Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Från miljonprogrammen tills idag - befolkning, service och byggande (lektioner 3e, 4e, 10 maj)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Från miljonprogrammen tills idag - befolkning, service och byggande (lektioner 3e, 4e, 10 maj)"— Presentationens avskrift:

1 Från miljonprogrammen tills idag - befolkning, service och byggande (lektioner 3e, 4e, 10 maj)

2 Satellitstad/ABC-stad På och 1950-talen: städerna kan inte längre bebyggas mer. Man började bygga ● 1) s.k. satellitstäder, som likt satelliter ligger kring en storstad. Här finns även arbete, affärer och sociala och kulturella inrättningar (till exempel skolor, sjukhus, kyrka, myndigheter.) Man talade om ABC-stad: Arbete, Bostad och Centrum. Mest känt: Vällingby och Farsta (”städer”/förorter som skulle klara sig utan storstaden). ● 2) Enklare variant av förorter = med få kulturella och sociala inrättningar.

3 Miljonprogrammet Efter ABC-staden drog det s.k. miljonprogrammet igång 1965: alla skulle få bostäder med acceptabel standard - en miljon bostäder skulle byggas på endast 10 år, Man lyckades, lösningen av bostadsbristen är antagligen oöverträffad i Västeuropa! Miljonprogrammets bebyggelse omfattar cirka 25 procent (!) av Sveriges samlade bostadsbebyggelse idag. Problem: höga, identiska hus

4 Exempel på miljonprogramshus

5 Varför byggde man som man gjorde? Det var dyrt att bygga så många bostäder, dra ut vägnät, avloppssystem och elnät. Det mesta handlade därför om att hålla kostnader nere. Så ofta blev det stora likadana bostadshus. Man kunde ofta även plana ut marken och riva vegetation för att lyftkranarna skulle få plats, och använda platsgjuten betong (d.v.s. uppföra en tillfällig fabrik i området, där betongelement gjöts på själva byggarbetsplatsen). I miljonprogrammets hus är också trapphusen ofta små, trånga och inte sällan fönsterlösa. Funktion var centralt – och här var ljusinsläpp viktigt. Rutnätsstad var ute, och man ville inte ha traditionella kvarter utan öppna gårdar och mycket grönområden runt husen.

6 Kommersiell verksamhet Från början: ibland inget centrum - tillkom senare. Men svårt att växa – i många förorter. Konkurrens från enstaka köpcenter, lågprisområden. Nu även: apotek, systembolag – lagts ned. (postservice: minskat) Ofta svårt få banker att etablera sig.

7 Offentlig verksamhet Stat/kommunfullmäktige/kommundelsnämnder både satsar och inte satsar: I) mer pengar till projekt (t.ex. kulturverksamhet, upprustning) i utsatta områden. Men även II) mindre pengar, t.ex. idag ofta sämre förutsättningar här för vårdcentraler (människor får ofta åldersrelaterade sjukdomar upp till tio år tidigare, och för äldre får vårdcentraler ett extra påslag per kund. Görs särskilda satsningar, och går ofta mer pengar från det offentliga till dessa områden. Men har man psykiskt/fysiskt handikapp=ofta mindre stödpersonal.

8 Miljonprogrammet forts – andra spår vi kan se Som alltid: kommunikationer är centralt - i Stockholm planerades bebyggelsen utifrån t-banan. (i Gtb: spårvagn) T.ex. högstadiekolan låg alldeles intill centrumet, för att kunna användas kvällar och helger, för kurser, dans och föreningsmöten. OBS – ej bara höga hus: Man förknippar ofta miljonprogrammet med höga hus i Rinkeby, Rågsved eller Flemingsberg. Men en knapp majoritet bostäder i miljonprogrammet var småhus – såsom radhus, parhus, villor. Endast en fjärdedel blev sex våningar eller högre.

9 Jämförelse – miljonprogram vs rutnätsstad Husen och gårdarna I rutnätsstaden - Det är ofta verksamheter i bottenvåningarna, som t ex butiker eller restauranger. - Husen ligger vid gatan med porten mot den. - Inne i kvarteren ligger halvprivata gårdar. Miljonprogrammen: - Bostäder ligger åtskiljda från affärer, som finns i särskilt centrum. - Gårdarna är offentliga, inte slutna.

10 Rutnätsstaden, med kvarter= impopulär OBS: Redan 30–50-talens förorter hade börjat bryta med rutnätsstaden Varför? Man tyckte att de tidigare gårdarna var mörka, bildade ”slum”. Husen var uppställda i avlånga hus (s.k. lamellhusplaner), vilket gjorde att gårdarna nu blev en del av landskapet och därmed det offentliga rummet. Fyrkantiga kvarter, med hus som ringade in gårdar ansågs vara ett problem.

