Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bokslutsdag 2015. Dagens program 09:30Aktuella frågor och utredningar, Annika Wallenskog, Anders Nilsson 10:10Aktuella redovisningsfrågor, Anders Nilsson,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bokslutsdag 2015. Dagens program 09:30Aktuella frågor och utredningar, Annika Wallenskog, Anders Nilsson 10:10Aktuella redovisningsfrågor, Anders Nilsson,"— Presentationens avskrift:

1 Bokslutsdag 2015

2 Dagens program 09:30Aktuella frågor och utredningar, Annika Wallenskog, Anders Nilsson 10:10Aktuella redovisningsfrågor, Anders Nilsson, Siv Stjernborg, Robert Heed 12:00Lunch 13:00Utredningen om ny kommunal redovisningslag, Gunvor Pautsch 13:45Rådet för kommunal redovisning, Torbjörn Tagesson 14:30Kaffepaus 14:50Finansiell analys med balanskravsutredning, Hans Petersson 15:40Omvärldsbevakning av den kommunala ekonomin, Annika Wallenskog 16:30Avslutning

3 Aktuella frågor och utredningar Annika Wallenskog, Anders Nilsson

4 Regionfrågan - Indelningskommittén - SKL - Vad händer nu?

5 Indelningskommittén Barbro HolmbergKent Johansson Johan Krabb, huvudsekreterare

6 Kommittédirektiv 2015:77  Ny läns- och landstingsindelning som innebär väsentligt färre län och landsting  Utgå från kommungränser o arbetsmarknadsregioner/ funktionella regioner

7 Kommittédirektiv 2015:77 forts  Analys av ekonomiska regleringar, anpassa utjämningssystemet  Föreslå enhetlig beteckning för kommuner på regional nivå  Länsstyrelsernas verksamheter – koncentration av vissa verksamheter, organisatoriska åtgärder, behov av andra verksamhetsorter förutom residensstaden

8 Tidplan  29/2 2016Delredovisning lägesbeskrivning av dialogen, ev. förslag på fortsatt process  30/6 2016Delredovisning om indelningsförändring inför 2019 – om möjligt  31/ Delredovisning lägesbeskrivning  31/8 2017Slutredovisning  1/1 2019Om möjligt några nya storlän bildas  1/1 2023Betydligt färre och större län – en ny regional samhällsorganisation

9 SKL:s kongressuppdrag  Folkvalda församlingar ska ansvara för den regionala utvecklingen och utveck­l­ingsuppdraget bli mer omfattande.  Den regionala indelningen ska ändras så att regionerna blir större och därmed färre.  Statliga myndigheter med samverkansbehov med kommuner och landsting ska få en gemensam indelning som anpassas efter regionernas indelning.

10 SKL:s roll  stödja regionbildningsprocessen – både i förhållande till kommittén och medlemmarna  däremot inte söka påverka medlemmarnas indelningsdiskussioner eller ta ställning till eller föra fram konkreta indelningsförslag  inte heller spela någon kompletterande medlarroll i diskussionerna vid sidan av kommittén.

11 Tre tydliga motiv för att bilda större regioner  Regional utveckling -Antalet arbetsmarknadsregioner har minskat från 187 år 1970 till 73 år Uppgifter och ansvaret för dessa frågor är uppdelat på för många aktörer och uppgiftsfördelningen är olika från län till län.  Hälso- och sjukvård -Den snabba medicinska utvecklingen medför bland annat ökade krav på koncentration av specialiserad sjukvård  Statens regionala verksamhet – enhetlig indelning - samordningsmöjligheter

12 Regeringen är tydlig - Hallandsposten – Översynen gäller hela landet och kommer inte nödvändigtvis att utgå från nuvarande län, utan mer från funktionella samband som arbetsmarknader, säger Ardalan Shekarabi. Vid besök hos länsstyrelsen i Halland

13 SKL – vad gör vi nu  Samrådsgrupp för ny regional indelning  Arbetsgrupp/ motsvarande i varje län  Första träff 21 oktober -är kriterierna från ansvarskommittén fortfarande relevanta? -Vilka myndigheter är relevanta -Organisation i era län för ny indelning?

14 Några av SKL:s uppgifter  Beskriva och kommunicera motiven  Samspela med Indelningskommittén  Ansvara för Samrådsgruppens agenda och möten  Genomföra och medverka vid informationsinsatser  Skapa stöd/förståelse hos viktiga samhällsaktörer  Identifiera behovet av fördjupad analys kring frågor som riskerar att försvåra eller fördröja processen.

