Styrsystemet och styrdokumentens karaktär Riksdagen- nationella program - programmens omfattning - gymnasiegemensamma ämnen Regeringen- examensmål - nationella.

En presentation över ämnet: "Styrsystemet och styrdokumentens karaktär Riksdagen- nationella program - programmens omfattning - gymnasiegemensamma ämnen Regeringen- examensmål - nationella."— Presentationens avskrift:

1

2 Styrsystemet och styrdokumentens karaktär Riksdagen- nationella program - programmens omfattning - gymnasiegemensamma ämnen Regeringen- examensmål - nationella inriktningar - programgemensamma karaktärsämnen Skolverket- programfördjupning - ämnesplaner och kunskapskrav Kommunen- genomförandet - ansvarar för att målen uppnås - tilldelar resurser Skollag Tim-/ Poängplan Skollag Tim-/ Poängplan Förordning Läroplan Examensmål Ämnesplan Kunskapskrav § Kvalitetsredovisning

3 Styrsystemet och styrdokumentens karaktär Examensmål och ämnesplaner är både juridiska och pedagogiska dokument

4 Propositionen och dess beredning Gymnasieutredningen feb 2007-31 mars 2008 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskolan (SOU 2008:27) 31 mars 2008 En ny gymnasieskola (lagrådsremiss) 23 april 2009 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) 13 maj 2009 Regeringsuppdrag till Skolverket september 2009 Riksdagsbeslut hösten 2009

5 Nationella programråd Skolverket ska få i uppdrag att inrätta nationella programråd för varje nationellt yrkesprogram Separat uppdrag i augusti/september

6 Nationella programråd Nationella programråd för alla yrkesprogram Ger råd och stöd, beslutar ej En bred representation av intressenter Uppgifter: -utveckla innehållet i utbildningen -examensmål och uppgifter för gymnasiearbetet -elevernas etablering på arbetsmarknaden -underlag till informationsmaterial för elever -matcha utbildningsutbudet med efterfrågan på arbetsmarknaden -följa utvecklingen inom respektive yrkesområde -skapa förutsättningar för utbildning inom nya yrken

7 Lokala programråd För yrkesprogrammen ska även lokala programråd inrättas Formerna för samrådet ska inte regleras Uppgifter t.ex. att bistå huvudmannen när det gäller APL och utformning och bedömning av gymnasiearbeten För högskoleförberedande program inga lokala programråd

8 Nationella program Endast nationella program – yrkesprogram eller högskoleförberedande program Ska leda längre än dagens program Två olika examina Gymnasieskolans tredelade uppdrag ligger fast

9 Yrkesprogram Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket Tiden för karaktärsämnen ska öka Leda till anställningsbarhet och lägga grund för fortsatta studier t.ex. inom Yrkeshögskolan Antingen skolförlagd eller som lärlingsutbildning Garanterad möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet

10 Högskoleförberedande program Högskoleförberedande program ska ge bättre förberedelse för studier vid universitet och högskolor än i dag

11 De tolv yrkesprogrammen Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet

12 Yrkesprogrammen Skolverket ska få i uppdrag att tydliggöra vilka yrkesutgångar som ska finnas på programmen Skolverket ska få i uppdrag att utreda hur olika branschers behov av automationstekniker ska tillgodoses Skolverket ska få i uppdrag att tydliggöra vilka högskolebehörighetsgivande kurser som ska erbjudas på BF, NB, VO Skolverket ska få i uppdrag att överväga på vilket sätt entreprenörskap kan ingå som en del i HA, HV

13 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) APL ersätter APU som begrepp Ingen skillnad i omfattning (15 veckor) Kraven på huvudmännen att anordna APL ska öka samtidigt som en viss flexibilitet för skolförlagd APL kommer att finnas även i framtiden

14 De sex högskoleförberedande programmen Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet

15 Programstrukturen Gymnasiegemensamma ämnen 1100-1250 p Programgemensamma karaktärsämnen 250-450 p Gymnasiearbete 100 p Individuellt val 200 p Inriktningar 300-600 p Programfördjupning 200-400 p Gymnasiegemensamma ämnen 600 p Programgemensamma karaktärsämnen 400 p Gymnasiearbete 100 p Individuellt val 200 p Inriktningar minst 300 p Programfördjupning högst 900 p Totalt 2500 p Högskoleförberedande program Yrkesprogram

