet syn)

2 1) K UNSKAPSSYN : – rationalistisk (kunskap är ett resultat av mänskligt tänkande) - empiristisk (kunskap är en återspegling av mänskligt tänkande) – konstruktivistisk (kunskap är en konstruktion för att göra erfarenheter begripliga

3 2)V ERKLIGHETSSYN : – ser människan på verkligheten som något hon kan påverka och ta del av, eller ser hon på verkligheten som ett utanför- henne-objekt (we are part of the world we study). Forskare utgör själv ett instrument i forskningsstudien.

4 3) MÄNNISKOSYN : – I den kvalitativa etnografiska forskningsansatsen ser forskaren på människan som en unik varelse – ta ansvar för sitt eget liv genom att tänka och välja vad som är bäst för henne och handla därefter – människa är rationell och fri – har intentionell och andlig dimension

5 ● Vilka antagen om verklighetens beskaffenhet utgår ni ifrån? ● Vilka antagen utgår ni ifrån då det gäller att bilda kunskap om verkligheten?

6 - t.ex. Ett vanligt sätt att studera den sociala konstruktionen är att följa ett fenomen genom olika tider och rum och märka att det inte är lika från ett rum till ett annat, eller från en tid till en annan. Ett vanligt exempel på detta är att många av dagens könsskillnader som vi ofta upplever som naturliga och självklara, inte stått att finna i andra tider och platser. Man har då ofta dragit slutsatsen att skillnaderna hos fenomenen är socialt konstruerade och inte naturliga. - Etnografi, fenomenologi och symboliskinteraktionism

7 E TNOGRAFIN HAR SITT URSPRUNG I ANTROPOLOGIN OCH ETNOLOGIN - antropologin: läran om människan - etnologi: läran om folk och nationer - etnografin kom att bli antropologen och etnologens arbetsredskap och metodiska redskap för att systematiskt skapa och samla in, bearbeta, analysera och bearbeta data material

8 - educational ethnography/pedagogisk etnografi: historiskt - svensk etnografi… 1980/1990 - pedagogiska forskare på klassrumsfältet började använda sig av etnografi och etnografiska redskap i sin utbildningsforskning

9 - Margaret Mead (1901-1978) har påverkat den etnografiska didaktikens utveckling: aktiv delaktig och verksam i komplexa kontextuella sammanhang där man lever i en helhet och försöker förstå att varje del är mer än en del och helheten mer än summan av delarna - någon utförlig allmän metodisk beskrivning fann sannolikt inte

10 E TNOGRAFI VS. D ELTAGANDE O BSERVATION Både etnografi och deltagande observation riktar fokus på det faktum att så väl den deltagande observatören som etnografen engagerar sig i en grupp under en hållande vis långtidsrymd, iakttar gruppens beteende, lyssnar på vad som sägs i samtal både mellan individerna själva och med fältarbetaren…..etnografi har dessutom ytligare en betydelse, nämligen att man använder uttrycket även som beteckning å den skriftliga produkten av en etnografisk undersökning.

11 E TNOGRAFI STÅR FÖR EN METOD DÄR FORSKAREN (A LAN B RYMAN, 2004; S OCIAL R ESEARCH M ETHODS ): - engagerar sig i en socialmiljö under en längre tidsperiod - genomför regelbundna observationer av hur deltagarna i denna miljö beter sig - lyssnar på och deltar i samtal av olika slag - intervjuar informanter om företeelser som inte går att observera direkt eller som etnografen är oklar over,

12 - samlar in skriftliga källor som rör denna grupp - utvecklar en förståelse av gruppens kultur och av människors beteende inom ramen för denna kultur - formulerar en detaljerad redogörelse för denna miljö

13 ”Every field situation is different and initial luck in meeting good informants, being in the right place at the right time and striking the right note in relationships may be just as important as skill in technique. In deed many successful episodes in the field do come about through good luck as much as through sophisticated planning, and many unsuccessful episodes are due as much to bad luck as to bad judgement” (Sarsby, 1984:96)

14 ● Att få tillträde till ett fält ●Öppen―Sluten miljö och öppen―dold forskarroll -Öppen respektive dold etnografi -Öppen-Dold forskarroll ● Viktiga informanter/nyckelinformanter

