Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Teknologiindustrins och Metallarbetarförbundets gemensamma information om kollektivavtalsuppgörelsen 24.10.2011 – 31.10.2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Teknologiindustrins och Metallarbetarförbundets gemensamma information om kollektivavtalsuppgörelsen 24.10.2011 – 31.10.2013."— Presentationens avskrift:

1 1 Teknologiindustrins och Metallarbetarförbundets gemensamma information om kollektivavtalsuppgörelsen –

2 2 Innehåll 1.Ramavtalet 2.Teknologiindustrins kollektivavtal 3.Samarbete 4.Löneuppgörelse 5.Arbetstid 6.Vissa textfrågor 7.Utvecklingsprojekt 8.Hyvä työ – Pidempi työura (Bra arbete – Längre arbetskarriär)

3 3 Ramavtal

4 4 1.1 Ramavtal Centralorganisationerna på arbetsmarknaden kom överens om ett ramavtal för att säkerställa Finlands konkurrenskraft och sysselsättning Regeringens ställningstagande om stöd för ramavtalet såväl ekonomiskt som genom deltagande i projekt för utveckling av arbetslivet Centralorganisationerna föreslår för kollektivavtalsparterna att kollektivavtalen förnyas för ungefär 25 månader

5 5 Ramavtalet omfattar två perioder: –Den första perioden är 13 månader, avtalad höjning 2,4% –Den andra perioden är 12 månader, avtalad höjning 1,9% Vissa projekt för utveckling av arbetslivet och ekonomiska fördelar som ingår i ramavtalet: –Förlängning av faderskapsledigheten med 12 vardagar (från ) –Ersättningen för alterneringsledighet ändras inte –Statens deltagande i finansieringen av permitteringsdagpenningen –Utbetalning av arbetslöshetsdagpenning utan jämkning vid förkortad arbetsvecka (1 eller flera dagar) –Periodiseringen av semesterersättningen slopas vid utbetalning av arbetslöshetsdagpenning (från ) –En arbetsgrupp på trepartsbasis ger förslag om utbildningsfrågor före De viktigaste punkterna i ramavtalet

6 6 Centralorganisationerna utvärderar hur täckande avtalet är och meddelar statsrådet om detta Ifall ramavtalet inte blir tilläckligt täckande på arbetsmarknaden, förfaller de åtgärder som centralorganisationerna och regeringen har planerat 1.3 Hur ramavtalet fullföljs

7 7 2. Teknologiindustrins kollektivavtal Ikraftträdelse och särskilda upppsägningsgrunder

8 8 Kollektivavtalet trädde i kraft om man inte har avtalat annorlunda i fråga om enskilda avtalspunkter Särskilda uppsägningsgrunder för kollektivavtalet : –Frigörelse från en uppgörelse enligt ramavtalet ~ parternas gemensamma bedömning när ramavtalet har förfallit och en eventuell uppsägning av kollektivavtalet senast  avtalet löper ut –Betydande avvikelser i den ekonomiska tillväxten ~ på basis av centralorganisationernas utvärdering avtalar parterna om den ekonomiska tillväxtens effekt eller kan säga upp avtalet före  avtalet löper ut Kollektivavtalet för teknologiindustrin

9 9 3. Samarbete Resultatet av ett väl fungerande samarbete är framgång för arbetsgemenskapen!

10 10 Framgången skapas på arbetsplatserna Framgången främjas av arbetsgemenskapens gemensamma vilja och uppfattning om målen och deras betydelse Genom samarbete på arbetsplasterna och med lokala avtal kan man förbereda sig inför ändringar i verksamhetsomgivningen Resultatet av väl fungerande samarbete och lokalt avtalande är framgång för hela arbetsgemenskapen 3.1 Gemensam målsättning – gemensam fördel, framgång via fungerande dialog

11 Principen om kontinuerligt förhandlande Målet är utveckling av samarbetsförfarandet på arbetsplatserna –Personalen ska få bätte uppgifter om företagets situation och dess planer Förbunden bereder en modell för lokalt avtalande enligt vilken –Arbetsplatsen förbinder sig att föra kontinerliga förhandlingar om frågor som omfattas av avtalet och –Anpassning av arbetskraftens användning och storlek görs smidigt så att personalstyrkan motsvarar arbetsplatsens behov

12 Förbundens åtgärder för att främja samarbetet Förbunden främjar och stöder på olika sätt samarbete och lokalt avtalande på arbetsplatserna, bl.a. –Genom att arrangera företagsbaserad utbildning –Genom att utarbeta kursmaterial –Med hjälp av nivåmätare för samarbetet tas problemen fram och blir lösta –Gemensam målsättning – gemensamma fördelar, framgång via fungerande dialog- publikationen Grundtanken är att påverka attityderna och ge synpunkter för att förbättra kvaliteten på samarbetet på arbetsplatsnivå

