Stress och stressfysiologi Liv Höglund Ersin. Stress och stressfysiologi Vad är stress? Stressens olika faser Negativ och positiv stress Vem drabbas av.

En presentation över ämnet: "Stress och stressfysiologi Liv Höglund Ersin. Stress och stressfysiologi Vad är stress? Stressens olika faser Negativ och positiv stress Vem drabbas av."— Presentationens avskrift:

1 Stress och stressfysiologi Liv Höglund Ersin

2 Stress och stressfysiologi Vad är stress? Stressens olika faser Negativ och positiv stress Vem drabbas av stress ? Vad händer i kroppen? Kronisk stress Utmattningssyndrom Utbrändhet Vad kan man göra åt det?

3 Mänsklighetens Utveckling?

4 Vad är stress? Stressens historia Eller hur känner man igen en tiger?

5 Stressens olika faser Alarmfas VR Motståndsfas AR Utmattningsfas FR

6 Alarmfas Vaksamhetsreaktion Alla aktiviteter avstannar och vi försöker orientera oss mot hotet Eller se tigern om ni så vill…

7 Motståndsfas Alarmreaktion Nu aktiveras våra försvarssystem. Kamp-flykt vi orkar hur mycket som helst. Spela död Vi slåss för våra liv, flyr eller vi spelar döda och hoppas tigern inte ser oss

8 Motståndsfas Detta är enormt energikrävande. Våra förfäder antingen överlevde eller dog de. Idag är orsakerna komplexa och hotet svårt att undanröja. Tigern finns kvar trots allt vi gör för att bli av med honom…

9 Utmattningsfas Frustrationsreaktion Kännetecknas av trötthet, sömnsvårigheter, kan inte sova eller vaknar tidigt, olustkänsla det som tidigare var roligt börjar kännas svårt och jobbigt. Infektioner, långdragna förkylningar, magproblem, hudproblem,led och muskelvärk etc.

10 Utmattningsfas efter en tid av överansträngning börjar vi känna att vi inte orkar mer. Det handlar om en obalans mellan de resurser vi har och kraven på anpassning

11 Utmattningsfas Tar man nu tigern på allvar så vilar man, tar semester och tänker igenom situationen. Om inte - så riskerar man att hamna i ett permanent utmattningstillstånd med stressammanbrott som följd. Tigern sitter utanför grottöppningen och du kommer inte därifrån…

12 Negativ och positiv stress Stessreaktion inte neg i sig, bara ett alarmsystem Eustress hälsosam anpassning Distress ohälsosam anpassning Långtidseffekter som är negativa Hur farlig är tigern eller är det bara en randigkatt

13 Negativ och positiv stress Genetiskt betingad Skillnad i strukturer i hjärnan som reagerar på stress Skillnad i strukturer i hjärnan som reagerar på hot Uppväxtmiljö Individens känslor, tolkning och svar Individens unika svarsmönster

14 Självkänsla Med självkänsla menas känslan att veta vem jag är acceptera sina behov och känslor tro att man förtjänar att älskas för den man är, inte för vad man gör eller inte gör inse att man har sin plats på jorden inte definiera sig själv utifrån sitt yrke eller i förhållande till andra

15 Självkänsla Grundläggs tidigt i barndomen genom vårdarens förmåga att förmedla att du är en viktig person värd att älskas. Tidiga trauman påverkar bla Hippocampus och hjärnbarken. Kan leda till ökad känslighet för stress senare i livet. Kan leda till prestationsbaserad självkänsla

16 Prestationsbaserad självkänsla En känsla av att vara värderad utifrån vad du presterar. Hur du ser ut, vad du arbetar med, vem du umgås med etc, blir en viktig del av ditt liv. Den yttre världen tar oproportionellt stor plats på den inre världens bekostnad.

17 Självkänsla Att vara en ”human being” – inte en ”human doing”…

18 Personligheter stressårbarhet Typ A-beteende – (narcissistisk) Typ D -beteende –(depressiv) Typ B-beteende - god självkänsla

19 Ett stort mått av tävlingslust, aggressivitet och fientlighet. ELLER Saknar en aggressiv drive, men är omåttligt engagerade, kreativa och arbetar ständigt Svårigheter att säga nej Stort kontrollbehov Typ A beteende

20 Aggressivitetsstress Livet kan bli en ständig kamp att åstadkomma mer, tjäna mer pengar och ofta i konflikt med andra människor Stort behov av bekräftelse Tid är en ständig bristvara och kan sparas Misslyckande kan bli en tragedi

21 Typ A Alltid aktiverad, liten tid för återhämtning Stor risk för stressutlöst sjukdom som t.ex. hjärt kärlsjkd. Vi lever i en värld där alla vet priset på allt men ingen värdet av något Oscar Wilde

22 Typ-A I was born a Hebrew, but converted to narcicism. Woody Allen

23 Typ D beteende (depressiv) Nedstämdhet och vid stress negativt tankemönster. Värdelöshetskänslor Passiv aggressivitet – vänder den mot sig själv Har stora svårigheter att sätta gränser och säga nej. Brist på energi Uppgivenhetsstress Ökad sårbarhet för Hjärt-kärl sjkd Ökad sårbarhet för Depression

24 Typ D ”Jag skulle aldrig vilja vara medlem i en klubb som skulle välja in mig som medlem” Groucho Marx

25 Typ B beteende Människor med god självkänsla och integritet Värderar sig utifrån vem de är – inte från vad de gör Presterar av lust, inte av tvång Har förmåga att sätta gränser

26 Personlighetstyper Stannat upp då och då i livet använd din inre kraft och reflektera över dina vägval Ge dig själv tid

27 Vad händer i kroppen Beteendereaktioner -Fight and flight Autonoma respons -Sympaticus aktivering Endokrin respons -Aktivering av HPA Samspel mellan hjärnans olika aktörer

28 Vad händer i kroppen? Mellanhjärnan Amygdala Hippocampus

29 Amygdala - mandel Centrum för känslostyrda reaktioner framförallt hot, rädsla eller fasa Aktiverar perifera och autonoma nervsystemet För att få en samordning av känsloreaktionerna kan det endokrina systemet aktiveras och hjärnbarken påverkas via neurohormonerna. Strävar efter homeostas.