15 ● Etnografens roller (Golds, 1958) ―Fullständig deltagare ―Deltagare som observatör ―observatör som deltagare ―Fullständig observatör ●Going native

16 ●Etnografisk forskning är flexibel och utvecklas ofta efterhand; forskningsfrågan kan ändras efterhand som forskaren lär sig mer om området. ● Aktiv eller passive

17 U RVAL – urvalet av informanter i en etnografisk undersökning är ofta en kombination av bekvämlighets urval och snöbollsurval (”kedjeurval”) –teoretiskt urval vs. sannolikhetsurval: teoretiskturval görs i syfte att upptäcka kategorier och deras egenskaper och visa hur deras ömsesidiga relationer kan ingå i en teori. Statistiska urval görs i syfte att få riktig information om hur spridningen för olika individer ser ut när det gäller de kategorier som ska användas vid beskrivningar och verifieringar (Glaser/Strauss, 1967) –Inte bara människor: tid och Kontext

18 ● Teoretisk mättnad ● Fält anteckningar ●Olika slags fält anteckningar –Mentala noteringar –provisoriska anteckningar –Fullständiga fältanteckningar

19 ●Avslutningen – forskningsanslaget kan börja sina … – familjeangelägenhet – frågstälnningarna börja bli besvarade – kategorierna blir ”mättade” – etnografen kan till och med uppleva en känsla av déjá vu

20 E TNOGRAFISK TERMINOLOGI / ETNOGRAFISKA KÄNNETECKEN : – triangulering: multimetod, ”en raffinering av ett allmänt gott råd, nämligen att se en sak från olika sidor” (Jensen, 19995) – fält studie – miljö/setting – the prefield work phase

21 – the fieldwork phase – the post fieldwork phase – tillträda /erhålla access – the gate keepers – deltagande observator

22 – dataproduktion vs. datainsamling – direktobservation – kvantitativa och kvalitativa metoder — informella intervjuer (samtal) – formella intervjuer (djupintervjuer)

23 – artefakter – dataarbetet kan karakteriseras av närhet, mångfald och flexibilitet – informanter, fall, cases – fältanteckningar, fält notiser, logg och dagböcker – täta beskrivningar: innehåller berättande, beskrivande, analyserande och tolkande

24 – video, stillbilds och digital Camera (Visuell etnografi), – fortlöpande analys – teoriskapande och longitudinella – explorative, induktiv och kontextuell

25 PROBLEMFORMULERING OCH FORSKNINGSFRÅGOR ETNOGRAFISKA STUDIER – justering och omformulering under det empiriska fortlöpandet

26 D ELTAGANDE OBSERVATION : – the cover term for all the ethnographic activities a field strategy which simultaneously combines document analysis, interviewing of respondents and informants, direct participation and observation, introspection (Denzin, 1978,s. 183) – växelverkan (reflexiviteten) i den etnografiska intervjun

27 – Observation: den grundläggande basen av alla forskningsmetoder, både i social och beteendevetenskaplig forskning och etnografins förnämsta driftighet. – Deltagarobservation ger utrymme för att en rad olika datainsamlingsmetoder kan tillämpas.

28 F EM TYPER AV DELTAGANDE (S PRADELY, 1980) 1.Icke deltagande – ex. videoinspelning 2.Passivt deltagande 3.Måttfullt/moderat deltagande 4.Aktivt deltagande 5.Komplett deltagande (naturlig sådan)

29 O BSERVATÖRENS EVENTUELLA ROLL : – som perifer forskningsmedlem – som aktiv forskningsmedlem (men ej till fullo överens med gruppens värderingar och mål) – som komplett forskningsdeltagare, ett djupt deltagande i gruppen med gruppens perspektiv, förklätt eller öppet; forskaren blir fenomenet

30 A TYPOLOGI OF OBSERVATION : – ”Beskrivande observation”, man observerar allt (ex. min studie på ett religiöst högstadiet i Israel) – ”Fokuserad observation”, man koncentrerar sig på en väldefinierad typ av gruppaktivitet (ex. klassrumssituationen)

31 – Selektiv observation” (ex. MLE, etnografen koncentrerar sig på vissa delar av olika sorters aktiviteter)