13 13 4. Löneuppgörelse Rättvis – Motiverande – Äkta samarbete 4.1 Lokala förhandlingar om löneuppgörelsen 4.2 Fördelning av höjningarna enligt lönestrukturen 4.3 Lokal löneuppgörelse 4.4 Lokalt avtal om användningen av potten 4.5Lönehöjningar, om lokalt avtal inte nås 4.6Hur lönehöjningarna verkställs i löneadministrationen 4.7 Engångssumma 4.8Exempel 4.9Arbetsbetingade löner 4.10 Separata tillägg och medeltimlön 4.11Utveckling av lönebestämmelserna

14 Lokala förhandlingar om löneuppgörelsen Förhandlingarna förs faktiskt på lokal nivå –Man känner till framgångsfaktorer, krav, ändringstryck –Löneuppgörelsen dimensioneras i enlighet med företagets situation –Kompetens, ansvarstagande och goda arbetsprestationer kan belönas endast i företag och på arbetsplatser, nära de människor som utför arbetet Motiverar arbetstagaren att utveckla sin kompetens och yrkesskicklighet –Arbetstagaren vet hur han själv (och gruppmedlemmarna) kan påverka den egna lönen –Öppen växelverkan med chefen – hur kompetensen ytterligare utvecklas Produktiviteten förbättras, när lönehöjningarna kan fördelas rättvist och motiverande –Den genomsnittliga lönenivån stiger också i företaget

15 Lokala förhandlingar om löneuppgörelsen Lokala förhandlingar om löneuppgörelsen Avsikten är att finna en lösning som motsvarar situationen på arbetsplatsen och dess behov Med huvudförtroendemannen diskuteras –Hur motiverande lönesättningen är –Lönedifferentieringen –Hur mycket lönerna kan höjas lokalt –Utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen I bakgrunden –Arbetsplatsens ekonomi, orderstocken och sysselsättningsgraden –Kostnadskonkurrenskraften –Köpkraftsfaktorer

16 Lokala förhandlingar om löneuppgörelsen Granskning av företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättningsgrad Lönesättningens motiverande verkan, lönedifferentiering och lokal möjlighet att höja lönen Lösning som motsvarar arbetsplatsens behov Med huvudförtroendemannen avtalas om höjningens Verkställande Tidpunkt Storlek Verkställande av den lokala lösningen Förhandlingar förs och avtal ingås med huvudförtroen- demannen om potten Lokalt avtal om användningen av potten: Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess bakgrund: Lokal löneuppgörelse: Förhandling utgåen- de från förbundens ställningstagande eller förslag (på begäran) Fördelning av potten på avtalat sätt Om man inte heller avtalar på detta sätt Generell höjningFördelning av potten på avtalat sätt Stoppbräde:

17 Fördelning av lönehöjningarna enligt lönestrukturen Grunder för fördelning av lönehöjningen: Vid fördelningen av höjningarna ska man beakta hur en rättvis differentiering verkställs − Vid höjning av tidlönen kan höjningen dirigeras till personer, vars andel av tidlönen är mindre i förhållande till den personliga lönedelen. − Vid höjning av prestationslöner kan höjningen dirigeras till personer i förhållande till kompetensandelarna (personlig fast andel) till enhetspriserna Höjningen fokuseras på tid- och prestationslöner

18 18 MÅLET ÄR LIKA LÖN FÖR SAMMA ARBETE OCH SAMMA KOMPETENS HÖJNING PLD TLD ALD PLD TLD ALD

19 Fördelning av lönehöjningen ald tld: tidlönedel pld: persolig lönedel ald: arbetsbetingad lönedel sg:arbetets svårighetsgrupp Personens kompetens Arbetets svårighet Lön ald pld tld SG x+1SG x...

20 Lokal löneuppgörelse Man kommer före ( ) skriftligt överens med huvudförtroendemannen om –hur lönehöjningen verkställs –tidpunkten för höjningen –storleken Det är fråga om lokal uppgörelse redan när man har avtalat om en av dessa faktorer I den lokala uppgörelsen kan man besluta om en höjning som till sin kostnadseffekt är mindre eller större än 2,4 % (2012: 1,9 %) –Ifall kostnadseffekten av den lokala löneuppgörelsen är mindre än ovan nämnda eller om man avstår från lönehöjnignarna, ska man informera kollektivavtalsparterna om uppgörelsen före ( ) Man kan lokalt komma överens om att förlänga behandlingstiden –Då ska man på förhand avtala om hur man ska förfara, om man inte heller under den förlängda behandlingstiden når enighet hur lång den förlängda behandlingstiden är tidpunkten för när höjningarna verkställs

