Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MR-systemets utmaningar: Relativism och mångfald Lisa Åkesson Mångkulturalism i Sverige.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MR-systemets utmaningar: Relativism och mångfald Lisa Åkesson Mångkulturalism i Sverige."— Presentationens avskrift:

1 MR-systemets utmaningar: Relativism och mångfald Lisa Åkesson Mångkulturalism i Sverige

2 Föreläsningens huvudteman Kultur och etnicitet ur ett essentialistiskt perspektiv Essentialism och svensk mångkulturalism Andra generationens svensk-kapverdeaners uppfattningar om sin identitet Hur dessa samspelar med - Rasism och främlingsfientlighet - Svensk mångkulturalism - Identitetsuppfattningar i Kap Verde Bortom mångkulturalismen: Super-mångfald Bortom enkelriktad integration: Globala familjer

3 Kultur och etnicitet ur ett essentialistiskt perspektiv Kultur och etnicitet ses som sammanfallande: En kultur, ett folk. En kultur är något som ett folk har “Kulturer” ses som avgränsade enheter som är skilda från varandra “Kulturer” ses som internt homogena. Alla människor som “har” samma kultur ses som bärare av samma idéer och praktiker.

4 Svensk offentlig mångkulturalism Assimilation  Assimileras eller återvända 1975 Invandringspolicyn: jämlikhet, valfrihet, samverkan. - Valfrihet: rätt att välja om man som invandrare vill behålla sin “kulturella identitet” eller anta en svensk “kulturell identitet” - Stöd till undervisning på hemspråk, “invandrarbyråer”, invandrarföreningar - Uttalad mångkulturalism - Staten spelar en framträdande roll 1997 Integrationspolicy. Samhällets mångkulturella sammansättning utgör grunden för all integration – alla ansvariga. Subtil mångkulturalism.

5 Övergripande mål för svensk integrationspolitik Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för.

6 Mångkulturalism i svensk vardagsdiskurs Invandrare är bärare av traditioner, värderingar och vanor som styr deras beteende och tänkande Invandrare har kultur, svenskar är normala/rationella Invandrare behöver lära sig mycket för att kunna integreras i Sverige En invandrare kan aldrig bli helt svensk - Är detta överdrivet? - Ser det annorlunda ut idag än för 30 år sedan? - Gäller det alla som invandrat till Sverige?

7

8 Metod Deltagande observation Intervjuer Målsättning: Fånga ett inifrånperspektiv, hur de berörda själva uppfattar sociala processer och tillskriver dem mening.

9 Andra generationens svensk- kapverdeaner Den absoluta majoriteten är väl etablerade på arbets- och bostadsmarknaden. Forskning om andra generationen (i allmänhet): - Marginalisering, kriminalitet, missbruk - Hur utanförskap upprätthålls genom begrepp som ‘invandrare’ och ‘förort’ - Problem att foga ihop föräldrars normer och praktiker med den svenska kontexten

10 Andra generationens kapverdeaners uppfattningar om sin identitet Elder: Det finns en skillnad mellan mig och en som är adopterad, eftersom den som är adopterad inte har kulturen, men det har jag. Lisa: Vad betyder det mer konkret att ha den kapverdeanska kulturen? Elder: Jag har inte så mycket erfarenhet av kapverdeansk kulture, så jag vet inte vad kapverdeansk kultur är. Jag känner bara till den från Sverige, från dom har föreningarna som har funnits. Vanda: Du har två väskor, du bär två kulturer. Du försöker ta det bästa från båda, men du måste lära dig vilken som innehåller dina rötter, den som är dominerande. Du försöker hålla balansen mellan dom, men det är inte lätt.

11 Rasism och främlingsfientlighet Lucy: Jag kan inte dölja mitt ursprung, mitt utseende avslöjar mig. Jag kände mig svensk, så kom jag ut på stan, och blev kallad för ’jävla neger’. Jag är inte den jag tror jag är. Toni: För folk ser oss som ett hot. En tjej, hon är inte så mycket ett hot som en kille, en stor, stark, mörk kille, en blatte eller en iranier. När folk ser en tjej, jag tror inte de känner sig så hotade. Jag tror det är svårare för oss.

12 Racism och främlingsfientlighet, forts Elder: Mina svenska kompisar som jag spelar tennis med dom tänker inte på att jag är svensk, eller inte svensk, eller kapverdean. Dom tänker inte så mycket på det. För då har vi bildat en relation. Men det är skillnad på den relationen och samhället i sig. För det som dom ser när dom ser en. Första anblicken så är jag ju absolut inte svensk. När dom ser en första gången så tänker dom ju ’det där är ju..’ Jag vet inte vad dom tänker.

13 Svensk mångkulturalism Mario: När man är uppväxt här i Sverige, när man varit outsider hela livet, så är det väldigt viktigt att veta var man kommer ifrån. För jag ser många som är uppvuxna här som är blandade, svenska och svarta. Dom är lost, dom vet inte var dom är hemma… Det blir så jobbigt för hjärnan om man inte är stark.

14 Identitetsuppfattningar i Kap Verde Blandning (Europa, Afrika) utgör grunden för den nationella identiteten Migrationstraditionen skapar nya blandningar

15 Bortom mångkulturalismen: Super- mångfald I spåren av omfattande internationell migration en allt större mångfald beträffande språk, religion, etniska/nationella ursprung, legal status, motiv att migrera, längd på uppehållet i Sverige, klass, generation, genus, sexualitet, utbildning, transnationella band, etc. Sociala kategorier och gränsdragningar blir alltmer mångfacetterande och flytande. Samhörighet måste inte alltid vara baserat på “likhet”

16 Bortom mångkulturalismen: Super- mångfald forts Under vilka betingelser och i vilka sammanhang blir föreställningar och praktiker relaterade till kultur och etnicitet betydelsefulla? På vilka sätt underbygger de processer av social inkludering och exkludering? I vilka sammanhang blir andra kategorier än de som vanligen kopplas till mångkulturalism viktiga för att skapa samhörighet?

17 Bortom integration: Globala familjer Transnationalism ”En process där migranter genom sina dagliga aktiviteter och sociala, ekonomiska och politiska relationer skapar sociala fält som överstiger nationsgränser” (Basch et al. 1994:22)

18 Exempel på transnationella praktiker som håller ihop globala familjer Telefonsamtal Omvårdnad av barn Remitteringar Besök i hemlandet Gåvor Husbygge

19 Olika positioner i det transnationella sociala fältet Komplementär position Kosmopoliter Konfliktfylld position Kompensatorisk transnationalism Dubbel marginalisering


Ladda ner ppt "MR-systemets utmaningar: Relativism och mångfald Lisa Åkesson Mångkulturalism i Sverige."

Liknande presentationer


Google-annonser