16 Gymnasiegemensamma ämnen Skolverket ska få i uppdrag att, i samverkan med branscher och andra avnämare, bereda programmens innehåll när det gäller omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena utöver den minsta omfattning som riksdagen beslutar Skolverket ska få i uppdrag att utforma flera alternativ av den inledande kursen i ämnet matematik så att kursens centrala innehåll svarar mot utbildningens innehåll Skolverket ska få i uppdrag att överväga behovet av alternativa kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver matematik

17 Gymnasiegemensamma ämnens minsta omfattning: Svenska/Svenska som andraspråk 100/300 p Engelska100/200 p Matematik100/200/300 p Idrott och hälsa100 p Historia50/100/200 p Samhällskunskap50/100/200 p Religionskunskap50 p Naturkunskap50/100 p

18 Programgemensamma karaktärsämnen Skolverket ska få i uppdrag att, i samråd med branscher och andra avnämare, bereda vilka karaktärsämnen som ska ingå obligatoriskt i respektive program

19 Nationella inriktningar Skolverket ska få i uppdrag att lämna förslag till inriktningar på de olika programmen i samråd med branscher och andra avnämare Skolverket ska få i uppdrag att lämna förslag till på vilka program inriktningarna får börja redan i år 1 Skolverket ska få i uppdrag att utreda om VO bör ha nationella inriktningar och vilka yrkesutgångar programmet ska kvalificera för Dagens lokala inriktningar utgår

20 Programfördjupning Skolverket ska få i uppdrag att utarbeta föreskrifter om vad som får erbjudas som programfördjupning på respektive program Skolverket ska få i uppdrag att i samverkan med branscherna utforma kombinationer av karaktärsämneskurser som inom ramen för programfördjupningen leder till olika yrkesutgångar

21 Programfördjupning Begreppet programfördjupning ersätter dagens valbara kurser På yrkesprogram svara mot arbetslivets behov och leda till yrkesutgångarna På högskoleförberedande program motsvara kurser som har särskild betydelse för högskolestudier På vissa yrkesprogram (BF, VO, NB) möjligt att uppnå särskild högskolebehörighet inom programfördjupningen Finnas utrymme för lokal anpassning Skolverket beslutar om vilka kurser som får ingå i respektive program

22 Individuellt val Ska omfatta 200 poäng Vissa kurser ska alltid erbjudas –Kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen –Estetiska kurser –Kurser i idrott och hälsa Därutöver får huvudmannen besluta vilka kurser som erbjuds

23 Gymnasiearbetet Alla program ska innehålla ett gymnasiearbete om 100 poäng Ska betygssättas med godkänt/ inte godkänt betyg Måste vara godkänt för att eleven ska få en examen

24 Särskilda varianter Särskilda varianter ska kunna inrättas inom nationella program. Kan, liksom nationella inriktningar, börja det första, andra eller tredje året Omfattas av frisökning Kvalitetssäkras av Skolverket Specialutformade program utformade för en grupp elever tas bort

25 Nya kurser Lokala kurser ska utgå Även i fortsättningen ska huvudmän kunna ta initiativ till nya kurser, som ska kvalitetssäkras och beslutas av Skolverket

26 Riksrekryterande utbildningar En riksrekryterande utbildning får avvika i struktur, innehåll och examensmål Beslutet ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta Hemkommunen ska betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall

27 Riksrekryterande utbildningar Olika former av riksrekryterande utbildningar: –utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses på annat sätt, –spetsutbildningar inom idrottsområdet och inom det estetiska området, och –spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning kommer att anpassas och fortsätta

28 Behörighet till gymnasieskolan Behörighet till yrkesprogram ska beredas vidare Behörighet till högskoleförberedande program: Tolv godkända ämnen Dispens för engelska – rätt till stöd

29 Betyg Kursbetyg Betygsskala A–F fr.o.m. ht 2011 Enligt betygspropositionen En ny betygsskala, prop. 2008/09:66 ska Skolverket utfärda nationella kunskapskrav för betygsstegen E, C och A

30 Gymnasieexamen Yrkesexamen eller högskoleförberedande examen För yrkesexamen krävs –2500 poäng –2250 godkända poäng –godkänt i sv/sva 1, en 1 och ma 1 –godkänt i vissa karaktärsämneskurser –godkänt gymnasiearbete För högskoleförberedande examen krävs –2500 poäng –2250 godkända poäng –godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 –godkänt gymnasiearbete