21 Lokalt avtal om användningen av potten Om man inte lokalt har kommit överens om hur höjningen verkställs, justernas lönerna –Med en generell höjning på 1,6 % (2012: 1,3 %) och –Med en pott på 0,8 % (2012: 0,6 %) för personliga lönehöjningar Man förhandlar med huvudförtroendemannen om potten och hur den fördelas –Viktigt är att diskutera hur höjningarna fördelas i enlighet med lönestrukturen Om man inte når samförstånd om användningen av potten, kan parterna begära om förbundens ställningstagande eller förslag i fråga om användningen av potten Höjningarna verkställs retroaktivt eller från början av den lönebetalningsperiod som infaller närmast därefter (2012: eller från början av den lönebetalningsperiod som infaller närmast därefter )

22 Lönehöjningar om lokalt avtal inte nås Om man inte heller efter ett eventuellt ställningstagande eller förslag från förbunden eller kan nå ett avtal, verkställs höjningen som en generell lönehöjning på 2,4 % (2012: 1,9 %) Höjningarna verkställs retroaktivt eller från början av den lönebetalningsperiod som infaller närmast därefter (2012: eller från början av den lönebetalningsperiod som infaller närmast därefter )

23 Hur lönehöjningarna verkställs löneadministrationen Höjningstidpunkt –Om man på arbetsplatserna når en lokal uppgörelse, vid avtalad tidpunkt –Om man på arbetsplatsen avtalar om användningen av potten eller inte når en lokal uppgörelse, senast ( ) eller från början av den lönebetalningsperiod som infaller närmast därefter Tid- och prestationslönerna för anställda vid höjningstidpunkten höjs –Om man på arbetsplatsen når en lokal löneuppgörelse, på lokalt avtalat sätt –Om man på arbetsplatsen kommer överens om användningen av potten, en generell höjning på 1,6 % (2012: 1,3 %) och med en pott som fördelas enligt avtalat sätt –Om man inte på arbetsplatsen når ett lokalt avtal, med en generell höjning på 2,4 % (2012: 1,9 %) Beräkningsordning: 1)Ovan nämnda förhöjningar 2)Justering av de arbetsbetingade lönerna

24 Hur lönehöjningarna verkställs i löneadministrationen Om man på arbetsplatsen når en lokal löneuppgörelse, träder alla förhöjningar i kraft vid avtalad tidpunkt. Retroaktiva förhöjningar verkställs inte. Om man på arbetsplatsen kommer överens om hur potten används lokalt eller om man inte når en lokal uppgörelse, höjs lönerna också retroaktivt från eller från början av närmast därpå följande lönebetalningsperiod. De arbetsbetingade lönerna tas i bruk från tidpunkten för lönehöjningen på arbetsplatsen.

25 Hur lönehöjningarna verkställs löneadministrationen En retroaktiv lönehöjning verkställs på följande sätt: –De till arbetstagaren betalda tid- och prestationslönerna höjs med den personliga förhöjningsprocenten Lönesumman räknas ut från eller från början av närmast därpå följande lönebetalningsperiod till den tidpunkt för lönehöjningen som man avtalat om på arbetsplatsen Ifall den förhöjda tidlönen för en person blir lägre än grundlönen som räknats ut på de nya arbetsbetingade lönerna, ska den retroaktiva höjningen korrigeras till denna del. Förbundet ger vid behov närmare anvisningar. –Betalas senast i samband med den lönebetalnings som sker närmast efter

26 Hur lönehöjningarna verkställs i löneadministrationen Specialfall: Lönerna höjs om anställningen har börjat före Lönerna höjs inte om anställningar har börjat eller senare före förhöjningstidpunkten. Justering med nya arbetsbetingade löner. Retroaktiva förhöjningar verkställs inte om anställningen har upphört före Personens lön höjs med 2,4 % från om anställningen upphör eller därefter före men förhöjningstidpunkten.

27 Engångssumma Ifall ramavtalet förverkligas, betalas till de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för teknologiindustrin en engångssumma på –150 euro – eller från början av närmast därpå följande lönebetalningsperiod –Anställningen utan avbrott har börjat senast och är i kraft den dag engångssumman betalas –Till en deltidsanställd betalas engångssumman i förhållande mellan den avtalade arbetstiden och full arbetstid –Engångssumman påverkar inte medeltimlönen, medeltimlönen för semesterkvalifikationsåret och inte heller andra lönedelar –I samband med frånvaro utan lön kan man lokalt komma överens om ett ändamålsenligt betalningssätt och –tidpunkt Man kan lokalt avtala annorlunda om utbetalningen av engångssumman eller tidpunkten för utbetalningen

28 Exempel (1/6): Höjning av tidlön; uppgörelse på arbetsplatsen Arbetstagarens tidlön höjs på basis av uppgörelsen på arbetsplatsen 2,6 %. Arbetstagarens tidlön är 12,37 €/timme. Enligt de uppgifter arbetstagaren utför utgår hans grundlön enligt svårighetsgrupp 6 och den personliga lönedelen är 14 %. Tidigare tidlön (€/timme):Nyt tidlön (€/timme): tl= 12,37tl= 12,37 x 1,026 = 12,69 gl= 10,53 + 1,47 = 12,00gl= 10,78 + 1,51 = 12,29 tld= 12,37 – 12,00 = 0,37tld= 12,69 – 12,29 = 0,40 ald= 10,53ald= 10,78 pld= 1,47pld= 1,51 Den höjda tidlönen räcker till, eftersom den nya grundlönen är lägre.