15 En fungerande lokal samhällsorganisation

16 Uppdrag från SKL:s arbetsutskott  Ta fram ett kunskapsmaterial som: På ett allsidigt sätt belysa urbaniseringen och de konsekvenser denna ger för kommunernas möjlighet att upprätthålla en god service  Antologi som presenteras och diskuteras på kongressen i november 2015  Politisk referensgrupp  Ej föreslå lösningar

17 Sex forskarrapporter (på vår hemsida om 2 v)  Urbaniseringen. Hur ser det ut och vad driver den?  Kommunreformer i våra grannländer. Vad man har gjort, varför och vilka erfarenheter som gjorts så här långt.  Upplevda utmaningar i minskande kommuner. Redovisning av en empirisk studie där ett antal kommunrepresentanter intervjuats.  Upplevda utmaningar i växande kommuner. Redovisning av en empirisk studie där ett antal kommunrepresentanter intervjuats.  Demokrati och urbanisering. Redovisning av en forskningsöversikt om vad vi vet.  Analys av ändamålsenligheten i nuvarande strategi – samverkan. En djupanalys av samverkan som strategi. Hur fungerar det idag? Var ligger utmaningarna? Var finns potentialen?

18

19

20 Befolkningsutveckling

21

22

23 Inte bara befolkningsförändringar  Nya uppgifter har tillförts  Ökad reglering och detaljstyrning från staten/EU  Generationsskifte på arbetsmarknaden  Förändrad ”vardagsgeografi”

24 Hanterar utjämningssystemet utvecklingen?  Omfördelar stora belopp – brutto 150 miljarder  Svarar för - 23% av intäkterna i minskande kommuner - 6% av intäkterna i växande kommuner  Idag 172 bidragskommuner – förväntas öka till 220 kommuner år 2030  Finns olika uppfattningar om systemet ger likvärdiga förutsättningar Trots utjämningen finns uppenbara utmaningar

25 De växande kommunerna  Har relativt god ekonomi (både resultat och soliditet)  Hävdar sig väl i kvalitetsjämförelser  Medborgarna är relativt positiva (SCB.s medborgarenkät)

26 Medborgarnas uppfattningar om

27 Växande kommuners utmaningar  Investeringar - Markanvändning - Finansiering - Riskexponering  Sociala konsekvenser - Segregation - Trygghet  De politiska institutionerna - Statens agerande (överklagande, bullerregler, riksintressen etc) - Fungerar samverkan även framöver när tillväxtområden omfattar allt fler kommuner?

28 Minskande kommuners utmaningar  Hantera kontinuerliga anpassningar av verksamheten - Utveckla äldreomsorgen - Mindre klasser och färre skolenheter - Hantera ökade krav på specialisering med en generalist personal  Sitter fast i överdimensionerade tekniska system  Svårigheter att rekrytera personal

29 Starkt samband mellan antalet typer av befattningar och kommunstorlek

30 Befolkningsmässigt minskande kommunerna  Ekonomin är svag. Låga resultat och negativ soliditet  Serviceverksamheten - Ligger i paritet med andra kommuner inom äldreomsorgen kvalitetsmässigt, men högre kostnader - Genomgående sämre resultat inom grundskolan, trots relativt höga kostnader  Något mindre nöjda medborgare i medborgarundersökningar Finns inga underlag för att jämföra vad som erbjuds medborgarna

31

32

33 Skolresultat i åk 9 år 2014 Elever i åk. 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska, andel (%) Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter Minskande83200,81-4 Växande92226,171 Riket

34 Går det att leverera bra välfärd givet de förutsättningar man har?  Skolresultaten är alarmerande  Uppenbart svårt att nå ekonomi i balans  Relativt svaga resultat i medborgarundersökningar Forskarstudierna signalerar  Konflikt mellan tillgänglighet och kvalité  Kommunerna själva uppfattar det som svårt och allt svårare att klara uppdraget  Skjuter underhåll och investeringar framför sig Stora variationer i gruppen – vad gör de framgångsrika?

35 Möjligt politiskt uppdrag? Forskarna signalerar en rad utmanande iakttagelser:  Stark vilja att växa, eller åtminstone inte krympa, gör att det blir svårt att fatta beslut som manifesterar befolkningsminskningen.  Starka reaktioner från medborgarna – varför ska just min skola eller badplats tas bort? Känsla av att samhället monteras ner, bristande förtroende för kommunledningen, nya oppositionspartier och antagonism.  Starkt känslomässigt engagemang gör det svårare för medborgare, politiker och tjänstemän att diskutera kommunala prioriteringar på ett principiellt plan.  Svår situation för politiken – det som kanske är ekonomiskt ansvarsfullt är inte alltid politiskt gångbart.