31 Yrkesexamen Skolverket ska få i uppdrag att efter samråd med de nationella programråden lämna förslag till reglering av examenskraven för respektive yrkesprogram

32 Grundläggande högskolebehörighet Högskoleförberedande examen = grundläggande högskolebehörighet Yrkesexamen med tillägget sv/sva 2 och 3 samt en 2 = grundläggande högskolebehörighet Elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet

33 Examensmål Skolverket ska få i uppdrag att, i samverkan med branscher och avnämare, utforma förslag till examensmål

34 Examensmål Examensmål ersätter programmål Ska ligga till grund för planeringen av undervisningen Ska styra gymnasiearbetet utformning och innehåll Inriktningar, yrkesutgångar och särskilda varianter ska kunna kopplas till examensmålen Ska kunna förstås av elever och föräldrar, arbetsgivare och andra avnämare Skolverket ska tillsammans med branscher och avnämare utforma förslag till examensmål

35 Ämnesplaner Skolverket ska få i uppdrag att göra en översyn av samtliga kursplaner

36 Ämnesplanens struktur Ämnesnivå: Syfte och mål för undervisningen För varje kurs: Centralt innehåll Kunskapskrav för betygsstegen E, C och A

37 Fristående skolor Regleringen för fristående och offentliga gymnasieskolor så långt möjligt lika

38 Projektorganisationen Programgrupp Programansvarigt undervisningsråd Programsamordnare Skrivare Experter Referensgrupp Avnämare Referensgrupp Programskolor Referensgrupp Intresserade via e-post Referensgrupp Allmänheten via webb Projektgrupp Samtliga programansvariga undervisningsråd Projektledning Enhetschef Avdelningschef GD - ledningsgrupp Kvalitetssäkringsgrupp Projektledning Pedagogisk expertis Juridisk expertis Språklig expertis

39 Reformens riktning Skolpolitiska reformer avser: Förändringar i skolans uppdrag Förändringar i statens sätt att säkra att uppdragen genomförs

40 Gymnasieskolans uppdrag. Före Lgy70 ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA YRKESSKOLA/LÄROVERK En gemensam medborgerlig referensram Specialförberedelser

41 Gymnasieskolans uppdrag. Lgy70 ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Specialförberedelser

42 Gymnasieskolans uppdrag. 1976 års gymnasieutredning. Växa med kunskap ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Specialförberedelser

43 Motiv för utvecklingen Kunskapssamhällets krav ökar. Alla behöver gymnasiestudier för att kunna fungera i samhället Kunskaperna förändras så snabbt att specifik förberedelse inte är meningsfull

44 Gymnasieskolans uppdrag. 8 vägar ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Generella kompetenser

45 Gymnasieskolans uppdrag. 11 steg ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Generella kompetenser Specialförberedelser

46 Gymnasieskolans uppdrag - Propositionen Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver. Gymnasieskolan ska i högre grad de en god yrkesutbildning respektive en god förberedelse för högskolestudier. Betoning av utgångskompetenser. Samtliga program ska förbereda för ett kommande arbetsliv och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det är genom att betona de specifika utgångskompetenserna som gymnasieskolan grundlägger generella kompetenser.

47 Gymnasieskolans uppdrag. Högre krav och kvalitet ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Generella kompetenser Specialförberedelser

48 Det lokala politiska frirummet - Problem Utbudet svårt att överblicka De nationella programmålen ger inte tillräcklig styrning av utgångskompetenser varför –Elever och avnämare har svårt att bedöma vad en viss utbildning leder till –Likvärdigheten kan ifrågasättas Lokala kurser problematiska i förhållande till –Elevens rättssäkerhet –Gymnasieskolans kunskapsuppdrag

49 Åtgärder för att höja kvaliteten i de lokala politiska besluten De lokala politiska besluten ska leda till att de utbildningspolitiska målen förverkligas effektivt. Åtgärder sedan tidigare t.ex: Skolinspektionen Skolverkets årliga lägesbedömningar Högskolans antagningsregler Vissa förordningsändringar

50 Åtgärder för att höja kvaliteten i de lokala politiska besluten - Propositionen Styrningen blir tydligare genom examensmål och examenskrav Utrymmet för valbara kurser finns kvar och disponeras av huvudmannen. Besluten styrs tydligare mot utgångskompetenser: –Utrymmet benämns programfördjupning –Skolverket utarbetar föreskrifter om vad som får erbjudas inom respektive program Lokalt initierade kurser ska kvalitetssäkras av Skolverket Lokala inriktningar och specialutformade program ersätts av nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter Riksrekryterande utbildningar ska som i dag kvalitetssäkras och beslutas av Skolverket.

