Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svensk förvaltning Föreläsningarnas innehåll Inledning Makten! Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet, effektivitet – och demokrati.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svensk förvaltning Föreläsningarnas innehåll Inledning Makten! Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet, effektivitet – och demokrati."— Presentationens avskrift:

1 Svensk förvaltning Föreläsningarnas innehåll Inledning Makten! Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet, effektivitet – och demokrati Organisationsmakten Nivåer av politiskt ansvar och territoriell organisering Den kommunala självstyrelsen Utnämningsmakten Grundläggande regelverk Lagstiftningsmakten Regelhierarki Lagstiftningskedjan Förvaltningslagen Kontrollmakten Kontrolltyper: politisk, rättslig och ekonomisk Finansmakten Att styra med ekonomisk politik Avslutning

2 Policyprocessen: hur kan förvaltningen styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130) Förvaltningen Initiering Beredning Implementering Kontroll, utvärdering De folkvalda BESLUT

3 BESLUT (2006/07:AU13 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken) Utskottets förslag till riksdagsbeslut [---] 7. Den nya myndigheten Arbetsförmedlingen Riksdagen dels antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, såvitt avser 48 a, 48 b, 48 g och 48 h §§, b) lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan, c) lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, d) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, e) lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade, f) lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m., g) lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder, h) lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, i) lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), j) lag om ändring i skollagen (1985:1100), k) lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, l) lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, m) lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län, n) lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, o) lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), p) lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, q) lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser med den ändringen att 26 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 punkt 1, r) lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, dels godkänner vad regeringen föreslår om att avveckla Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna och bilda en ny sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:89 punkterna 1, 3, båda i denna del, 5, 18, 20 och 23, bifaller delvis proposition 2006/07:89 punkt 19 och avslår motion 2006/07:A29 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) i denna del. Reservation 8 (s)

4 Förändrad organisation av svensk arbetsmarknadspolitik – det politiska perspektivet? Arbetsmarknadsutskottets behandling av regeringens prop. 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken Utskottet uppskattar denna inriktning.[--] Utskottet utgår från att omvandlingen till en sammanhållen myndighet kan förväntas leda till att de samlade resurserna kan användas mer effektivt, en inställning som även AMS generaldirektör gav uttryck för i sin information till utskottet. [---] Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna nya myndigheten Arbetsförmedlingen lägger grunden för större effektivitet och rättssäkerhet på arbetsmarknadspolitikens område. Utskottet kan inte ansluta sig till den kritik som framförts av Socialdemokraterna [---] [---D]en borgerliga regeringen fortsätter att föra en politik som slår hårt och skoningslöst mot de arbetslösa. Detta är en politik som ökar klyftorna och otryggheten och som leder till fler låglönejobb. [---] Vi är också starkt kritiska till att ombildningen av AMV sker utan att ekonomiska resurser tillförs och till att detta sker samtidigt som jobb- och utvecklingsgarantin införs. Enligt vår mening innebär detta uppenbara risker för att stöd och kvalitet i resurser till arbetssökande inte kan säkerställas. Vi tillstyrker därför motion A29 i denna del.

5 Den svenska förvaltningens korporativa arv (Rothstein i LBB) Definition: Institutionaliserad samverkan mellan politiska institutioner och intresseorganisationer. Praktisk innebörd: Regeringen ger vissa intresseorganisationer möjlighet att låta sig representeras i statliga utredningar, verksstyrelser, domstolar m.m. Födelse: Tidigt 1900-tal (offentliga arbetsförmedlingar 1902) Störst inflytande: Arbetsmarknadens organisationer. Motiv: integrera arbetarrörelsen i samhället, ”mildra intressemotsättningarna”.

6 Situationen i dag Storhetstid: från andra världskrigets slut till slutet av 1980-talet. Avgörande brott: SAF lämnade sin plats i ämbetsverkens styrelser vid början av 1990-talet. Intresseorganisationernas inflytande lever vidare, men tvingas ta andra former. Mer av pluralism?