36 Möjligt politiskt uppdrag? Larsson sammanfattar: ”De förtroendevalda har en svår pedagogisk uppgift att söka förklara behovet av anpassning efter försämrade ekonomiska förutsättningar och att samtidigt söka skapa engagemang och framtidstro.” Syssner&Olausson sammanfattar: ”Vår slutsats är att de kommuner som har allra störst behov av att utveckla strategier för hur man hanterar en långvarig befolkningsminskning, tenderar att ha de minsta resurserna – i tid, ekonomi och kompetens räknat” Stöd från SKL efterfrågas

37 Samverkan – lindrar effekterna Är och har varit en nödvändig förutsättning för att klara uppdraget Framför allt när det gäller  Gymnasieskolan  Teknisk verksamhet  Delar av myndighetsutövningen Finns i stort sett inte när det gäller  Övriga skolområdet  Vård- och omsorg  Myndighetsutövning direkt kopplad till individ Dvs ingen verksam strategi för merparten av serviceverksamheten

38 Samverkan – har också ett pris  Transaktionskostnader – krävs mycket politisk kraft  Det direkta inflytandet minskar – samverkansorganen blir självständiga och starka  Medför att verksamhetsområden står utanför andra anpassningsåtgärder  Otydligt ansvarsutkrävande och insyn Kommunen riskerar att bli ”nästen” av samverkansavtal

39 Går det att vända utvecklingen?  Gjorda prognoser indikerar en fortsatt utveckling med växande – minskande kommuner  De befolkningsmässigt små kommunerna minskar pga av åldrande befolkning  Invandringen en möjlighet – men stannar de? Kan vi påverka benägenheten?  Kan en ändrad statlig politik vända utvecklingen?

40 Regeringen är orolig  ”Sverige riskerar att glida isär”  Håller regionala dialogmöten ”Kommuners utmaningar och framtida förutsättningar”  Har tillsatt ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygd”  Signalerar att man skall tillsätta en utredning om ”kommunernas situation” Finns en önskan om inspel från SKL och ett samarbete

41 Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster  Ilmar Reepalu utredare  Johan Höök huvudsekreterare  Utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras.  Bör utformas så att de säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk  effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.  Gäller: Skolväsendet, äldreomsorgen, hälso- och sjukvård, (HVB) och all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi omfattas. Även stöd och service till vissa funktionshindrade  Analysera om kraven bör vara lika för alla utförare

42  Ändrade direktiv - vårdvalet ska inte ”tas bort” i landstingen.  Tillfälliga asylboenden: lämna förslag på åtgärder som innebär krav på att privata aktörer som vill få ta del av offentliga medel ska kunna visa hur dessa ska användas i verksamheten och komma brukarna till godo.  Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 1 november 2016.

43 Skolkostnadsutredningen  Särskild utredare: Nicholas Prigorowsky  Sekreterare: Christian de Filippi,  Sekreterare: Mikael Hellstadius, (Madeleine Holm) En särskild utredare ska kartlägga hur budgetering och redovisning går till i kommuner och hos enskilda huvudmän för fristående skolor. Syftet är att en jämförbar ekonomisk information på skolenhetsnivå ska kunna presenteras. Utredaren ska även se över bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor i syfte att säkerställa lika villkor mellan kommunala och fristående huvudmän.

44  Tilläggsdirektiv: Utreda kommunalt veto  ska i stället redovisas senast den 31 mars 2016.

45 Kommunallagsutredningen Kef:s remissvar  tillstyrker att kommunallagen omarbetas till ny struktur och kapitelindelning  tillstyrker föreslagna regler om direktören 7 kap. 1-3 §§  avstyrker att begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut tas bort  avstyrker att utöka det kommunala medlemskapet till juridiska personer och ideella föreningar  tillstyrker att årsredovisningen ska godkännas innan fullmäktige tar ställning i frågan om ansvarsfrihet 11 kap 21 § vi anser dock att regeln om beslutsordning passar bättre att ha i kap 5.  föreslår att senaste tidpunkt för avlämnande av delårsrapport 11 kap. 16 § regleras i kommunallagen

46  efterlyser ett förtydligande av vad som kan utgöra särskilda skäl att senarelägga beslut om budgeten enligt 11 kap 11 §  föreslår att revisionsberättelsen och rapporten från de sakkunniga revisorernas granskning av årsredovisningen ska publiceras på samma sätt som årsredovisningen ska hållas tillgänglig enligt 8 kap 24 §  tillstyrker att de sakkunniga revisorerna alltid ska beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen.  anser att förslagen om en förbättrad kommunal revision borde vara mer långtgående

