Tema 1 Cajsa Rausér Porsback & Katrin Ring. Introduktion PPD – Postpartum depression EPDS – Edinburgh Postnatal Depression Scale.

En presentation över ämnet: "Tema 1 Cajsa Rausér Porsback & Katrin Ring. Introduktion PPD – Postpartum depression EPDS – Edinburgh Postnatal Depression Scale."— Presentationens avskrift:

1 Tema 1 Cajsa Rausér Porsback & Katrin Ring

2 Introduktion PPD – Postpartum depression EPDS – Edinburgh Postnatal Depression Scale

3 Screening for postnatal depression in Swedish child health care Författare: Massoudi, P., Wickberg, B. & Hwang, P. (2007) Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovård gör för att upptäcka depressiva symtom hos föräldrarna postpartum. Även identifiera vad sjuksköterskorna anser viktigt för att en metod ska kunna implementeras. Metod: Randomiserat urval av alla yrkesverksamma inom barnhälsovård. 499 utvalda. Enkätstudie, där 70 % besvarade enkäten. Blandat kvantitativa och kvalitativa frågor. Analys: Olika variabler identifierades från svaren och resultaten analyserades statistiskt. Kvalitativa svar kategoriserades.

4 Är studien omvårdnadsvetenskaplig? Studien är tydligt knuten till omvårdnadsvetenskap. Det är omvårdnadspersonalen som tillfrågas, och studien berör hur sjuksköterskans arbete utförs och kan förbättras. Screeningen är en omvårdnadsuppgift som sjuksköterskan på BVC utför. Sjuksköterskan på BVC ska identifiera risker och resurser hos barn och närstående. 1 Att screena för PPD möjliggör att upptäcka en sådan risk.

5 Frågeställningen i andra professioner Frågeställningen berör tydligt sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskan är ofta första linjen när det gäller nya föräldrar, i och med BVC. Dock kan föräldrarna möta andra professioner, som då kan upptäcka deras depression. Läkare:– Hur upptäcker läkare depressiva symtom, och vad behöver de för att implementera en metod? Frågan är densamma, fast med ändrad profession. Fysioterapeut– Hur agerar fysioterapeuter när de misstänker depression hos sina patienter, och vad behöver de för att impletera en rutin?

6 Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one year postpartum-prevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample Författare: Rubertsson, C., Wickberg, B., Gustavsson, P. & Rådestad, I. (2005) Syfte: Att undersöka prevalensen av depressiva symtom i tidig graviditet samt två månader och ett år postpartum. Att undersöka faktorer under tidig graviditet som indikerar depressiva symtom vid de olika mättillfällena.

7 Forts. Metod: Longitudinell studie. Alla kvinnor inskrivna på MVC i Sverige under perioden för studien tillfrågades. Exklusionskriterium: att inte kunna kommunicera på svenska. EPDS användes, och sociodemografisk data insamlades. Kvantitativ ansats. Analys: Statistisk analys av datan utfördes.

8 Är studien omvårdnadsvetenskaplig? Studien undersöker prevalensen av ett problem, som kan vara intressant för flera professioner. Studien har betydelse för BVC-sköterskan, såväl som annan vårdpersonal. Barnsjuksköterskans kompentens inkluderar att möjliggöra delaktighet för barn och närstående. 1 Studien ger kännedom om en faktor som påverkar föräldrarnas möjlighet till delaktighet, något sjuksköterskan måste ta hänsyn till i sitt arbete.

9 Frågeställningen i andra professioner Studier av prevalens är inte enbart intressant för sjuksköterskor, utan även annan personal. Vi har ändå försökt ändra syftet för att mer specifikt passa andra kompetenser. Dietist: Att undersöka kostrelaterade faktorer under tidig graviditet som indikerar depressiva symtom vid de olika mättillfällena. Fysioterapeut: Att undersöka hur motionsvanor före och under graviditet påverkar förekomsten av PPD.

