Möte Lokalförvaltningen SDF UC-10, tema Energi & Miljö 2013-04-19 8:30 – 8:35 Inledning och agenda (Bo) 8:35 – 8:50 Lokalförvaltningens stöd till verksamheterna.

En presentation över ämnet: "Möte Lokalförvaltningen SDF UC-10, tema Energi & Miljö 2013-04-19 8:30 – 8:35 Inledning och agenda (Bo) 8:35 – 8:50 Lokalförvaltningens stöd till verksamheterna."— Presentationens avskrift:

1 Möte Lokalförvaltningen SDF UC-10, tema Energi & Miljö 2013-04-19 8:30 – 8:35 Inledning och agenda (Bo) 8:35 – 8:50 Lokalförvaltningens stöd till verksamheterna i frågor om energi, miljö och säkerhet (Diego) 8:50 – 9:05 Lokalförvaltningens miljö och energikrav vid om- och nybyggnad (Nina) 9:05 – 9:20 Inventering avfallshantering (Malin) 9:20 – 9:30 Problem med fettavskiljare (Nina) 9:30 - 10:00 Kaffe med smörgås 10:00 – 10:20 Hantering av innemiljöproblem (Dan) 10:20 – 10:30 El-mätning (Nina) 10:30 – 11:00 Databas för kundinformation (Eva Lena) 11:00 – 11:10 Förslag förbättring av felanmälan (Camilla) 11:10 - 11:30 Övriga frågor (Bo) DAGORDNING

2 Samverkan mellan Lokalförvaltningen och stadsdelarna  Göteborgs Stad vill öka andelen miljöcertifierade och miljödiplomerade verksamheter för att stärka förståelse för natur och miljö.  Lokalförvaltningen har som mål att stötta de av stadens verksamheter som väljer att aktivt jobba med miljöfrågor på olika sätt inom vårt ansvarsområde, fastighetsförvaltning.  För att initiera och underlätta samarbetet har vi identifierat några områden där lokalförvaltningen och verksamheten i respektive fastighet skulle kunna samverka inom områdena energi, miljö och säkerhet.

3 Energi Miljö & Säkerhet Inneklimat Vi Kan Påverka Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Gröna Gårdar Lokalvård Seminarium för personal, ca 2 timmar Information/utbildning för lokalvårdspersonal - Teknik och metoder Startpaket för odling till förskolegårdar Information för brandskyddsansvariga Treårigt samarbetsprojekt för att sänka elförbrukning i verksamheten Samtliga erbjudanden är kostnadsfria förutom startpaket för odling.

4  Varför fryser jag fastän det är 20 grader i rummet?  Varför känns ögon och slemhinnor torra på vintern?  Varför är det kallt inomhus på morgonen men varmt på eftermiddagen?  Varför känns det som om luften tagit slut?  Vad kan jag göra för att få ett bättre inomhusklimat? Hur påverkas jag av inneklimatet?

5  Bristfällig städning och felaktiga städmetoder misstänks bidra till förekomsten av s.k. sjuka-hus- symtom, t.ex. slemhinneirritation och trötthet.  Genom att städa på rätt sätt kan mängden föroreningar och partiklar som kan påverka luftkvaliteten minska.  Lokalförvaltningens lokalvårdsexperter kan besöka dig och informera om bra städtekniker och metoder som kan förbättra ert inomhusklimat. Lokalvård – teknik och metoder

6 Systematiskt brandskyddsarbete  Lokalförvaltningen har tagit fram ett verktyg för hur man kan arbeta systematiskt med brandskyddsarbete.  Dokumentet kan laddas ner från vår hemsida och är fritt att använda och anpassa efter egna behov.  Lokalförvaltningens säkerhetssamordnare kan även besöka er verksamhet för att informera mer om bl.a. SBA-pärmen, checklistor, brandskyddsorganisationen m.m.  Informationen tar ca 1-2 timmar och vänder sig i första hand till brandskyddsansvariga.

7  Lokalförvaltningen erbjuder ett startpaket för odling till alla verksamheter som är intresserade av att integrera odling i den ordinarie verksamheten.  Grundpaketet innehåller utsättning av en pallkrage med jord och kostar 2 000 kronor.  Vill ni ha ytterligare pallkragar, till samma adress och vid samma beställning kostar dessa 500 kronor styck. Gröna Gårdar Skulle ni vilja arbeta med egna odlingar i den pedagogiska undervisningen?

8 Vi kan påverka  Att försöka begränsa den klimatförändring som människans energianvändning orsakar är en av världens största utmaningar idag.  Utveckling av hållbara energisystem baserade på förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biobränsle är en del av lösningen, men den miljövänligaste kilowattimman är ändå den som aldrig används.  Göteborgs Stad har som mål att minska elanvändningen. Och tillsammans kan vi påverka.