7 Mål för svensk statsförvaltning Den svenska statsförvaltningen skall, med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, vara tillgänglig och tillmötesgående. Den skall ha medborgarnas fulla förtroende, ge näringslivet goda arbets- och tillväxtförutsättningar samt vara framgångsrik och respekterad i det internationella samarbetet. Myndigheterna skall genomföra sina uppdrag med – hög kvalitet, – öppenhet, – motiverade och kompetenta medarbetare, – dugliga chefer och – förändringsförmåga. (prop. 1997/98:136)

8 Rättssäkerhet i svensk statsförvaltning Innebörd: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.” (1 kap. 9 § RF)

9 Problem med rättssäkerhet i svensk statsförvaltning? (Petersson) Svårt att i efterhand utkräva ansvar för misstag och oegentligheter. Ökade krav på flexibilitet och effektivitet.

10 Demokrati i svensk förvaltning Innebörd? Den representativa demokratins uppdrags- och ansvarskedja där folkviljan förmedlas indirekt. Verksamheten förenlig med politikernas beslut Verksamheten tillgänglig Verksamheten öppen, offentlig

11 Problem med demokrati i svensk förvaltning? (Petersson) Ordningen i demokratins uppdrags- och ansvarskedja (Generaldirektörer på DN- debatt, myndigheter som bedriver lobbyverksamhet) Ansvarsutkrävande Sjunkande medlemstal i partierna och svårigheter rekrytera personer till kommunala förtroendeuppdrag.

12 Effektivitet i svensk förvaltning Innebörd? Göra rätt saker, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och kostnadseffektivt. Lyckas förvaltningen i detta stärks det medborgerliga förtroendet för förvaltningen, men också för politikerna.

13 Problem med effektivitet i svensk förvaltning? Å ena sidan… För stark betoning vid ekonomiska effektivitetskrav? (jfr Försäkringskassan) Kundanpassning, flexibilitet och konkurrens inkräktar på rättssäkerheten? Å andra sidan… När förvaltningen uppfattas som ineffektiv och/eller rigid undergrävs medborgarnas förtroende för både politik och förvaltning. (Petersson)

14 POLITIKENS STYRMEDEL (Petersson 2007) ORGANISATIONSMAKT UTNÄMNINGSMAKT LAGSTIFTNINGSMAKT KONTROLLMAKT FINANSMAKT

15 ORGANISATIONSMAKTEN Inrätta en myndighet Slå samman ett antal kommuner Lägga ned en myndighet Omorganisera ett departement /De/centralisera m.m.

16 Två viktiga särdrag 1.Kommunal självstyrelse 2.Självständiga myndigheter

17 Två nivåer av politiskt ansvar Riksdagen (riket) Direktvalda kommunala församlingar (RF 1:7) primärkommuner (290 kommuner) landstingskommuner (18 landsting och två regioner, Skåne och Västra Götaland)

18 Sveriges territoriella organisering STATLANDSTING/ REGION (PRIMÄR)KOMMUN RiksnivåRIKSDAG Regering Centrala ämbetsverk [Sveriges kommuner och landsting (SKL)] LänsnivåLänsstyrelser Länsmyndigheter LANDSTINGS- FULLMÄKTIGE Kommunalförbund Kommunförbund Regionförbund Kommunal nivåLokal statsförvaltning Lokala organ Sjukvårdsenheter KOMMUN- FULLMÄKTIGE

19 Kommunal självstyrelse Grundlagsreglerad (RF 1:1, 1:7, 1:8, 8:5) ” Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.”