32 ”K ODNINGS - OCH UPPTAGNINGSPROBLEM ” (B RUS ) – Problem med multipla/samtida beteende och observationens validitet (min forskning på MLE). Markerar jag ett beteende som primärt? – (hur bra ett observation schema än är, kommer det aldrig att ge hela sanningen. Man måste vara vaken för andra intryck och komma ihåg att sätta in det skeende man studerar i ett sammanhang)

33 –Direkt/reaktiv observation är ett strikt behavioristiskt angreppssätt för att samla antropologiska data, lämplig för djurstudier, misslyckas att fånga meningen med data hos människa;

34 När slutar observationsprocessen? – teoretisk mättnad: när det inte framkommer någon ny information som är väsentligt för det fenomen som står i centrum för undersökningen

35 T ILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET ( ATT HANDSKAS MED VALIDITETSPROBLEM ) – Använd multipla observatörer eller team – Kollegial crosscheck med andra forskare – Sök efter negativa fall för att testa uppkomna förslag – Beskriv arenan och resultatet så att läsaren kan se, känna och uppleva hur det var

36 – Förstärk tillförlitligheten genom att göra observationer/intervjuer på olika platser, på olika tidpunkter, på olika dagar och månader av året – ’Korrespondenskriteriet, koherenskriteriet och det pragmatiska kriteriet’.

37 – Ju mer kontrollerad forskningen är, desto mer avviker den från ett naturligt samspel och desto större är sannolikheten för att man kommer att observera effekter av undersökningen än av det ”verkliga” beteendet. – en observatör kan inte undgå att påverka och bli påverkad av miljön och detta samspel kan leda till att bilden av situationen blir förvrängd

38 A NALYSEN – är sökandet efter mönster i den insamlade datan och idéerna som hjälper dig att förklara existensen av dessa mönster – att analysera betyder att skilja något i delar eller element.

39 –Den vanligaste formen av dataanalys idag är att koda eller kategorisera observationdatan eller intervjuuttalandena. (Coding/indexing is a key process in most qualitative data analysis strategies, but it is sometimes accused of fragmenting and decontextualizing text)

40 – Processen startar redan innan man beger sig ut på ”fältet” och fortgår genom hela arbetet. – Inga standardmetoder för textanalys finns på samma sätt som det finns en rad etablerade tekniker för statistiskt analys.

41 –Det konstanta validiteten; kontroll fram och tillbaka mellan två perspektiv – det ”emic” (forskarensperspektiv) och ”etic” (gruppensperspektiv) resultatet /upplösningen- double frame of reference, vilken innebär att man beaktar kunskapsutsagans överensstämmelse utifrån de två olika perspektiv.

42 – Analysen är mycket beroende av framlagda anekdoter och informanternas kommentarer – De två stora synderna i kvalitativ analys -överdriven analys: -utebliven analys – Användandet av matriser, tabeller, flödesschema – det visuella framförandet

43 A NALYS AV INTERVJUDATAN 1. Läs igenom texten ett antal gånger för att få en helhet 2. Börja göra anteckningar i ena marginalen; skillnader,likheter, upprepningar, motsägelser, utläggningar 3. Börja om från början, använd andra marginalen för att anteckna framkommande teman – något högre nivå men fortfarande grundade i vad personen uttryckt – mer psykologiska uttryck

44 4. Lista nu de olika teman för att försöka hitta kopplingar 5. Gör en tabell med teman som hör samman, skapa ”kluster” – bilda ”superordinate themes” 6. Fortsätt med nästa case med eller utan förra listan på Teman 7. När alla intervjuutskrifter är analyserade sammanställs de i olika superordinate themes i en tabell

45 K ATEGORIER – kan ha utvecklats i förväg eller växa fram ad hoc hämtas under analysens gång; – de kan hämtas från teorin; – från vardagsspråket eller från intervjupersonernas eget idiom

46 A TT UTARBETA KATEGORIER - att utveckla kategorier är till stor del en fråga om intuitiva processer, men det krävs också systematiskt tänkande och styrning utifrån undersökningens syften. Även forskarens vetenskapliga inriktning och kunskaper samt deltagarnas egna formulerade begrepp styr konstruktionen av kategorier.