47 Aktuella redovisningsfrågor Anders Nilsson, Siv Stjernborg, Robert Heed

48 OPF-KL Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda Siv Stjernborg/Nils Mårtensson, Sektionen för ekonomisk analys, SKL

49 Tidigare bestämmelser PBF och PRF-KL Omfattar politiker med uppdrag ≥ 40 % av heltid Ca 1300 omfattas av PBF Visstidspension före 65 år, förmånsbestämd, full pension efter 12 år Ålderspension from 65 år, förmånsbestämd, full pension efter 12 år Efterlevandepension, förmånsbestämd

50 Nya bestämmelserna OPF-KL Gäller för förtroendevalda med uppdrag som påbörjas i samband med 2014 års val och som inte omfattas av tidigare bestämmelser Totalt antal som kan omfattas är ca då även fritidspolitiker omfattas Fullmäktige rekommenderas anta dessa bestämmelser i sin helhet men kan också göra egna modifieringar Uppdelat i omställningsstöd och pensionsförmåner

51 Förmånerna i OPF-KL Omställningsstöd före 65 år, ersätter Visstidspension Ålderspension from 65 år, avgiftsbestämd Sjukpension Efterlevandeskydd Familjeskydd Pensionsunderlaget utgörs av utbetalda arvoden

52 Omställningsstöd För förtroendevalda med uppdrag ≥ 40 % av heltid och lämnar uppdraget efter minst ett år Utges mellan 3 månader och 3 år 85 % av arvodet år 1-2, därefter 60 % Samordning med andra inkomster from år 2 Upphör vid nytt uppdrag ≥ 40 % av heltid Stödet kan förlängas mellan 61 och 65 år Innefattar även aktiva omställningsinsatser som varje kommun och landsting/region beslutar om

53 Avgiftsbestämd ålderspension 4,5 % av inkomst ≤ 7,5 IBB och 30 % > 7,5 IBB Ingen nedre gräns vad gäller ålder eller belopp Pensionsavgiften avsätts årsvis till en pensionsbehållning hos resp kommun/landsting/region (Alltså: Inga premiebetalningar!) Pensionsavgiften kan inte betalas till försäkring pga begränsningar i inkomstskattelagen Pensionsbehållningen omräknas med förändringen av IBB, både före och efter pensionsutbetalning

54 Sjukpension För förtroendevalda med uppdrag ≥ 40 % av heltid som lämnar uppdraget och får sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukpension motsvarar den månadsersättning som utges till arbetstagare enligt AGS-KL

55 Efterlevandeskydd Avser den avgiftsbestämda ålderspensionen Utbetalas till efterlevande under år beroende på när dödsfallet inträffar Kan utbetalas som engångsbelopp Obligatoriskt, men fullmäktige kan besluta att det kan väljas bort före utbetalning

56 Familjeskydd Nya regler from årsskiftet, kopplade till TGL Tills vidare gäller regler enligt PBF och PRF-KL

57 Framtid Praktiska problem med fiktiva avsättningar Skattelagstiftningen är inte anpassad för politiker Möjlighet att påverka? SKL har tillskrivit Tjänstepensionsbeskattningsutredningen ”Titta på frågan i särskild ordning” Remissvar januari 2016

58 Redovisning Vägledning för hur skulder och kostnader ska redovisas Kommuner: Cirkulär 15:19 Landsting: Ekonominytt 11/2015 RKR Rekommendation RKR 2.2 Rekommendation RKR 17

59 RIPS–översyn 2015 – 2016

60 RIPS 07 RIktlinjer för beräkning av PensionsSkuld  Beskrivning av pensionsavtalen  Regelverk för hur pensionsskulden ska beräknas  Enkelhet och transparens  Försäkringstekniska antaganden om ränta och dödlighet  Arbetades fram  SKL:s styrelse antog RIPS 07 i juni 2007  RKR rekommenderade RIPS 07 december 2007

61 RIPS – Kommittén  Se till att pensionsskulden är rätt beräknad  Övervaka utvecklingen av räntorna  Årligt möte i september  Extra möten vid behov  Mandat att föreslå ändrad ränta då indikatorn utanför intervallet  Formellt beslut av SKL:s Vd  Räntan sänkt 2 ggr, 2011 resp  Stora effekter på pensionsskulden  Kommitténs ordförande i dag Annika Wallenskog

62 Uppdraget från RIPS-kommittén 1.Hur tycker olika intressenter att RIPS 07 har fungerat? 2.Hur har räntebestämningsmodellen fungerat och vilka alternativ finns? 3.Vilka uppdateringar behöver göras av RIPS 07?