11 Trafiken Rutnätsstaden Kvarteren bildas genom nät av gator som korsar varandra. Här blir gatorna inte återvändsgränder (som i miljonprogrammet). Parkeringen sker ofta på gatan. Nackdel: långsammare för bilister att behöva åka igm de förorter som ligger närmast Stockholm – t.ex. Solna/Sundbyberg, Hammarbyhöjden etc.

12 Trafiken - miljonprogrammet Centralt med T-banans kommunikation. Även bilen blev vanlig i Sverige, så därför tänkte man: ”Rationell” uppdelning : bilarna avskärmas från de gående (= gångtunnlar, nedsänkta körbanor etc). Och gatunät uppdelat för olika trafikslag och hastigheter. S.k. säckgator ledde fram till det egna huset men var för andra återvändsgränder. S.k. matargator ledde runt bostadsområdena. Utanför dessa: motorleder.

13 ● Upplands Väsby – exempel på miljonprogrammets planerade förort.

14 Trender 1990-/00-talet - kortfattat ● Bygga stadsliknande – utvidga staden. Antingen genom nya områden t.ex. Hammarby sjöstad, Norra stationsområdet. ● Eller gm förtätning. ● Något mer miljöorienterat ●.

15 1990-/2000-talet Rymd och ljus ska det vara. Man bygger om mer och rustar upp - gamla industrilokaler blir kontor, och köpcentra. Man förtätar gm att bygga in nya hus i äldre områden. Mötesplatser för människor bildas mellan husen, uteserveringar växer upp överallt. Marken är bebyggd, få hus byggs. Detta är ett skäl till att bostadspriserna ökat. Ett annat: Många vill bo centralt. (Att gå på krogen är det fritidsintresse som ökat klart mest under 90-talet). I de nya förorter som byggs, försöker man skapa kvarterskänsla genom att bygga slutna gårdar och varierande sorters hus. Inglasade utrymmen, gågator och gallerior (väldigt många gallerior byggs). Miljöhänsyn blir centralt: med sopsortering, solceller, och energisnåla hus. Sunda hus med naturmaterial som ”andas” (för täta hus har varit ett problem). Trä blir ett alltmer använt byggmaterial. Sorterar ni sopor hemma? En gissning är att det kan blir mer av det framöver – nästan var du än bor.

16 Vad göra åt miljonprogrammen? Bygga ihop med andra områden. Med andra boendeformer. Bygga om lägenheterna. Förbättra parkmiljöer, lekplatser, bygga växthus etc. Vissa talar om att riva anonyma parkeringsplatser, andra om att lägga in träd etc på parkeringsplatserna. Ett exempel: Naturhuset Ekoporten i Norrköping – blev till ett kretsloppsanpassat hus, med: ny takvåning med växthusfönster och inglasade balkonger. På gården har naturen tagits in i form av vatten, stenar och gräs.

17 Exempel på ombyggda miljonprogram ●

18 Dialog/medborgarinflytande Man försöker få till en dialog. ● Leder ofta till förslag om t.ex. förbättring av cykelbanor, gångvägar och belysning. Kan även bidra till att skapa möten mellan boende (i villaområde och höghusområde) ● I områden i Rosengård där de boende involverats – getts påverkansmöjligheter – gick de boende ut och skyddade sina boendeområden.

19 ”Utsatta områden” - Stora skillnader, som ni sett Består i: Ålder? Inkomst? Utländsk bakgrund? Arbetslöshet och sjukskrivningar?

20 Vad göra åt utsatta områden? Politiska åtgärder Förslag på åtgärder som förs fram ● Särskilda satsningar (projekt etc) ● Minskad arbetsgivaravgift i dessa områden ● Låta de boende köpa sina bostäder (problem – många har svårt att få lån + stora upprustningsbehov) ● Förtur till arbeten (vid likadana meriter)

21 Medborgarnas egen bild Man upplever bl.a. att områdena inte är tillräckligt barnvänliga och trygga. Skepsis till kvaliteten inom barnomsorgen och skolan.

22 Problemet? Människorna eller husen? Historiskt perspektiv ● Man har i perioder ofta tyckt att områden med mindre välbeställd befolkning bör rivas. ● - T.ex. Aspudden (”slum”)/Hjorthagen - nu bland de mest eftertraktade områdena. ● På 60-talet: Många ansåg det vara väldigt fint, välplanerat etc. Många flyttade från stan/närförorter till dessa ytterområden. ● Än idag många säger: ”fantastiskt med grönområden” etc. ● Fördom: anonymitet/ensamhet i dessa stadsdelar (bl.a. p.g.a. vanligt använd bildkomposition: ett litet ensamt barn ur ett grodperspektiv i förgrunden och i bakgrunden betonghus.) Siffror visar dock: inte sant.

23 Kultur Mycket av den nyskapande kulturen - Musik (soul/hiphop etc) - Dans - Konst/gatukonst (rörelser, som Guerilla-odling) - Idrott


Ladda ner ppt "Från miljonprogrammen tills idag - befolkning, service och byggande (lektioner 3e, 4e, 10 maj)"

Liknande presentationer


Google-annonser