29 Exempel (1/6) fortsättning: Höjning av tidlön; uppgörelse på arbetsplatsen ALD PLD TLD ALD PLD TLD PLD 14 % PLD= 1,47 €/h SG 6: ALD = 10,53 €/h TLD = 0,37 €/h Tidlön 12,37 €/h Höjning 2,6 % PLD 14 % PLD = 1,51 €/h SG 6: ALD = 10,78 €/h TLD = 0,40 €/h Tidlön 12,69 €/h

30 Exempel(2/6): Höjning av premielön; fördelning av potten Enhetspriserna höjs med en generell höjning om 1,6 %. Potten på 0,8 % fördelas till sin kompetensandel på lokalt avtalat sätt. Arbetet hör till svårighetsgrupp 7. Avlöningen är premielön 85/15. Den arbetsbetingade fasta andelen är 11,03 €/timme. Kompetensandelen har differentierats i fem trösklar och är i genomsnitt 0,90 €/timme. Penningkoefficienten är 2,10 € och produktionslinjens genomsnittliga prestationsnivå har varit 1,0. Prestationslönen för arbetsuppgifter av denna svårighetsgrad har under de senaste räkenskapsperioderna varit 14,03 €/timme. Höjningskoefficient:K = 1,0160 Ny fast andel:fd = 1,0160 x 11,03 €/h = 11,21 €/h Ny penningkoefficient:P = 1,0160 x 2,10 € = 2,13 € De nya kompetensandelarna efter den generella höjningen: Tröskel 1 (minsta kompetens):1,0160 x 0,30 €/h = 0,30 €/h Tröskel 2:1,0160 x 0,60 €/h = 0,61 €/h Tröskel 3:1,0160 x 0,90 €/h = 0,91 €/h Tröskel 4:1,0160 x 1,20 €/h = 1,22 €/h Tröskel 5 (största kompetens):1,0160 x 1,50 €/h = 1,52 €/h Förtsätter på följande dia

31 Exempel (2/6) fortsättning: Höjning av premielön; fördelning av potten Kompetensdelarna höjs utöver den generella höjningen med en pott på 0,8 % på följande lokalt avtalade sätt. Prestationslönen för arbetsuppgifter av denna svårighetsgrad har under de senaste räkenskapsperioderna varit 14,03 €/timme. Tröskel 1 (minsta kompetens):30 cnt/t + 0,4 % x 1403 cnt/h = cnt/h = 36 cnt/h Tröskel 2: 61 cnt/t + 0,6 % x 1403 cnt/h = cnt/h = 69 cnt/h Tröskel 3:91 cnt/t + 0,8 % x 1403 cnth = cnt/h = 102 cnt/h Tröskel 4:122 cnt/t + 1,0 % x 1403 cnt/h = cnt/h = 136 cnt/h Tröskel 5 (största kompetens):152 cnt/t + 1,2 % x 1403 cnt/h = cnt/h = 169 cnt/h Tidigare premielön: Pv = afld + kd + rd = 11,03 €/h + 0,9 €/h + 2,10 € x 1,0 = 14,03 €/h Ny premielön Pu = afld + kd + rd = 11,21 €/h + 1,02 €/h + 2,13 € x 1,0 = 14,36 €/h Justering: Den nya arbetsbetingade timlönen är 11,32 €/h. Prissättningsregel: 1,2 x 11,32 €/h = 13,58 €/h. Regeln uppfylls, höjning är tillräcklig.

32 Exemepl (3/6): Höjning av tidlönen; generell höjning Arbetstagarens tidlön höjs med 2,4 %. Tidlönen är €/månad. Enligt de uppgifter arbetstagaren utför utgår hans grundlön enligt svårighetsgrupp 6 och den personliga lönedelen är 14 %. Tidigare tidlön (€/månad):Ny tidlön (€/månad): tl= 2 160tl= x 1,024 = gl= = 2 093gl= = tld= – = 67tld= – = 69 ald= 1836ald= pld= 257pld= 263 Den höjda tidlönen är tillräcklig, eftersom den nya grundlönen är lägre.