63 1. Hur tycker olika intressenter att RIPS 07 har fungerat?  Kommuner, landsting och regioner - Enkät  Referensgrupp - Representanter från sektorn - Administratörer - Utomstående aktuarie  Avstämning i nätverk; ekonomichefer, redovisning, storstäder, personalchefer  Avstämning även med andra instanser; RKR, Pensionsmyndigheten, Kommunala redovisningsutredningen m.fl.

64 Enkät  Till alla ekonomichefer i kommuner och landsting  Antal svar = 204 av 310 (ca 65 % )

65 RIPS regelverk väl känt

66 Värderingen av pensionsskulden är godtagbar

67 Indikatormodellen är också välkänd

68 RIPS07 får godkänt men inte mer i den löpande hanteringen av pensionskostnaderna

69 SKL får godkänt för sin information om ripsräntan

70 Redovisningen vid förändrad ripsränta har fungerat

71 Tydlig önskan om en mer stabil värdering av pensionsskulden

72 Kommentar till stabil trögrörlig  Klart man önskar stabilitet. Men sådan bör ju avvägas mot ev nackdelar.  Det är problematiskt att diskutera amortering av pensionsskuld kopplat till förändringar i RIPS räntan som totalt kullkastar all prognos.  Det slår otroligt mycket på resultatet när RIPS-räntan sänks, så den borde vara mer trögrörlig.  Kan naturligtvis vara svårt att finna en modell som är stabil när den samhällsekonomiska och därmed ränteutvecklingen varit så exceptionell som under de senaste åren.  Svårt att pedagogiskt förklara då man genom ett pennstreck kan få ansvarsförbindelsen att öka/minska med åtskilliga miljoner. Inger inte trovärdighet då den tillåts fara upp och ner. Hur stor är skulden egentligen?!?!?

73 Mer tankar  Vid nuvarande ränteläge tillsäger regelverket att RIPS ska sänkas ytterligare, vilket enligt min uppfattning vore olyckligt. Dock - vid en framtida ränteuppgång skulle en mer stabil modell innebära att skulden inte minskade vilket också vore olyckligt. Det verkar klokt att ligga kvar på dagens nivå, men att vara öppna för justeringar vid framtida räntehöjningar.  Fast hur är det egentligen ? Det lågränteläge vi fn lever med sätter ju de flesta etablerade reglera på undantag....  Den bör anpassas efter marknaden naturligtvis men vad jag förstår anpassas den utifrån en bedömning av marknaden över en längre tid. Detta är troligtvis en bra modell och det är bra att det inte blir allt för drastiska förändringar under kort tid i kommunens redovisning.  Alla inser att nuvarande ränteläge baseras på något som är fundamentalt fel. Hur omvärlden ska anpassas till detta är en svår fråga. Vi får idag betalt för att låna - ska vi då låna mer?  Långsiktighet eftersträvas då pensionsåtagande är långsiktiga.

74 Inte helt enkelt att förklara varför räntan måste ändras med stora skuldökningar som följd

75 För övrigt anser jag ”Några medskick från enkäten  Så få förändringar som möjligt, dvs mycket trögrörligt när det gäller värderingen.  Fokusera på utbetalningarna/kostnaderna, att prata skuld leder tankarna fel o gör bilden svårförklarad.  Det är oerhört viktigt att hänga med vid lågräntenivåer, då lägre nivåer innebär högre kostnader. Högre räntor innebär oftast minskade kostnader och därmed inte så viktigt. Häng med bättre vid faktorer som påverkar kostnaderna negativt.  Tycker att det som var väldigt bra är att man inte har en diskonteringsränta som växlar utan att man bara ändrat den om trenden inte är tillfällig. Det är extremt viktigt att man inte marknadsvärderar och därigenom skapar en ryckighet. Ett rullande intervall har varit mycket bra.  Indikatorn borde ha ett absolut golv. Ej lägre realränta än 1 %.

76 Bilaga Kommentar till förändrad diskonteringsränta och redovisningen  mera räntenivåerna som är bekymret, inte indikatorn  Slår hårt vid fullfond  Ett regelverk som inte efterlevs kan aldrig vara bra  Det har ju vid två tillfällen blivit stora kostnader när RIPS-räntan sänktes. Särskilt för oss som kör med fullfondering.  Se tidigare kommentarer  Vi redovisar enligt blandmodellen så förändringarna påverkar inte resultatet i någon större utsträckning.  Se fråga 21. Trots att styrningen måste ta hänsyn till ändrad skuldvärdering så är det omöjligt att enskilda år parera för miljoners extra kostnad.  Vid stora förändringar har dessa hanterats som jämförelsestörande post i redovisningen  Pedagogisk utmaning, särskilt om man har fullfondsredovisning.  Stor resultatpåverkan för de kommuner som inte tillämpar blandmodellen  Infon till administratörer för sen/dålig vilket leder till sent uppdaterade underlag  Ganska bra i normalfallet med det extremt låga räntor som är i nuläget blir det ganska konstigt. En stigande ränta leder ju till att kommunerna ska lösa upp sina pensionsavsättningar.  Svår fråga. Vi anpassar redovisningen till de nya värdena. Efter ett antal år så förstår de centrala politikerna begreppet diskontering.  Förändringar har påverkat resultatet