47 - att utveckla kategorier, typologier eller teman innebär att man måste leta efter regelbundenheter och företeelser som återkommer i informationen - Antalet kategorier ska vara hanterbart… ju färre kategorierna är, desto högre blir abstraktionsgraden. Ett stort antal kategorier kommer förmodligen att vara en bekräftelse på att analysen är baserad på konkreta beskrivningar

48 A NALYSENS TROVÄRDIGHET / KONTROLL AV ANALYSEN : Två metoder för kontroll av intervjuanalysen (ursprungstexten…de bandade inspelningarna…)

49 (1) Flera uttolkare…oberoende bedömare – Intersubjektivt tillförlitlighet/reliabilitet – Hög/god intersubjektiv reproducerbarhet av kategorisering (hur olika läsare kan komma fram till samma mening när de analyserar en intervju) - Ett urval av intervjuerna

50 (2) Förklaring av tillvägagångssättet - forskare ger exempel på det material som använts vid tolkningen och explicit redogör för de olika stegen i analys processen - kontrollen kommer följaktligen från forskarens sammanhang eller perspektiv på insamlade data

51 M ETODER FÖR ATT ÖKAD TROVÄRDIGHET ( TRUSTWORTHINESS ) Triangulering ”Thick description”- skyldighet gentemot läsaren att rapportera detaljer om datainsamling o analys. Reflexive journal- en ”dagbok” om mig själv som forskare…

52 Design checks- ha data och metoder i kontext när du skriver. Konklusioner begränsas till de personer, kontexter o syften som genomfördes o studien. Peer debriefing- studien granskas av någon somagerar ”djävulens advokat”. Någon som är duktigmetodologiskt men ej med i forskarlaget.

53 Audit check- en extern check av allt skrivet material (utskrifter, färdig rapport etc.) Memberchecks – ta analysen tillbaka till respondenten för verifikation

54 D ATAPROGRAM OCH KVALITATIV ANALYS – dataprogram som kan användas direkt på ljud och videoband så att man slipper gå omvägen över utskriften – ersättning för sax, tejp, skrivmaskin, pärmar, karbonpapper och registerkort

55 – de kan inte tolka/analysera information. Datorn kan hitta och visa hur många gånger en viss kategori förekommer men den kan inte definiera kategorin eller bedöma dess användbarhet – datorn som hjälpmedel/mekanisk assistans – risk; för effektivitetens skull offrar den kvalitativa analysens egenart

56 Den etiska aspekten på forskning med deltagandeobservation som metod (?)

57 T ILLÄGG Five reasons for insisting on Participant Observation (PO) in the conduct of scientific research about cultural groups ― Different kinds of data ― Reduces the problem of reactivity i.e., people changing their behaviour when they know that they are being studied: Lower reactivity  higher validity

58 ― PO helps you formulate sensible questions in the native language –dumb questions in some questionnaires ― PO gives you an intuitive understanding of what is going on in a classroom or in a cultural group

59 ― Helps you understand the meaning of your observation and maximises your chances for making valid statements: Classical examples Malinowski, B; Margareth Mead; Goffman (1961) Asylums: Essays on the social situation of mental patients & Other inmates ― Many research problems can not be addressed adequately by anything except PO

60 F IVE RULES TO FOLLOW : ― Choose site that promises to provide easiest access to data ― Written documentation about yourself and your project ― Don’t try to wing it, unless you absolutely have to. Personal contacts ― Think through in advance what you will say when people ask you

61 F ROM MY OWN EXPERIENCE ― What are you doing here? ― Who sent you? ― Who is funding you? ― What good is your research & who will it benefit?

62 ― Why do you want to learn about people here? ― How long will you be here? ― How do I know you are not a spy for –––––?

63

64 ― I tried to avoid any direct lies, but I did not disclose the real reason for my participation, was this unethical? The answer is not obvious. Had I been completely frank at every stage, the research might not have got as far as it did, and it could be argued that it is in society'’ interest to know what goes on inside a "“community"… ― My experience is PO is an intensively intimate and personal experiences…a life time commitment…. in some ways no PO ever really leaves the field

65

66