9 Vi kan påverka  Lokalförvaltningen har under flera år drivit energisparprojekt tillsammans med de verksamheter som finns i våra fastigheter.  I genomsnitt har elförbrukningen kunnat minska med 10 procent bara genom enkla beteendeförändringar i vardagen, som att till exempel släcka lampor som inte används.  Energisparprojekten ”Vi kan påverka” vänder sig i dagsläget framför allt till förskolor, äldreboenden och storkök men metoden håller på att utvecklas även för andra verksamheter.

10 Vi kan påverka  Projekten är ett samarbete mellan verksamheten och lokalförvaltningen och syftar till att spara hushållsel.  Vi stöttar med kunskap och information, checklistor och verktyg och ni genomför de sparåtgärder ni vill jobba med.

11 Vi kan påverka E S inf o  Projekten pågår under tre år.  Vi följer upp elförbrukningen med jämna mellanrum och efter varje år görs en avstämning av hur mycket el som sparats under perioden.  Har ni lyckats minska elanvändningen får ni tillbaka lika mycket pengar som den sparade elen skulle ha kostat.  Var med och påverka ni också! SDF

12 MILJÖ- & ENERGIKRAV I BYGGPROJEKT 1. BESTÄNDIGHET 2. MILJÖPÅVERKAN 3. HÄLSA & INOMHUSKLIMAT 4. FUKTSKYDD 5. BULLERSKYDD 6. ENERGIHUSHÅLLNING 7. RESURSHUSHÅLLNING ex. LCC, flexibilitet, service & underhåll, utbytbarhet ex. materialval (ur vaggan till graven), emissioner, arbetsmaskiner ex. luftkvalitet, ljusmiljö, radon, elektromagnetiska fält ex. våtrum, väderskydd, fukt i material, fuktinventering ex. avfallshantering (under byggnation och i brukar- skedet), demonterbarhet under byggnation och i brukarskedet

13 BESTÄNDIGHET  Långlivade  Flexibla  LCC - lägre kostnader i drift - lägre underhållskostnader  Lätta att underhålla och drifta

14 MILJÖPÅVERKAN - MATERIALVAL  Byggvarubedömningen – används som verktyg för att välja rätt samt för att dokumentera inför framtiden  Annat man ska undvika  Impregnerat virke  Allergogena ämnen – exvis röda träslag, nickel, vissa växter  Bisfenol A (viss reliningplast, epoxi, polykarbonatplast)  Ftalater - minimeras  PVC (halogener) – minimeras

15 HÄLSA & INNEKLIMAT  Temperaturkrav < P28 P26 eftersträvas TQ2 enl R1 i ÄBO – bra miljöval  Ventilationskrav enligt socialstyrelsen, AFS: 7 l/s, p + 0,35 l/s, m 2 behovsstyrning < 1000 ppm + temperaturstyrning  Elektromagnetiska fält enligt strålskyddsmyndigheten (SSMFS 2008:18)  Radon < 100 Bq i nyproduktion < 200 Bq i ombyggnad  Legionella  Städbarhet

16 BULLER  Akustik-PM - Förskolor och skolor - BmSS  Delvis ljudklass B, delvis C  Utomhusbuller – Miljömål: < 55 dBA på 80% av lekytan

17 30%70%80%20% (50 % nybyggd m 2 ) ENERGI 100 2008 80 2009 55 2010 45 2011 BBR FK >200 m 2 <200 m 2 ENERGI- MYNDIGHETEN 2016 45 2012 2019 (100 % nybyggd m 2 ) (17) kWh/ m 2, år ?

18 FÖRDELNING AV ENERGIANVÄNDNING

19  Torkrum istället för torkskåp  Närvaro- och dagsljusstyrd belysning  Energisnål belysning  Vitvaror med bästa energiklass VERKSAMHETSENERGI

20  Total energianvändning inkl verksamhetsenergi 170 kWh/m 2, år  Mål: minska 25% 2001-2020  Minskat 14 % sedan 2001 KORT OM LFs ENERGI

21  Byggnadens utformning (form, omslutningsarea mm)  Byggnadens placering på tomten  Behovsstyrd ventilation  Återvinning av värme  Välisolerat klimatskal  Köldbryggor  Klimatskalets täthet  Fönster (storlek/placering)  Luftslussar (minska luftläckage vid in- och utpassage)  Energieffektiva installationer (ex fläktar, pumpar, armaturer, vitvaror) ATT BEAKTA VID ENERGIEFFEKTIV PROJEKTERING

22  vindfång eller lågtempererade zoner vid entréer  torkrum med avfuktare istället för torkskåp  behovsstyrd belysning och ventilation  djupare fönsternischer i övrigt är det en byggnad precis som vilken som helst… HUR PÅVERKAS BRUKARNA?