77 Knappt 20 % har bytt administratör och det har fungerat väl!

78 Ungefär hälften av kommunerna har pensionsskuldsberäkningar för förtroendevalda Total Nej19% Ja, enligt äldre pensionsbestämmelsen för förtroendevalda (PBF m.fl.)56% Ja, enligt bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF)48% Ja, med egna avtal3% Antal181

79 Synpunkter från referensgruppen Problem med skillnader i beräkningsresultat mellan administratörerna Det behövs ett regelverk för förtroendevalda i RIPS Intjänandemodellen bör slås fast och beskrivas i RIPS Det är problem att räkna skuld m.h.t. Ädel-reformen Det finns oklarheter kring beräkning enligt AGF-KL Det bör inte finnas någon rekommendation för prognosantaganden i RIPS, men däremot en beskrivning av prognosmetodiken

80 2. Hur har räntebestämningsmodellen fungerat och vilka alternativ finns?  Jämförelse med övriga metoder på marknaden  Diskussion kring marknadsvärdering kontra långsiktig värdering  Indikatormodellen – fördelar nackdelar  Hur mekanisk bör räntebestämningsmodellen vara?  Analys av alternativa modeller

81

82 Kriterier för en bra räntemodell  Rimlig värdering  Stabilitet  Enkelhet  Transparens  Trovärdighet  Förutsägbarhet  Robust mot olika framtida scenarier  Opåverkbar  Jämförbarhet

83 3. Vilka uppdateringar behöver göras av RIPS 07?  Nytt pensionsavtal, AKAP-KL  Nya bestämmelser för förtroendevalda  Dödlighet

84 Tidplan  Juni 2015RIPS-kommittén beslutar om översyn  Sep-nov Vad tycker olika intressenter?  Nov-febRäntemodellen  Feb-aprUppdatering av övriga delar  AprFörslag till ny RIPS  MajRemiss  Juni2016Beslut i SKL:s styrelse  Jan 2017Ikraftträdande

85 Översyn av SKL:s metod för att ta fram internränta för sektorn

86 Vad är internränta och hur har den använts  Internräntan används vid budgetering och redovisning av kapitalkostnader på investeringar.  Internräntan ska beakta en kostnad för att binda kapital i anläggningstillgångar i kommunernas driftbudgetar.  Budgetering och redovisning av internränta är en form av resursfördelning med ”interna pengar” till verksamheter i den egna regin. Nu allt viktigare i samband med prissättning till externa utförare  Användningen av en internränta är inte instiftad i lagen om kommunal redovisning då den tillhör den interna styrningen.

87 Internräntan används  1. Prissättning lokal hyra såväl internt som vid ersättning till köpt verksamhet  2. Investeringar i taxefinansierad verksamhet  3. Investeringar i bolag  4. Investeringar i kommunens kärnverksamhet ska belastas med kapitaltjänst.  5. Ränta avsättningar

88 Hur bestäms internräntan 1.Huvudprincipen för att fastställa nivån på internräntan bör vara att varje kommun gör egna beräkningar över sin egna genomsnittliga upplåningskostnad. 2.SKL föreslår en internränta för de som inte har egna beräkningar 3.SKL nuvarande metod prognosen över den 10 –åriga stats- obligationsräntan i konjunkturbedömningen december år t -2.

89 SKL: rekommenderade internränta (bedömning dec ,5 % och ,4 %)

90 Arbetsgrupp ser över metoden för SKL:s internränteförslag  Ny metod fr.o.m. rekommendation avseende år 2017  Räntekommitté fastställer den föreslagna intern ränta  Baseras på sektorns egna genomsnittliga upplåningskostnad  Internräntan fastställs med viss trögrörlighet för att undvika onödiga små justeringar.  Rekommendationen kommer senast 1 februari året innan. Dvs 1 februari 2016 för år 2017

91 Metod  Underlag Kommuninvest statistik över sektorns upplåning  KI finans kan ta fram statistik uppgifter om 75 % av sektorns lånestock.  Viss komplettering från några ytterligare källor  Rekommendationen framåtsyftande då interräntan används för budget.