33 Exempel (4/6): Höjning av premielönen; generell höjning Enhetspriserna höjs med en generell höjning om 2,4 %. Arbetet hör till svårighetsgrupp 7. Avlöningen är premielön 85/15. Den arbetsbetingade fasta andelen är 11,03 €/timme. Kompetensandelen har differentierats i fem trösklar och är i genomsnitt 0,90 €/timme. Penningkoefficienten är 2,10 € och produktionslinjens genomsnittliga prestationsnivå har varit 1,0. Prestationslönen för arbetsuppgifter av denna svårighetsgrad har under de senaste räkenskapsperioderna varit 14,03 €/timme. Höjningskoefficient:K = 1,0240 Ny fast andel:fd = 1,0240 x 11,03 €/h = 11,29 €/h Ny penningkoefficient:P = 1,0240 x 2,10 € = 2,15 € Nya kompetensandelar: Tröskel 1 (minsta kompetens):1,0240 x 0,30 €/h = 0,31 €/h Tröskel 2:1,0240 x 0,60 €/h = 0,61 €/h Tröskel 3:1,0240 x 0,90 €/h = 0,92 €/h Tröskel 4:1,0240 x 1,20 €/h = 1,23 €/h Tröskel 5 (största kompetens): 1,0240 x 1,50 €/h = 1,54 €/h Ny premielön: Pu = afld + kd + rd = 11,29 €/h + 0,92 €/h + 2,15 € x 1,0 = 14,36 €/h Justering: Den nya arbetsbetingade lönedelen är 11,32 €/h. Prisättningsregel: 1,2 x 11,32 €/s = 13,58 €/s. Höjningen är tillräcklig, regeln fylls.

34 Exemepl (5/6): Höjning av delackord; generell höjning Enhetspriserna höjs med en generell höjning om 2,4 %. Arbetet hör till svårighetsgrupp 5. Lönen är delackord 50/50. Ackordspriset är 28,71 €/stycke och den fasta delen är 6,15 €/timme. Ackordslönen för arbetsuppgifter av denna svårighetsgrad har under de senaste räkenskasperioderna varit 12,53 €/timme. Den till arbetet använda tiden är i genomsnitt 4,5 timmar. Höjningskoefficient: K = 1,0240 Ny ackordslön:A = 1,0240 x 28,71 €/st = 29,40 €/st Ny fast andel:kd = 1,0240 x 6,15 €/h = 6,30 €/h Tidigare ackordslön: Pv = 6,15 €/h + (28,71 €/st : 4,5 h/st) = 6,15 €/h + 6,38 €/h = 12,53 €/h Ny ackordslön: Pu = 6,30 €/h+ (29,40 €/st : 4,5 h/st) = 6,30 €/h + 6,53 €/h = 12,83 €/h Justering: den nya arbetsbetingade lönedelen är 10,27 €/h. Prisättningsregel: 1,2 x 10,27 €/h = 12,32 €/h. Regeln uppfylls, höjningen är tillräcklig

35 Exemepl (6/6): Höjning av rakt ackord; generell höjning Enhetspriserna höjs med en generell höjning om 2,4 %. Arbetet hör till svårighetsgrupp 6. Lönen är rakt ackord. Ackordspriset är 61,13 €/stycke. Ackordslönen för arbetsuppgifter av denna svårighetsgrad har under de senaste räkenskapsperioderna varit 13,58 €/timme. Den till arbetet använda tiden är i genomsnitt 4,5 timmar. Höjningskoeffcient: K = 1,0240 Ny ackordslön:A = 1,0240 x 61,13 €/st = 62,60 €/st Tidigare ackordslön: Pv = 61,13 €/st : 4,5 h/st = 13,58 €/h Ny ackordslön: Pu = 62,60 €/st : 4,5 h/st = 13,91 €/h Justering : den nya arbetsbetingade lönedelen är 10,78 €/h. Prissättningsregel: 1,2 x 10,78 €/h = 12,94 €/h. Regeln uppfylls, höjningen är tillräcklig.

36 Arbetsbetingade löner i dyrortsklass II Arbetets svårighetsgruppTimlöner/ dkl IIMånadslöner/ dkl II cent/heuro/månad Beräkningsordning: 1a)uppgörelse på arbetsplatsen eller 1b)generell höjning + pott 2)justering med nya arbetsbetingade löner Arbetsbetingade löner tas i bruk från tidpunkten för lönehöjningarna på de enskilda arbetsplatserna.

37 Arbetsbetingade löner Arbetets svårighetsgradtimlönermånadslöner snt/teuroa/kuukausi Beräkningsordning: 1a)uppgörelse på arbetsplatsen eller 1b)generell höjning + pott 2)justering med nya arbetsbetingade löner Arbetsbetingade löner tas i bruk från tidpunkten för lönehöjningarna på de enskilda arbetsplatserna.

