Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Logopediska framtidsvisioner Ulrika Nettelbladt LEG. LOGOPED, SENIORPROFESSOR I LOGOPEDI VID LUNDS UNIVERSITET.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Logopediska framtidsvisioner Ulrika Nettelbladt LEG. LOGOPED, SENIORPROFESSOR I LOGOPEDI VID LUNDS UNIVERSITET."— Presentationens avskrift:

1 Logopediska framtidsvisioner Ulrika Nettelbladt LEG. LOGOPED, SENIORPROFESSOR I LOGOPEDI VID LUNDS UNIVERSITET

2 Logoped i 45 år 1970, kurs 4 i Stockholm, försöksutbildning tre terminer, först 60 poäng fonetik och 20 poäng pedagogik. Fokus på röst, stamning och artikulatoriska avvikelser hos barn Första arbetet Barnkliniken Danderyds sjukhus – barn med svåra funktionsnedsättningar: cerebral pares, autism, dövhet, utvecklingsstörning, ”MBD” Utvecklingsskalor inom pediatriken, men fanns knappt några språkliga test eller analysmetoder Behov att renodla de språkliga svårigheterna, 1973 till Lund, doktorand i fonetik (fanns ej då forskarutbildning i logopedi vid Lunds universitet)

3 fortsättning Studieresa till USA hösten 1975 avgörande, fick upp ögonen för den relativt nystartade barnspråksforskningen 1983 Avhandling i fonetik om fonologisk utveckling hos svenska barn med språkstörning. Resultat: Inte bara artikulatoriska problem, utan systematiska fonologiska problem inklusive fonotax (ord- och stavelsebegränsningar) och prosodi (ordaccenter och betoning Syntagmatiska begränsningar allvarligare än paradigmatiska, komorbiditet med grammatiska problem och – har vi senare funnit – lexikala problem

4 Fortsatt forskning och doktorander: att fortsätta utforskandet av olika språkliga domäner Kristina Hansson 1998 (grammatik och interaktion, IR- analys) Christina Reuterskiöld 1999 (språkförståelse, narrativer och bildspråk) Eva-Kristina Salameh 2003 (flerspråkighet och språkstörning) Christina Samuelsson 2004 (prosodi och interaktion)

5 Fortsatt forskning och doktorander (2) att fortsätta utforskandet av olika språkliga domäner Barbro Bruce 2007 (tidig diagnostik, barn med ADHD) Pernille Holck 2009 (pragmatik hos barn med cerebral pares, spina bifida och pragmatisk språkstörning: inferens och narrativer Ketty Holmström, disputation 28 november Avhandlingens titel: Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning

6 Centrala och aktuella teman som ”aptitretare ”

7 Tre perspektiv på språkstörning och pragmatiska problem Biologiska och kognitiva perspektiv (intra-individuellt perspektiv) T ex orsaksmodeller Utvecklingsperspektiv (intra-individuellt perspektiv) T ex stadiemodeller Kontextuellt synsätt (inter-individuellt perspektiv) T ex proximala utvecklingszonen

8 Olika analysperspektiv Målspråksrelaterat (”felsökningsperspektiv”): Vad skiljer barnets språkanvändning från vuxnas? Barnperspektiv (jfr. autonomt perspektiv): Vad försöker barnet uttrycka? Ett inter-individuellt perspektiv: Att studera barnet i samspel med omgivningen (kontexten)

9 Frågor om pragmatisk utveckling Hur uppstår kommunikation? Vilka är förutsättningarna för pragmatisk utveckling? Hur fortgår den pragmatiska utvecklingen hos barnet?

10 Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfödd preferens för mänskliga ansikten och röster Basalt behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten och röster Interaktionell synkroni – spädbarnets rörelsemönster är synkroniserade med rytmen i de vuxnas tal

11 Att förklara eller förstå Inom naturvetenskapen och medicinen söker man efter förklaringar. Sociala handlingar ses som sekundära. Inom humanistisk och viss samhällsvetenskaplig forskning blir prioritetsordningen omkastad: man söker förståelse av hur människan skapar mening i sin omvärld, t.ex. att försöka förstå hur pragmatiska svårigheter kan uppstå i vissa situationer men inte i andra.

12 Kanner om ”skenbart irrelevanta yttranden” Irrelevanta yttranden är lätta att avfärda om man inte gör noggranna analyser. Kanner menade att irrelevant beteende hos barn med autism kan ses som skenbart irrelevant. Om man försöker gå till botten med vad barnet avser, kan man ofta härleda meningen. Det gäller att förstå barnets kommunikativa biografi. Exempel: ”Don’t throw the dog off the balcony!” Barnet har förstått ett yttrande i en specifik situation. Visar kontextens avgörande betydelse för förståelse.