92 Momsersättningsutredningen

93 Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt  Slutbetänkande överlämnades den 2 november  Uppdraget var att se över den ersättning som kommuner får för dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till vissa verksamheter  Utgångspunkten har varit att förslag till ändringar i regelverket ska syfta till konkurrensneutralitet vid valet mellan att bedriva verksamhet i kommunal eller privat regi

94 Momsersättningsutredningen  Utredningen presenterar följande bedömningar: - Kompensation för dold mervärdesskatt bör ges med schablonersättning - Schablonersättningens nivåer bör i första hand baseras på en beräkning av kommunernas andel ingående skatt - Schablonersättning bör ges med en gemensam ersättnings- nivå för samtliga huvudområden

95 Momsersättningsutredningen  Utredningens förslag till nya ersättningsnivåer - Ersättning ska lämnas med 5 procent vid upphandling eller bidragsgivning inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning - Om det framgår att viss del avser lokalkostnad ska ersättning lämnas med 16 procent för denna del och med 3 procent för resterande del - Ersättning för lokalhyra vid vissa boendeformer ska lämnas med 16 procent

96 Momsersättningsutredningen  Utredningens förslag på ikraftträdande - 1 januari 2017  Ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag - Utredningens förslag innebär att statens budget förstärks och att kommunernas intäkter minskar - Kommunernas intäkter minskar enligt förslaget med ca 1,3 miljarder kronor årligen

97 Övrigt

98 Arbetsgivaravgifter 2016  De lagstadgade arbetsgivaravgifterna sammantaget är oförändrad, dvs 31,42 procent  Borttagande av sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar (ungdoms- rabatt) kan ske i två steg: - Halvering har genomförts från och med augusti Hel arbetsgivaravgift från och med 1 juni 2016 (förslag i budget- propositionen)  Återinförande av särskild löneskatt om 6,15 procent för pensionärer från år 2016 (förslag i budgetpropositionen)

99 Personalomkostnadspålägg – Kommuner

100 Personalomkostnadspålägg – Landsting

101 Slutavräkning skatt – Kommuner Slutavräkning för 2014 (Kommuner) I bokslut 2014 angav SKL en prognos på +7 kr/inv. Senaste prognosen är - 33 kr/inv. Mellanskillnad mellan prognos i bokslut 2014 och utfall hänförs till år 2015 ( fn - 40 kr/inv). Faktiskt utfall blir känt den 23 november. Slutavräkning för 2015 (Kommuner) SKL:s oktoberprognos är -1 kr/inv. SKL:s bokslutsprognos presenteras 18 december. (RKR 4:2)

102 Slutavräkning skatt – Landsting Slutavräkning för 2014 (Landsting) I bokslut 2014 angav SKL en prognos på +22 kr/inv. Senaste prognos är +2 kr/inv. Mellanskillnad mellan prognos i bokslut 2014 och utfall hänförs till år 2015 (fn - 20 kr/inv). Faktiskt utfall blir känt den 23 november. Slutavräkning för 2015 (Landsting) SKL:s oktoberprognos är +9 kr/inv. Bokslutsprognosen presenteras 18 december. (RKR 4:2)

103 Fastighetsavgift En knepig bokförings- och periodiseringsfråga  Ett osedvanligt krångligt utbetalnings- och avräkningssystem.  Hanteringen av ”14 kronan” (småhus < kr) stökar till det.  Avstämningen av fordran för respektive år svår att härleda.  Fodringarna tenderar att öka kraftigt år från år. SKL lobbar för att få tillstånd ett enklare system, dock ingen framgång så här långt. Utfall för 2015, samt prognos för 2016 och 2017 kommer runt årsskiftet (SKL:s kalkylmall).

104 Redovisning av statsbidrag  Generella statsbidrag Redovisas i normalfallet enligt kontantmetoden. Undantag i de fall statsbidraget avser reglering för en redan passerad period. Exempel på undantag: 1 juli 2013 trädde en ny lag i kraft om hälso- och sjukvård till de som visats i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Under 2014 beslutade regeringen om medel för detta, vilka betalades ut under 2014, men en del avsåg  I detta fall skulle den del som avsåg 2013 redovisas på 2013 då prestationerna hade utförts.

105 Redovisning av statsbidrag  Specialdestinerade/riktade statsbidrag -Prestationsbaserade ersättningar ska bokföras samma period som prestationerna utförs -I de fall bidrag betalas ut för framtida tidsbestämt projekt ska det bokföras och matchas mot kostnaderna -Icke prestationsbaserade bidrag betalas ut utan krav på motprestation och intäktsförs den period bidraget avser.