38 Arbetsbetingade löner Arbetets svårighetsgrupptimlönermånadslöner cent/timmeeuro/månad Beräkningsordning:1a)uppgörelse på arbetsplatsen eller 1b)generell höjning + pott 2)justering med nya arbetsbetingade löner Arbetsbetingade löner tas i bruk från tidpunkten för lönehöjningarna på de enskilda arbetsplatserna.

39 Separata tillägg och medeltimlön De separata tilläggen är från eller från närmast därpå följande lönebetalningsperiod: –Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 55 cent/timme –Exceptionell svåra eller besvärliga förhållandena42 cent/timme –Skift-, kvälls- och nattarbete Kvällsskift (t.ex. kl )112 cent/timme Nattskift (t.ex. kl )205 cent/timme –Tillägg för kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete205 cent/timme –Gruvtillägg143 cent/timme Vid användning av medeltimlön efter det att lönehöjningarna trätt i kraft bör den höjas så att lönehöjningarna därvid beaktas till den del höjningen inte redan ingår i medeltimlönen. –Medeltimlönen höjs med motsvarande procent som den som arbetstagaren får.

40 Separata tillägg och medeltimlöm De separata tilläggen är från eller från närmast därpå följande lönebetalningsperiod: –Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 56 cent/timme –Exceptionell svåra eller besvärliga förhållandena 43 cent/timme –Skift-, kvälls- och nattarbete Kvällsskift (t.ex. kl )114 cent/timme Nattskift (t.ex. kl )209 cent/timme –Tillägg för kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete209 cent/timme –Gruvtillägg146 cent/timme Vid användning av medeltimlön efter det att lönehöjningarna trätt i kraft bör den höjas så att lönehöjningarna därvid beaktas till den del höjningen inte redan ingår i medeltimlönen. –Medeltimlönen höjs med motsvarande procent som den som arbetstagaren får.

41 Utveckling av lönebestämmelserna Utreds beträffande lönebestämmelserna i kollektivavtalet –Hur de fungerar på arbetsplatsen –Behovet av utveckling och alternativ –Plan och förslag till åtgärder före Modeller för löneförsök utarbetas Löneförsök på arbetsplatserna främjas och godkänns Betalning av annat än lön och ersättning för arbetad tid –Förslag före Underhålls- och utbildningstillfällen gällande lönesstrukturen

42 42 5. Arbetstid Kunskap – Färdighet – Vilja 5.1 Mångsidiga arbetstidsarrangemang 5.2Arbetstidsarrangemang på de enskilda arbetsplatserna enligt underteckningsprotokollet 5.3Utjämning av arbetstiden 5.4Kollektivavtalsenligt övertidsarbete 5.5Veckoledighet och ersättning

43 43 5.1Mångsidiga arbetstidsarrangemang Arrangemang av arbetstider enligt behov lyckas bäst, när användningen av arbetstiden planeras och förverkligas i samarbete Avsikten är att fördomsfritt främja lösningar som –beaktar arbetstagarnas livssituationer och ändringar i dem –förbättrar företagens leveransförmåga –effektivt matchar efterfrågan på och utbud av arbetskraft

44 44 5.2Arbetstidsarrangemang på de enskilda arbetsplatserna enligt underteckningsprotokollet Punkter som man enligt § 13 i kollektivavtalet kan avtala annorlunda om –Genomsnittlig veckoarbetstid Antalet fridagar som jämnar ut arbetstiden –Förfarande vid betalning av tillägg för utjämning av arbetstiden –Arbetstidsschema Avtal i två skeden 1.Skriftligt avtal mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivaren om ramarna för förutsättningar att avvika från allmänna förutsättningar 2.Arbetstagaren och chefen avtalar om detaljerna gällande arrangemanget Avtalet lämnas för kännedom till huvudförtroendemannen Ifall det är fråga om flyttning av fridagar för utjämning av arbetstiden, kan man flytta eller på förhand ta ut högst 200 timmar I kraft högst till utgången av år 2013

45 45 5.3Utjämning av arbetstiden –13 §, mom 2 i kollektivavtalet Möjligheten att flytta utjämningsledigheten genom avtal har förlängts till utgången av följande år Man kan flytta den mängd utjämningsledighet för vilken utjämningstillägg inte har betalts Utjämningstillägget betalas i samband med den flyttade utjämningsledigheten Man kan avtala annorlunda om den utjämningsledighet som flyttas och om tidpunkten

46 46 5.3Utjämning av arbetstiden –13 §, mom 2 i kollektivavtalet Exempel: utjämningstillägget betalas per lönemånad Arbets- tagare UttagetOuttagetObetaltFlyttasHålls ännu i år 157,55, , ,502,500 Betalning av utjämningstillägg –Utjämningstillägg intjänas för utförd ordinarie arbetstid och för i kollektivavtalet nämnd frånvaro

