Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Och synens. Synen Ögat Ljus Färger Ögats anatomi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Och synens. Synen Ögat Ljus Färger Ögats anatomi."— Presentationens avskrift:

1 Och synens

2 Synen Ögat Ljus Färger

3 Ögats anatomi

4 Vad är ljus? Vågor Partiklar (fotoner)

5 Hur bryts ljus i ögat? LJUS 1. Hornhinnan 2. Linsen 3. Glaskroppen 4. Tillslut fokuseras ljuset och avbildas på näthinnan.

6 Ljuset från en fjäril träffar hornhinna Hornhinna

7 Ögat delar Hornhinna Pupillen Regnbågshinna - iris Lins Glaskroppen Ögonkammare Näthinnan Åderhinnan Senhinnan Blinda och gula fläcken Synnerven Ögonmuskel

8 Linsens funktion Ackommodation Efterpupillen går ljuset genom linsen. Linsen kan ändra form genom muskeln den är fäst i. Ljuset kan då brytas olika mycket för att bilden ska bli skarp. Avslappnad muskel- fjärrseende Spänd muskel – närseende Detta kallas ackommodation

9 Hornhinnan Hornhinnan sitter längst fram på ögat. Den är genomskinlig och är ca. 0,5 mm tjock.

10 Glaskroppen Glaskroppen är en klar och segflytande vätska som fyller ut stora delar av ögat, från linsen som sitter i de främre delarna till näthinnan som sitter i de bakre delarna

11 Glaskroppen och näthinnan Ljuset passerar linsen och glaskroppen och träffar näthinnans synceller Synnerven registrerar signaler Signaler färdas med synnerven till hjärnan Vi uppfattar informationen

12 Sinnesceller i näthinnan Stavar ca, 125miljoner mest ljuskänsliga bara svart vitt Tappar ca, 6miljoner tolkar färg mer närmare gula fläcken

13 Gula fläcken, blinda fläcken På den gula fläcken ser man skarpaste bilden På den blinda fläcken – (papillen )- som är nära synnervgången finns inga synceller

14 Åderhinnan Åderhinnan ligger innanför bindhinnan och försörjer näthinnan med syre och näring.

15 Bindhinnan Bindhinnan är en slemhinna med mycket blodkärl. Den klär insidan på ögonlocken och främre delen av ögat förutom hornhinnan

16 Tårkörtel, tårsäck tårkanal Körtel tårpunkt Tårsäck

17 Tårvätskan Innehåller ett protein som reparerar linsen om ögat till exempel blivit repat av smuts eller dam Tårkörtlarna som producerar tårvätska sitter bakom ögonen. Tårvätskan innehåller även ämnen som dödar bakterier. Om något smuts fastnat i ögat svämmas ögat över och smutsen sköljs bort.

18 Direkt/ periferi seende Det är endast en liten del av synfältet som du ser med full skärpa.

19 synfält Vanligtvis har vi ett synfält på 180 grader, det vill säga en halvcirkel. Av hela synfältet är det endast 1-2 % vi ser med full skärpa, det så kallade direkt seendet /central seendet. Resterande del av synfältet, %, är det så kallade periferiseendet ger en oskarp bild, men kan upptäcka föremål i rörelse.

20

21 Laboration Studera ögats olika delar och undersök dess funktionen och egenskaper Separat labbhäfte

22 Hjälpmedel

23 Synfel

24 Närsynt Översynt Astigmat Åldersynt Gråstarr

25 NärsyntÖversynt Om man är närsynt ser man bra på nära håll, men dåligt på långt håll. Om man är översynt (långsynt) ser man dåligt på nära håll, men bra på långt håll.

26 Astigmat Astigmatism beror på att hornhinnans yta är ojämn. Detta gör att det ljus som hornhinnan träffas av, inte bryts mot en specifik punkt.