23  Fuktsäkerhetsprojektering - krav - fuktsäkerhetsbeskrivning - checklista fuktsäkerhetsprojektering - mall redovisning fuktsäkerhetsprojektering - checklista E:s fuktplan - mall fuktrond  Bygga F  Våtrum, BKR, GVK, Säker vatteninstallation  Inventering i befintlig byggnad FUKT

24  Krav på sortering under produktion  < 10% deponiandel  Krav på avfallsplan  Vägledning farligt avfall  Brukarnas avfallsutrymmen AVFALL

25 Råd & anvisningar  LFs krav, råd och riktlinjer inom teknik, miljö och energi: RA-portalen: http://ra.goteborg.se överflyttning pågår till Gemensam Byggprocess i Göteborg

26 INVENTERING AV AVFALLSHANTERING I ÖRGRYTE-HÄRLANDA Ett samarbete mellan Lokalförvaltningen & Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda Medverkande: Erica Ertman, SDF Ö-H Nina J Stålheim, LF Johanna Pettersson, SDF Ö-H Malin Östblom, LF (Gunvor Berqvist, Kretsloppskontoret)

27 BAKGRUND Prioriterat mål: Resurshushållningen ska öka Uppdrag: inventera förutsättningarna i representativ stadsdel och baserat på detta redovisa vilka kostnader och resurser som krävs för att uppfylla målet.

28 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Enkät riktad till alla enhetschefer och vaktmästare Inhämta fastighetskunskaper internt Åka ut och inventera på plats Analys Kostnads- och resursuppskattning / Åtgärdsförslag

29 Övergripande Hur upplever du att avfallshanteringen fungerar i dagsläget (på den enhet du svarar för)? (Svar från både enhetschefer och vaktmästare)

30 Sektor utbildning Hur upplever du att avfallshanteringen fungerar i dagsläget (på den enhet du svarar för)? (Svar från både enhetschefer och vaktmästare)

31 Sektor Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård Hur upplever du att avfallshanteringen fungerar i dagsläget (på den enhet du svarar för)? (Svar från både enhetschefer och vaktmästare)

32

33 RESULTAT -SAMMANFATTNING Stort behov av inre sorteringsmöjligheter – ganska kostsamt Mindre behov av nya yttre utrymmen för avfall – dock kostsamt Stort behov av att strukturera och komplettera utrustningen i avfallsutrymmen Behov av att förtydliga roller och ansvar Stort behov av information/stöd till verksamheterna

34 INVENTERINGAR I ÖVRIGA STADSDELAR Liknande avfallsinventeringar har genomförts av utvecklingsledare miljö i stadsdelarna Västra Hisingen och Askim-Frölunda-Högsbo Resultaten väldigt lika Sannolikt ser behovet ungefär likadant ut i resten av staden

35 VAD HÄNDER NU? Presentera resultatet, vilka kostnader och resurser som behövs för att nå målet om ökad resurshushållning, för ledningsrådet Bättre generella anvisningar för hur LF projekterar avfallsutrymmen, både invändigt och utvändigt. I rutinerna i byggprocessen lägga in anvisning om att uppmana verksamheten att utrusta avfallsutrymmet Källsorteringen går att öka i befintliga utrymmen genom ökad kunskap, rutiner och omfördelning av kärl.

36 INNEMILJÖ - FETTAVSKILJARE Samlat grepp – många utredningar, en projektledare Prövar olika lösningar, både i befintligt och vid nyinstallation Utvärderar och provtrycker Dispens

37 PAUS

38 Innemiljöärenden Verksamhet Felanmäler Service Teknisk- kontroll Service Åtgärd Förvaltare Innemiljöspec. Utredning Projektavd Åtgärd

39 Partikulära luftföroreningar Luftmiljön i 33 skolor & förskolor 130 platser Antal/m³ µm

40 Normalt förekommande 33 skolor & förskolor 130 platser 2 åtgärdade förskolor 7 platser Partiklar i innemiljön Antal/m³ µm

41 ENERGI – ELMÄTNING Vid ny- och större ombyggnad: mätare för separat mätning av - verksamhetsel (särmätning storkök) - varmvatten - fastighetsel - värme I äldre byggnader oftast bara mätning av total el och total fjärrvärme Vi kan årligen (i feb-mars) skicka ut energistatistik fördelat på: - stadsdel - verksamhetstyp - byggnad Mer analyserad och mer frekvent energistatistik inom ”Vi kan påverka”

42 Kundkommunikationsverktyg Förändring av webbfelanmälan Anmälan av kunduppdrag < 2 basbelopp Användarvänligt system Förbättra återkopplingen på felanmälningar Pågående process på LF Förslaget ska på remiss till kund. Strategiska gruppen för fastighetsfrågor.