47 47 5.4Kollektivavtalsenligt övertidsarbete – § 14, mom 4 Arbete utfört på fridag ersätts såsom man avtalat om i fråga om veckoövertidsarbete, till frånvaro som godkänns har fogats –Utbildning med vilken avses Enligt det allmänna avtalet för teknologiindustrin yrkesmässig eller gemensam utbildning samt av utbildningsarbetsgruppen godkänd facklig utbildning –Barns sjukdom (kollektivavtalet § 20, mom 11)

48 48 5.5Veckoledighet och ersättning för veckoledighet - § 14, mom 8 Veckoledighet anses inte verkställas under den tid då arbetstagaren är frånvarande, tillfogats –Utbildning som arbetsgivaren har beordat –Resa som gjorts på arbetsgivarens order

49 49 6. Vissa textfrågor 6.1Resekostnader – användning av egen bil 6.2Anskaffning av bostad 6.3 Beställarens ansvar och anskaffning av utredningar 6.4Frågor i anslutning till användning av utländsk arbetskraft 6.5Användning av hyrd arbetskraft 6.6Övriga ersättningar och förmåner 6.7Lön för faderskapsledighet 6.8Anställningsskydd för huvudförtroendemannens ersättare och vice arbetarskyddsfullmäktig

50 50 6.1Resekostnader – användning av egen bil Kollektivavtalsbestämmelsen har gjorts tydligare utan att innehållet har ändrats Före resan kan man avtala om –att arbetstagaren använder egen bil och –att ersättning betalas för detta Utgångspunkten är det belopp som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefria ersättningar Arbetstagaren och arbetsgivaren kan också avtala annorlunda om ersättningsbeloppen

51 51 6.2Anskaffning av bostad I samma rum (minst 10 m 2 ) inkvarteras högst en person –om förhållandena på kommerderingsorten gör det möjligt och –arbetskommenderingen varar över en vecka; i praktiken kan en lägre kommendering avbrytas av veckoslutsresor I samma rum kan man i andra situationer inkvartera två personer (boendeyta minst 13 m 2 )

52 Beställarens ansvar och anskaffning av utredningar, kollektivavalet § 29, mom 4 Samarbete mellan beställaren och beställarens huvudförtroendeman På grund av motiverad misstanke bedömer man Underleverantör x) som står i direkt avtalsförhållande till beställaren och/eller bemanningsföretagets sätt att sköta lagstadgade eller kollektivavtalsenliga skyldigheter samt Anskaffning av behövliga uppgifter x) Gäller situationer, där arbetet utförs i beställarens utrymmen eller arbetsställen

53 53 Anskaffning av utredningar –Beställaren skaffar de utredningar som frågan kräver av avtalsparten –Ett eventuellt avtalsvillkor i underleverantörs- eller hyravtalet ålägger avtalsparten att ge en tillförlitlig utredning –Utredningen får inte innehålla uppgifter som omfattas av integritetsskyddet Huvudförtroendemannen ska informeras om utredningen –Beställarens huvudförtroendeman har rätt att ta del av utredningen

54 54 6.4Frågor i anslutning till användning av utländsk arbetskraft En arbetsgrupp mellan förbunden utreder –frågor i anslutning till fastställande av mininivillkor för utsända arbetstagare och utarbetar ett förslag –om åtgärder som förbunden eventuellt behöver vidta Tidsfrist till

55 55 6.5Användning av hyrd arbetskraft En arbetsgrupp mellan förbunden granskar utgående från direktivet om hyrd arbetskraft –sakligheten i begränsningarna av och förbud mot användning av hyrd arbetskraft i kollektivavtalet och –hur principen med jämlikt bemötande av inhyrda arbetstagare förverkligas Mellanrapport före Arbetsgruppen reder därtill ut behovet av att utveckla de skrivningar i kollektivavtalet, vilka gäller meddelande/information om användning av inhyrd arbetskraft

56 56 6.6Övriga ersättningar och förmåner kollektivavtalet § 18, mom 3 och Reservövningar –Till arbetstagaren betalas ersättning för inkomstbortfall –Arbetsgivaren får dra av den reservistlön som betalas (endast) för de arbetsdagar som ingår i arbetsskiftsförteckningen Möten i metallförbundets administrativa organ –En arbetstagare har rätt till befrielse från arbetet för att delta i Metallförbundets förbundskommitté- förbundsfullmäktige- eller förbundsmöten –Rätten gäller endast dessa administrativa organs officiella möten –Meddelande om behovet av befrielse och tidsanvändning så snabbt som möjligt

57 57 6.7Lön för faderskapsledighet kollektivavtalet § 20, mom 10 och 12 Faderskapsledighet är den tid för vilken faderskapspenning enligt lagen betalas Arbetstagaen har rätt till lön för faderskapsledighet (KTA) –om anställningen har fortgått minst sex månader innan faderskapsledighetern börjar –för en kalenderperiod på högst sex vardagar enligt arbetsskiftsförteckningen –endast för den första perioden av faderskapsledighet Från lönen för faderskapsledigheten avdras den faderskapsdagpenning som betalas för samma tidsperiod