10 Association between parental depressive symptoms and impaired bonding with the infant Författare: Kerstis, B., Aarts, C., Tillman, C., Persson, H., Engström, G., Edlund, B., Öhrvik, J., Sylvén, S. & Skalkidou, A. (2015) Syfte: Undersöka samband mellan depression hos föräldrarna och anknytning till spädbarnet. Metod: Kohortstudie med geografiskt urval (uppsala). Alla under en tidsperiod av 13 mån tillfrågades. 727 deltog. EPDS besvarades efter 6 veckor och 6 månader och PBQ besvarades efter 6 månader. Analys: Formulären analyserades statistisk och en statistisk analys av korrealtionen mellan depression och anknytning gjordes.

11 Är studien omvårdnadsvetenskaplig? Sjuksköterskan på BVC screenar för depression, och möter familjen genom barnets utveckling. Studien är relevant för omvårdnadsvetenskapen då den berör hur vanligt depression är hos båda föräldrarna postpartum, samt hur det kan påverka barnet. Studien belyser vikten av screening inte bara av modern. Detta är en direkt implikation för sjusköterskeyrket. Anknytning mellan barn och föräldrar ligger inom det särkilda kompetensområdet för barnsjuksköterskor, liksom att identifiera problem och resurser hos barnets närstående (föräldrarna) 1 Barnsjuksköterskans kompetens inkluderar att identifiera risker för att barn far illa. 1

12 Frågeställningen i andra professioner Studiens syfte kan vara relevant för flera professioner, men vi tänker oss ändå att det kan formuleras om. Läkare – Har medicinsk behandling av PPD positiv effekt på anknytningen mellan barn och föräldrar? Psykolog – Hur påverkas barnets utveckling av att anknytningen påverkas i samband med PPD? Fysioterapeut: Har fysisk aktivitet positiv inverkan på anknytningen mellan barn och föräldrar med PPD?

13 Depressive mood in women at childbirth predicts their mood and relationship with infant and partner during the first year postpartum Författare: Lilja, G., Edhborg, M. & Nissen, E. (2012) Syfte: Att undersöka prevalensen av PPD vid dag 10 postpartum, att undersöka moderns relation till sitt spädbarn och sin partner under det första året i relation till PPD, samt att undersöka hur depressiva symtom dag 10 postpartum relaterar till moderns mående under det första året postpartum.

14 Forts. Metod: Longitudinell studie under 1 år. Datainsamling med hjälp av frågeformulär vid dag 3 och 10, samt 6 och 12 månader postpartum. 419 av 516 tillfrågade kvinnor valde att delta i studien. Inklusionskriterier var att kvinnorna var friska enligt MVC och fött friska barn, att de var svensktalande. Frågeformuläret innehöll bland annat frågor om förlossningen och efterförloppet, samt EPDS och skalor för relation till spädbarn. Analys: Statistisk analys av svaren på de olika skalorna och frågorna.

15 Är studien omvårdnadsvetenskaplig? Studien har betydelse för omvårdnadspersonalen, som följer den gravida kvinnan på MVC och den förlösta kvinnan på BVC. Kännedom om riskfaktorer är nödvändigt för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat information och omvårdad till patienten. Det ingår i sjuksköterskans profession att på ett pedagogiskt vis ge information för att stödja patienten. 2 I artikeln knyts an till sjuksköterskans uppgift att screena för depression postpartum, och till att kännedom om riskfaktorer gör att man lättare kan identifiera de kvinnor som är i risk. Studien är av intresse för andra professioner utöver sjuksköterska.

16 Frågeställningen i andra professioner Psykolog: Kan familjeterapi förbättra förutsättningarna för god relation mellan föräldrarna och barnet vid PPD?

17 Referenser 1. Riksföreningen för barnsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Hämtad 13/11 från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/barn_ssk_spec.kompetensbeskrivn.pdf http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/barn_ssk_spec.kompetensbeskrivn.pdf 2. Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Kompetensbeskrivning för sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 13/11 från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014. pdfhttp://www.swenurse.se/globalassets/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014. pdf