51 Det lokala politiska frirummet - Sammanfattning Möjligheten till lokala initiativ och till lokal profilering värnas. Examensmål och examenskrav ger tillsammans med regleringen av programfördjupning en tydligare styrning mot avsedda utgångskompetenser Avvikelser från den nationella strukturen ska vara nationellt kvalitetssäkrade. Avnämarna får en tydlig roll i kvalitets- säkringen både nationellt och lokalt

52 Åtgärder som föreslås i propositionen Tydligare bestämningar i examensmål och ämnesplaner Nytt betygssystem med mer användarvänliga kriterier (kunskapskrav) En omfattande implementeringsinsats, samordnad med fortbildningssatsningarna De nationella programråden ger råd och stöd vad gäller innehåll i utbildningar och uppgifter för gymnasieearbete Lokala programråd medverkar vid utformning och bedömning av gymnasiearbeten (Examensansvariga lärare?)

53 Den enskilde elevens frirum – förändringar Rätten att välja program/skola utvidgas genom att frisök också skall gälla särskilda varianter Valet av skola/program underlättas av att utbudet blir mer överskådligt Examensmål och examenskrav synliggör utgångskompetenser Individuella val begränsas volymmässigt Konsekvenserna av reducerat program och individuell anpassning av ett program blir tydliga

54 Tydligare styrning – tydligare frirum Statsmakten beslutar nationellt om gymnasieskolans uppdrag. Detta har aldrig varit föremål för lokalt eller professionellt beslutsfattande. Uppdraget skärps nu i fråga om betoning av utgångskompetenser. De lokala politiska och de professionella besluten har alltid avsett ansvar för att förverkliga gymnasieskolans uppdrag. Nu ska uppdraget anges tydligare i styrdokumenten. Därmed blir frirummen tydligare, men detta innebär ingen principiell förändring av ansvarsfördelningen.

55 Programstruktur Följande ska beredas i programgruppen i samråd med branscher och andra avnämare: Ytterligare omfattning av vissa gymnasiegemensamma ämnen för vissa program. Vilka karaktärsämnen och karaktärsämneskurser som ska ingå obligatoriskt i respektive program. Gymnasieutredningens förslag utgångspunkt. Där propositionen föreslår andra program än Gymnasieutredningen kan vi förhålla oss friare till utredningens förslag till programgemensamma karaktärsämnen.

56 Programstruktur Forts: Nationella inriktningar –Gymnasieutredningens förslag utgångspunkt. Om branscherna och avnämarna har starka skäl för att avvika från utredningens förslag kan Skolverket föreslå andra nationella inriktningar. Om inte håller vi oss till utredningens förslag.

57 Programstruktur Forts: Programfördjupning –Ge utrymme för specialisering –För yrkesprogram svara mot krav som arbetslivet och branscherna ställer –För högskoleförberedande program svara mot sådana kurser som har särskild betydelse för fortsatta studier i högskolan, i synnerhet inom det område som programmet i första hand utbildar för –Inte skapa alltför snäva listor utan göra det möjligt att anpassa utbildningarna utifrån lokala behov –På vissa yrkesprogram möjlighet att läsa de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet och för särskild högskolebehörighet inom yrkesområdet. Detta gäller framför allt sådana yrkesprogram där många av eleverna läser vidare i högskolan relativt snart efter avslutade gymnasiestudier.

58 Programstrukturbild GemensamtInriktningarProgram- fördjupning Individuellt val Exempel på yrkes- utgångar Gymnasie- gemensamma ämnen Program- gemensamma karaktärs- ämnen Inriktnings- gemensamma karaktärs- ämnen Fördjupning inom karaktärs- ämnena 200 poängYrken för vilka eleven är anställningsbar på yrkes- program Inriktnings- gemensamma karaktärs- ämnen Yrken för vilka eleven är anställningsbar på yrkes- program Examensuppgift 100 poäng