30 Hippocampus - sjöhäst Orientering i tid och rum och samordning av information som intryck, känslor och fakta kring händelser som är viktiga för oss Lagring sker i hjärnbarken och amygdala kan sedan använda den informationen för att välja om det ska bli en reaktion eller ej

31 Sympatiska nervsystemet Uppvarvningssystem GAS Kamp / flykt Ökad mental beredskap Signalsubstanser Adrenalin Noradrenalin Binjurarna är direktkopplade till hjärnan och kan med adrenalin förstärka nor-adrenalinets effekt. HPA-systemet regleras av Amygdala, cortisolproduktion vid långvarig stress.

32 Sympatiska nervsystemet Avstängande funktion Hippocampus bromsar produktionen av glukokortikosteroider, resulterande i en minskning av adrenalin och nor-adrenalin

33 Parasympatiska nervsystemet Bromssystem – utgår från N Vagus X Hushålla med energi Avspänning Förbereder kroppen för vila Energihushållning Skadereparation – regenerering Signalsubstanser Acetylkolin Vid akut fara Spela Död

34 Parasympatiska nervsystemet Bromssystem – utgår från N Vagus X Stimulerar hormoner med anabol återuppbyggande verkan som insulin, testosteron, östrogen, oxytocin tex Immunförsvarets ”hormoner” cytokiner och lymfokiner Långvarig stress kan leda till metabolt syndrom

35 Kronisk stress Störd balans mellan energimobilisering och anabolism Kroppens återuppbyggnad och reparations verksamhet störs Om förmågan till återhämtning störs under längre tid blir kroppen skör och mottaglig för infektioner Sömnstörning stör kroppens regenerering Anabola systemet stimuleras av lust och glädje, beröring samt fysik aktivitet

36 Kronisk stress Störningar i regleringssystemen Allostas Störning i kroppens normala växling mellan anspänning och avslappning Cortisolnivåerna blir antingen för höga eller för låga. Utslätad dygnsvariation Depression / kroniskt trötthetssyndrom

37 Kronisk stress Förändringar i CNS Sömnstörningar och upplevelse om konstant hot kan leda till svårt störd djupsömn och att regeneration uteblir och att nervsystemet tar stryk Uppstår troligen en skada i hippocampus och därmed risk för minnesskada Förändringarna i CNS tycks dock vara reversibla men det tar lång tid att reparera

38 MAN MÅSTE BRINNA FÖR ATT KUNNA BLI UTBRÄND!

39 Utbrändhet Kognitiva Symptom (tankemässiga störningar) Minnesstörningar Koncentrationsproblem Svårigheter att tänka klart Låg stresstolerans Överkänslighet för ljus / ljud / lukter Tunnelseende

40 Utbrändhet Somatiska Symptom Trötthet/utmattning Sömnrubbningar Ökad infektionsbenägenhet Ökad smärtkänslighet Led och Muskelvärk Mag-tarm problem

41 Utbrändhet Psykiska Symptom Känslolabilitet Nedstämdhet – depression Agressivitetsstress eller uppgivenhetsstress Ångest/Panikångest Alla människor drabbas naturligtvis inte av alla symtom samtidigt. Det beror på känslomässig och fysisk konstitution eller arv och miljö om man så vill.

42 Vad kan man göra åt det? Vid totalt stressammanbrott är vägen tillbaka lång… Första steget Ev inläggning på sjukhus Stödjande terapi Sjukskrivning Återupprättade sömn- och livsvanor

43 Vad kan man göra åt det? Vid totalt stressammanbrott är vägen tillbaka lång… Andra steget Balans av kropp och själ Sjukgymnastik Avspänning Meditation etc Ev vidare medicinsk utredning Ev fortsatt långtidspsykoterapi Vid negativt livsmönster – kognitiv terapi

44 Vad kan man göra åt det? Vid totalt stressammanbrott är vägen tillbaka lång… Tredje steget Trolig förändring av patientens hela livssituation För återgång till ett någorlunda vanligt liv krävs förändring hos den sjuke, anhöriga såväl som på arbetsplatsen

45 Vad kan man göra åt det? Vad kan DU göra åt dig själv? Lär känna dig själv - vilken personlighet är du och lev med det i åtanke Lever du det liv du vill göra och gör du det du vill? Har du lätt att säga ja men svårt att säga nej? Sover du ordentligt? Ger du dig själv tid att koppla av och reflektera? Har du några aktiviteter som är riktigt roliga? Har du egen tid? Hur viktigt är ett harmoniskt liv för dig,vänner familj?

46 Det handlar om gränser. Eftersom vi är olika som människor så har vi också olika gränser - lär känna dina. Det är livsviktigt.