13 Etableras och är färdigutvecklade tidigt –Interaktionell synkroni –Deixis (utpekande) –Grundläggande turtagning –Tidiga kommunikativa funktioner (t.ex. utpekning, visa, ge-och-ta)

14 Pekgesten Viktig milstolpe Kommer ur härmning av vuxna gester eller ur en modifierad sträckgest Den vuxne tillskriver gesten mening ’som om’ den betyder något och är avsiktlig Samband med benämningsinsikten

15 Etableras sent Förstår indirekthet (när saker inte sägs rakt ut, t.ex. artighetsfraser) Förstår bildspråkliga uttryck Metapragmatisk förmåga (att t.ex. kunna reflektera över egna och andras samtalsstrategier)

16 Bildspråkliga (icke-bokstavliga) uttryck Metaforer Kasta ett öga pa Idiom Kasta in handduken Liknelser Arg som ett bi OrdspråkDen som gapar över för mycket mister ofta hela stycket För att förstå bildspråk krävs förmåga att uppfatta indirekthet, dekontextualisering och inferensförmåga

17 Gestaltstrategier (=holistiska strategier) i ett livslångt perspektiv

18 Gestaltstrategier Fonologiska –kan inte bryta syntagmatiska begränsningar inom ett ord Grammatiska –kan inte bryta lexikaliserade fraser i ord Lexikala –oförmåga att skapa över- och underordning samt abstrakta begrepp Pragmatisk-interaktiva –kan inte bryta invanda rutiner

19 Man kan också fastna i ensidiga analytiska strategier Naturligt under den tidiga grammatiska och lexikala utveckling med överregularisering, t ex ”gådde, gedde, sovde”, och med över- eller undergeneraliseringar, t ex alla äldre farbröder är farfar, eller bara familjens hund är just hund. Längre upp i skolåren kan det vara svårt att förstå bildspråkliga uttryck eftersom man tolkar dem bokstavligt, alltså analyserar dem ord för ord och inte som en (avancerad form av) gestalt.

20 Den professionella blicken Att inte låta diagnosen skymma den professionella blicken Att uppmärksamma drag som förefaller oförklarliga och som inte stämmer med förväntningarna för en viss diagnos

21 Teorier som kan föras in under dialogism Lev Vygotskijs sociokulturella teori - från det sociala till det internaliserade - den proximala utvecklingszonen Potentialer och sårbarhet, sårbarhet-stressmodellen George Herbert Mead: Intersubjektivitet och alteritet – barnet måste förstå den andra innan det kan förstå sig själv

22 Vygotskij Den proximala utvecklingszonen En mer kompetent person samarbetar med barnet genom att anpassa sig till barnets faktiska utvecklingsnivå, men uppmuntrar samtidigt till att med stöd försöka lösa mer komplicerade uppgifter.

23 Dialogismens principer Annan-orientering (samtal bygger på, åtminstone oftast, att man försöker förstå den andres perspektiv och anpassa sig till det och situationen) Meningskapande (man utgår från att den andre vill skapa ett meningsfullt samtal) Multimodalt (att förstå indirekthet kan ofta ske genom att t ex tolka ansiktsuttryck) Spänning mellan det explicita och det implicita, (det underförstådda) t ex vid indirekthet som ironier och skämt

24 ”Goda råd” Inte tappa den logopediska ”verktygslådan” Även om man är specialiserad, inte tappa kontakten med andra områden, t ex kunna studera röstanvändning vid L1 och L2 Hur hantera ”hackordningen” bland professioner? Stärka den logopediska identiteten. Bredda och fördjupa de språkliga kunskaperna och analysmetoderna. Behärska både detaljkunskap och övergripande modeller Att inte nödvändigtvis följa med strömmen, att inta ett kritiskt förhållningssätt när det börjar gå ”mode” i logopediskt tyckande, diagnoser och test

25 Framtidsvisioner Språket i skolan Logopeder inom barn- och ungdomspsykiatri (och vuxenpsykiatri?) Kriminalvårdslogopedi

26 Två magisteruppsatser i Lund vt 2015 (Berghe, Johansson & Mabrouk; Brorsson Feustel & Jakobsson): Stort mörkertal med olika språksvårigheter bland klienter inom Kriminalvården Kan vara svårt med bildspråk, hypotetiska resonemang, abstrakta begrepp Aggressivitet kan bottna i djupgående förståelseproblem, men tillskrivs ofta kriminaliteten. Interventionsprogram på svenska, starkt språkligt präglade Borde finnas ett stort behov av logopeder inom Kriminalvården men också att hitta tidiga risksymtom!

27 Till sist är det vår förmåga till dialog som kan rädda mänskligheten Henning Mankell efter Yasar Kemal

28


Ladda ner ppt "Logopediska framtidsvisioner Ulrika Nettelbladt LEG. LOGOPED, SENIORPROFESSOR I LOGOPEDI VID LUNDS UNIVERSITET."

Liknande presentationer


Google-annonser