Susanna Heldt Cassel Lektor i kulturgeografi Högskolan Dalarna 023-778531.

En presentation över ämnet: "Susanna Heldt Cassel Lektor i kulturgeografi Högskolan Dalarna 023-778531."— Presentationens avskrift:

1 Susanna Heldt Cassel Lektor i kulturgeografi Högskolan Dalarna shc@du.se 023-778531

2  V 23  Tis8/610-12H432SHCIntroduktion + Platser och  destinationsutveckling  Tis8/613-15H432SHCPlatser och destinationsutveckling  Ons9/69-11H432MSÅre - från turistort till åretruntdestination  Fre11/610-12H432GS”Det stod en bod på stranden Gotlandsturismen  V 24  Mån14/610-12H432SÅBLokal och regional identitet och samverkan kring turism  Mån14/613-15H432JABesöksnäringen i data – nu och i framtiden  Ons16/610-12H432MBTurismens lokala och regionala effekter  Ons16/613-15H432KHNedlagd industri blir turistdestination  Tor17/610-12H432JJGlobal konkurrens och nischade städer  V33  Tor19/89-13Hör1Skriftlig tentamen

3  All undervisning sker på Ekonomikum, Uppsala, och börjar med akademisk kvart (dvs 10.15 osv.)  Lärare från Högskolan Dalarna  SHC=Susanna Heldt Cassel, shc@du.seshc@du.se  MB=Magnus Bohlin, mbo@du.se  Lärare från Kulturgeografiska inst., Uppsala (för kontaktuppgifter se: uu.se)  JJ=Johan Janssson; JA=Jan Amcoff; KH=Kjell Haraldson; MS=Mikael Skålén; SÅB=Sten-Åke Bylund; GS=Gustaf Sjöberg

4 Bohlin, M. & Elbe, J. (2007). Utveckla Turistdestinationer – ett svenskt perspektiv. Uppsala: Konsultförlaget Uppsala Publishing House.

5  Platsen och dess resurser  Hållbar utveckling  Turisterna: sommarstugeägare, tillfälliga besökare, affärsturister, internationella turister etc.

6  Platser för turism – från plats till destination  Besöksmål, resmål  Attraktioner, infrastruktur och stödjande tjänster  Punkter, platser, områden – olika skala  Föremål för förflyttad konsumtion  Tjänsteproduktion och konsumtion  Olika stadier av utveckling  Konkurrens om turister och investeringar

7  Vem är turist?  Definitioner  Kategorier: Tillfälliga besökare, sommargäster/husägare, affärsturister etc.

8  Råvarubaserad: resursen för attraktionen styr  Marknadsbunden: befolkningsunderlaget och tillgängligheten styr  Oberoende: andra faktorer styr, tex grundarens bostadsort

9  1800-talets första turister (1824 vid Falu grufva). En liten elit var turister.  Industrialiseringen och det moderna samhällets framväxt: transporter, ekonomisk utveckling, tid över  Natur- och kulturattraktioner börjar uppskattas – resan som kulturell process och identitetsskapare  Efterkrigstiden och välfärdsstatens framväxt: tid, pengar och teknologi  Massturismens framväxt från 1960-

10  Rörlighetens dilemma (koldioxid och föroreningar)  Mark, vatten, energi, naturresurser - slitage och överanvändning  Biologisk mångfald - bevarandefrågor  Lönsamma företag  Lokala och regionala spridningseffekter  Arbetstillfällen  Lokal sammanhållning – integration av turismen i lokalsamhället  Attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser  Hög kvalitet på service och infrastruktur Miljö- mässig ekonomisk social

11  Befolkningen som marknad – avstånd och “intervening opportunities”  Attraktiva produkter  Prissättning och marknadsföring  Fungerande destination – samarbete, planering  Reinvesteringar och lokal förankring  Hållbart resursutnytjande

12  Globalisering och det mobila kapitalet  Det lokalt unika blir en bristvara – och en säljbar produkt  Vad är unikt?  Betydelsen av transporter och tillgänglighet  Många liknande attraktioner på liknande avstånd – ”intervening opportunities”

13  Olika målgrupper – vem ska prioriteras?  Vad är attraktivt och för vem – hur och varför marknadsför sig kommuner?  Vad vinner kommunen mest på: inkomstskattekronor, arbetstillfällen, företagsinvesteringar, vinster i företag?  Ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter – en avvägning mellan olika mål