106 Negativ ränta Den negativa räntan som nu råder har medfört att det uppstått nya redovisningsrelaterade frågor. Frågorna är inte detaljnormerad men utifrån generella principer kan följande tolkning göras:  Placering med negativ avkastning (dvs betalar för att placera) I det fall det uppstår en kostnad/negativ ränta vid en placering uppfylls inte rekvisiten för intäkt. Denna kan genom detta inte redovisas som en negativ ränteintäkt utan blir en finansiell kostnad.  Upplåning med negativ ränta (dvs erhåller ränta för att låna) Uppkommer i grunden från lånade medel och bedöms därför inte utgöra en finansiell intäkt utan en minskad finansiell kostnad.

107 Återbetalning AFA 2015  AFA Försäkring har beslutat att sänka och återbetala premier för år 2004 gällande avtalsgruppsförsäkring (AGS-KL) och avgifts- befrielseförsäkringen  Redovisning: - Kontering: Kommun-Bas: 359x L-bas 39xx - Jämförelsestörande post  Återbetalningen för kommuner och landsting kommer att äga rum under sista kvartalet 2015 och för övriga under 2016  Avslag för återbetalning av särskild löneskatt på avgiftsbefrielse- försäkring i alla fyra kammarrätter

108 Räkenskapssammandrag 2015  Inlämning Kommunernas RS - Steg 1: Inlämning senast 12 februari – publicering 8 mars - RS: Inlämning senast 18 mars Landstingens RS - Steg 1:Inlämning senast 16 februari - RS:Inlämning senast 1 april

109 Räkenskapssammandrag 2015 Några smärre nyheter i årets RS (kommuner)  Särredovisning av AFA-bidraget  Smärre förändringar av balanskravsutredningen  Verksamhetens kostnader; rad 469 (kontona 733, 734, 765)  Skatter, bidrag o finansiella poster; rad 801 (konto 8411 Utdelning på aktier och andelar i koncernföretag)  Investeringar; immateriella anläggningstillgångar i verksamhetsindelad investeringsredovisning, dock inte i spec av förändring av anläggningstillgångar.  Eventuell särredovisning av den nya flyktingersättningen. Läs Scb:s instruktioner för detaljer!

110 Räkenskapssammandrag 2015  Nyheter RS – Balanskravsresultat

111 Räkenskapssammandrag 2015  Nyheter RS – Redovisning finansiella mål

112 Komponentredovisning  Nu är det hög tid!  I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar finns krav på komponentavskrivningar: Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggnings- tillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat.  Utgångspunkter: - Väsentlighet – prioritera utifrån bokförda värden och kvarvarande nyttjandeperioder - Resultaträkningsfokus - Framåtriktat synsätt - Lämna upplysningar om avvägningar, prioriteringar, process

113 Komponentredovisning Information om övergång till komponenter Komponentredovisning fastigheter i förvaltning Komponentredovisning gator och vägar Hjälp på vägen! Komponentredovisning inom VA-branschen

114 Vad är ”Sociala investeringar”, hur ska dom redovisas?  Sociala investeringar har blivit ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsprojekt som syftar till att stötta barn och ungdomar som har en särskild problematik.  Ordet ”investering” förvirrar i budget- och redovisnings- sammanhang. Driftbudgetprojekt är ett bättre namn.  I redovisningen är dessa satsningar inte investeringar i bokföringsmässig mening, de är löpande driftskostnader.  Ofta förefaller dessa satsningar ha karaktären av avgränsade verksamhetsutvecklingsprojekt som i vanlig ordning ska ingå i den årliga driftbudgeten/- redovisningen.

115 Hur kan ”sociala investeringar” budgeteras och finansieras?  Några kommuner har internt skapat ett ekonomiskt utrymme för satsningen genom att i sin balanskravsutredning öronmärka en del av sina ekonomiska överskott till detta projektändamål. När kostnaderna för satsningen uppkommer kan de avräknas mot öronmärkningen i kommande balanskravsutredningar. Denna hantering har dock inget att göra med den externa redovisningen, det handlar om den kommuninterna resursfördelningen/ekonomistyrningen.  Andra kommuner budgeterar och finansierar sina satsningar på ett ”traditionellt sätt”.  Rådet för kommunal redovisning har uttalat sig om redovisningen av sociala investeringar.


Ladda ner ppt "Bokslutsdag 2015. Dagens program 09:30Aktuella frågor och utredningar, Annika Wallenskog, Anders Nilsson 10:10Aktuella redovisningsfrågor, Anders Nilsson,"

Liknande presentationer


Google-annonser