27 Åldersynt Uppstår när ögats närseendet eller ackommodationsförmåga försämras på grund av åldern

28 Gråstarr När en normalt helt genomskinliga ögonlinsens celler dör och blir grå.

29 Örat

30 Örats (delar)anatomi

31 Hur kan vi höra? Vårt öra fungerar som en tratt som fångar in allt ljud. Ljudvågorna tar sig in i hörselgången. Så att trumhinnan fortsätter svänga i takt med luften

32 ljudvågor Luftmolekyler sätts i svängning (vibrerar)

33 Ytter, mellan och innerörat

34 Ytterörat Består av det synliga örat, öronmusslan samt hörselgången. Längst in i hörselgången, sitter trumhinnan

35 Trumhinnan Trumhinnan är ett mycket tunt, elastiskt hinna som är 8-10 mm i diameter.

36 Mellanörat Innanför trumhinnan finns mellanörat, ett luftfyllt hålrum innehållande hörselbenskedjan.

37 Mellanörat Hörselbenskedjan består av hammaren, städet och stigbygeln. När stigbygeln vibrerar börjar en tryckvåg i det vätskefyllda innerörat.

38 Mellanörat och örontrumpeten Mellanörat har genom örontrumpeten kontakt till svalget strax bakom näsroten. Örontrumpeten fungerar som en ventil som öppnar sig varje gång man tuggar, gäspar och sväljer. Balanserar trycket i mellanörat och omgivningen

39 Innerörat Innerörat har två funktioner båda hörsel och balans 1) I hörselorganet finns snäckan med speciella nervceller, hårceller, som simmar i en vätska.

40 Innerörat består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan båggångarna hör ihop med balanssinnet

41 Båggångarna Informationen från båggångarna hjälper hjärnan att fokusera synen när man rör på huvudet. Om man snurrar runt länge kommer vätskan i båggångarna att fortsätta röra sig även efter att man stannat. Hjärnan tror att man fortfarande snurrar och korrigerar ens intryck som om man gjorde det, vilket leder till att man upplever yrsel.

42 Balansorganet

43 Örats anatomi

44 Örats delar ytteröra mellanöra inneröra öronmusslan hörselgången trumhinnan hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln. örontrumpeten ovala fönstret hörselsnäckan hörselnerven. båggångarna

45 Så här fungerar våra öron Ljudvågor fångas upp av öronmusslan och leds in i hörselgången. Trumhinnan sätts i svängning när den möter en ljudvåg. Hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln svänger och trycker på det ovala fönstret i snäckan. En vätska som finns i snäckan får sinneshår med hörselsinnesceller na att röra sig och på så sätt bildas nervimpulser. Nervimpulserna med ljudsignaler förs via hörselnerven till hjärnan. När signalen nått hörselcentrum uppfattar vi ljud.

46

47 Hörselfel Nervfel Ärftlighet Ledningsfel Tinnitus

48 Om inte hörseln fungerar man kan använda en hörapparat utanpå örat. eller kommunicerar med teckenspråk

49 Ett ljud uppkommer så här: Luftmolekyler sätts i svängning (vibrerar) med svängningar per sekund. Antalet svängningar/sekund mäts i enheten Hertz Människans hörområde är Hz Örats trumhinnor svänger i takt med luftens molekyler och omvandlar svängningarna till ljudsignaler som skickas till hörselcentrum i hjärnan.

50 Biologi

51 BIOLOGIBIOLOGI Kursplan Förmågor att utveckla Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Genomföra systematiska undersökningar i biologi Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Nya Norrbergsskolan 2011

52 Natur och samhälle – Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling – Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster – Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt – Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem – Aktuella samhällsfrågor som rör biologi

53 Kropp och hälsa – Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier – Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer – Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv – Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker

54 Biologin och världsbilden – Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. – Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. – Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. – De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet

55 Biologins metoder och arbetssätt – Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering – Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling – Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. – Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter – Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi


Ladda ner ppt "Och synens. Synen Ögat Ljus Färger Ögats anatomi."

Liknande presentationer


Google-annonser