14  Turism som en regional eller lokal utvecklingsstrategi – attraktiva regioner och platser  Strukturomvandling och nya jobb?  Konkurrens mellan regioner och destinationer – utveckling i konkurrens med andra  Vad är unikt? Vilken är produkten? Hur ska produkten utvecklas och “skötas om”?  Politkers och offentliga myndigheters roll? – turismen som kommunalt/privat bolag  Lokalbefolkningen och turismen  Skattekronor kontra slitage/trängsel

15 Upptäckt Utveckling Konsolidering Stagnation Butler (1980) Bohlin/Elbe sid.202

16  Ekonomisk boosterism – maximera turismens tillväxt, ekonomisk tillväxt i fokus, företag sköter planeringen, ad hoc-planering, kortsiktighet, satsningar på marknadsföring  Ekonomisk planering – Maximera turismens positiva effeketer, cost-benefitkalkylering, regionala utvecklingsstrategier, offentlig sektor (regioner)  Fysisk planering – hållbarhetsfrågor och resursutnyttjande i fokus, zonering, kommunala intressen,  Destinationsplanering – kommunala turismstrategier, organsiaerat samarbete mellan flera aktörer, strategisk långsiktig samhällsutveckling med turismens roll i fokus

17  Företag och entreprenörer inom turism samt inom andra relaterade branscher  Kommuner och andra myndigheter  Politiker och politiska organisationer på olika nivåer  Ideella organisationer, intresseföreningar  Lokalbefolkingen - Turistorganisationer

18  Kommunala samarbeten och/eller bolagiserade organiastioner tex. Siljan Turism, Destination Funäsdalsfjäll, Turism i Uppland, VisitStockholm etc.  Olika former för organisering  Maktrelationer och strategier  Projektkultur  Partnerskapens dilleman  Olika förväntningar och synsätt – konflikter

19  Sju byar med olika inriktning på turismen  Problem med nedåtgående trend för längdskidor  Störningar från skotertrafik  Samling kring destinationsbolaget Funäsdalsfjäll  Gemensam marknadsföring  Gemensamt bokningssystem  Initiativ till dialog och projekt kring skoterfrågan (alla lokala aktörer medverkade)  Bolag kring organisering av skoterturism– nu en växande industri begränsad till vissa leder

20

21  Vad associeras platsen med av olika aktörer/grupper?  Vilken är turistprodukten – vilka landskap, produkter och verksamheter ingår?  På vilka sätt kan en plats image påverkas och produkter utvecklas?  Positiva respektive negatia bilder av platser?

22  Vad är en attraktiv region – för vem och i vilka sammanhang?  Faran i att välja ut och välja bort när det ”regionalt typiska” ska presenteras  Marknadsföring av platser och regioner görs ofta med samma typer av argument  Vad krävs för att sticka ut och framstå som unik – kan alla lyckas?

23  Storstad  Sol, snö och stränder  Landskapet och naturen  Kultur och historia  Annorlunda, extrema eller exklusiva upplevelser  Fiktionens och berättelsernas platser

24  Direkta produkter: platsen i sig säljs genom platsmarknadsföring  Indirekta produkter: Platsen säljs via andra produkter som förknippas med platsen tex lokalt hantverk, regional mat, unika upplevelser

25  Unika attraktioner bygger ofta på entreprenörers galna idéer  Det unika säljer men utestänger samtidigt  Smala satsningar har sin livscykel

26

27  Platsers image skapas, lyfts fram och förpackas för att vara attraktiv för rätt aktör (turister, företag, boende, investerare)  Strömlinjeformning av en komplex verklighet – kulturens identitet, historia och särart beskrivs på ett enhetligt och strategiskt sätt  Den lokala kulturen manipuleras och ”friseras” för att varumärket ska bli slagkraftigt  Marknadsföring av platser och destinationer är en konfliktfylld process

28  Kultur- och industrihistoria lyfts fram som viktig för utveckling  Fler besöksmål än besökare?  Hur kan kommunen/regionen tjäna pengar på kulturturisterna?  Kultur som traditioner och identitet – socialt kapital  ”Fel sorts” lokal kultur kan bli en belastning

29

30

31  Turistföretagarna och bilden av platsen (tex. den idylliska landsbygden)  Staged authenticity – iscensatt “äkthet”  Blir turister lurade eller är de sk. Postturister? Vem lurar vem – eller spelar det ingen roll…  Lokal identitet och platskänsla i mötet mellan företagare och turister (host and guests)  Motsättningen mellan bevarande och exploatering

32

33