58 58 6.8Anställningsskydd för huvudförtroende- mannens ersättare och vice arbetarskydds- fullmäktig - Förtroendemannaavtalet § 16, samarbetsavtalalet 4.3 Uppsägning av arbetsavtalet och permittering av ovan nämnda ersättare av ekonomiska skäl och produktionsorsaker –får inte grunda sig på arbetstagarens förtroendemannauppdrag/ arbetarskyddssamarbetsverksamhet –arbetsgivaren måste utan särskilt krav visa att åtgärden beror på annan grund –om ovan nämnda ersättare innehar förtroendemans ställning, bestäms anställningsskyddet enligt detta

59 59 7. Utvecklingsprojekt 7.1 Utveckling av kollektivavtalets struktur och layout 7.2Åldrande arbetstagare

60 Utveckling av kollektivavtalets struktur och layout En arbetsgrupp mellan förbunden utvecklar kollektivavtalets struktur, språkdräkt och layout –Också avtalets webbversion bör beaktas Den nya kollektivavtalsstrukturen tas i bruk från början av följande avtalsperiod Svensk- och engelskspråkiga versioner Arbetsgruppen utarbetar ett förslag till ett förkortat kollektivavtal som översätts också till andra språk

61 Åldrande arbetstagare En arbetsgrupp mellan förbunden försäker främja åldrande arbetstagares arbetshälsa och fortsatta arbetskarriär Handlingsprogrammet ska granska åldrande arbetstagares –tidsanvändning, arbetsförmåga, alternativa modeller till fortsatt arbetskarriär samt hur kostnaderna i anslutning till detta ska täckas Företagshälsovården har en viktig roll då man stöder arbetstagaren att fortsätta orka arbeta Arbetsgruppen främjar och stöder försök på olika arbetsplatser och samlar erfarenheter av olika åldersprogram och producerar material om god praxis Åtgärder för att främja åldrande personers arbets- och verksamhetsförmåga på arbetsplatserna –förbunden utarbetar gemensamt material till stöd för arbetsplatserna

62 Delta i teknologiindustrins projekt om arbetshälsa!

63 Arbetsgivar- och arbetstagar- förbundens samprojekt Pilotförsök för projektet Hyvä työ – Pidempi työura år 2011 Neliapila, grupp av experter på arbetshälsa, ordf. prof. Juhani Ilmarinen 19 företag i teknologiindustrin har varit med och utvecklat arbetshälsan Tutka-redskapen som utarbetats för projektet har testats och kan nu tas i bruk Projektet utvidgas med 100 företag

64 Vad ökar arbetshälsan i ert företag? Frågan utreds med hjälp av personalenkäten Yksilö-tutka De viktigaste utvecklingspunkterna väljs med hjälp av Yritys-tutka –metoden Gemensamt avtalade frågor främjas Utöver avgiftsfria redskap får ni vid behov experthjälp

65 Hur gå vidare? Ta upp medverkan i projektet på arbetsplatsen Medverkan förutsätter att såväl ledningen som personalen engagerar sig i projektet För projektet samlas en projektgrupp med representanter för alla personalgrupper

66 Medverkan i utvidgningsfasen? Lämna kontaktuppgifter under webbplatsen  Minäkin haluan mukaan Regional information våren 2012 Ytterligare uppgifter: projektchef Tiina Hartikainen, tfn

67 ”I projektet har vi lärt oss hur viktig systematisk ledning av arbetshälsan är” Foster Wheeler Energia Oy Personalchef Päivi Jäntti

68 68 Gemensamma publikationer och kurser Publikationer Yhteiset tavoitteet – yhteinen etu Toimivat työaikajärjestelyt - Teknologiateollisuuden työaikamalleja Työaikapankkia koskevat ohjeet Tulosta ja palkkaa Palkkarakenne-koulutusaineisto Karkearyhmittelyopas Tuottavuuden tienviitat - älyä peliin Työehdot ulkomaantyössä Ulkomainen työvoima teknologiateollisuudessa Muutosturva Vuokratyöopas Kurser Palkkarakenne Kannustavat palkkaustavat Työsuhdeasiain verkkokurssi Yhteistoiminta ja paikallinen sopiminen Yritystalouden avaimet Publikationerna finns på förbundens webbplatser under adress: teknologiateollisuus.fi/työsuhdeasiain ohjeistus ja metalliliitto.fi


Ladda ner ppt "1 Teknologiindustrins och Metallarbetarförbundets gemensamma information om kollektivavtalsuppgörelsen 24.10.2011 – 31.10.2013."

Liknande presentationer


Google-annonser