20 Kommunernas dubbla roll 1. Del av den offentliga makten upptar större delen av offentlig sektor större delen av skatterna till kommunerna Den offentliga maktens ”ansikte”. 2. Uttryck för medborgerlig självstyrelse Tydliggör sambandet enskilt och allmänt intresse. Allmänviljans förverkligande? (jfr socken) (Montin)

21 Kommunal förvaltning 290 kommuner Kommunfullmäktige utgör parlament Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet (”samlingsregering”) Nämnder ansvarar för olika områden Exempel på kommunala ansvarsområden är skola, förskola, plan- och byggverksamhet, socialtjänst, äldreomsorg, fritid, kultur, infrastruktur.

22 Tre typer av uppgifter 1.Verksamhet reglerad i speciallag Vad kommunerna måste göra (”vård-skola-omsorg”) 2. Allmän kompetens Vad kommunerna får göra om de vill (fritid & kultur) 3. Verksamhet reglerad i särlagar Vad kommunerna får göra om de vill, men där handlingsutrymmet lagbeskuret (katastrofhjälp, ungdomsorganisationer)

23 Kommunal självstyrelse? JA JA: I Sverige får kommunerna göra vad de vill så länge det inte är uttryckligen förbjudet JA: Svenska kommuner har beskattningsrätt JA: Kommunerna kan bestämma sin egen organisation JA: Kommunalt planmonopol, dvs. kommunen ansvarar för mark- och vattenanvändning inom sitt territorium (jfr dock Länsstyrelsen). (Montin, Petersson)

24 Kommunal självstyrelse? NEJ NEJ: Staten kan tvinga kommunerna att göra sådant de egentligen kanske inte vill, anser sig ha råd med etc. NEJ: Den största delen av kommunernas verksamhet (ca 80 %) är obligatorisk för dem att utföra och regleras genom nationell lagstiftning NEJ: Skatteintäkter från kommuner med god skattekraft omfördelas till fattigare kommuner, ofta i glesbygd (kommunalt utjämningssystem, ”robin- hood-skatt”) (Montin, Petersson)

25 Självständiga myndigheter Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under olika departement. I Sverige är myndigheterna självständiga och ministrarna får inte gå in och detaljstyra myndigheternas arbete.

26 /Förvaltnings/myndighet Självständig organisatorisk enhet inom den statliga eller kommunala förvaltningen (regleras bl.a. i Myndighetsförordningen (2007:515))

27 Myndighetstyper Riksdagsförvaltningen med dess myndigheter (JO, RiR, Riksbanken) Regeringskansliet med myndigheter Centrala ämbetsverk (HSV, Naturvårdsverket, Vägverket, Socialstyrelsen) Kommunala myndigheter (kommun- och landstingsstyrelse) Kommittéer Länsstyrelser Affärsverk (SJ, Luftfartsverket)

28 Organisationsmakt i praktiken: AMV och AF (centralisering) Arbetsmarknadsverket och den nya myndigheten Arbetsförmedlingen Vad gäller AMV föreslår regeringen att myndigheten ombildas till en sammanhållen myndighetsorganisation genom att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och de 20 länsarbetsnämnderna avvecklas och en ny myndighet, Arbetsförmedlingen, inrättas. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari (prop. 2006/07:89) Jfr Rothstein, Bo: Den socialdemokratiska staten. Reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik. (1986).

29 UTNÄMNINGSMAKTEN Avskeda en generaldirektör Utarbeta en ”chefspolicy” Kompetensutveckla Tillsätta en ny generaldirektör Jämställdhetsintegreram.m.

30 Utnämningsmaktens grund Meritsystem 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ”Vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.”

31 Särskilda regler för anställda i stat och kommun (Petersson) Strikta krav på ”saklighet och opartiskhet” (RF). Bisysslor som kan rubba förtroendet ej tillåtna (LOA). Både straff- & disciplinrättsligt ansvar för off. anställda som begår brott i tjänsten, el åsidosätter sina skyldigheter (brott mot tystnadsplikt, sekretess regleras t.ex. i BrB) Särskilt anställningsskydd (t.ex. domare). Särskilda jämställdhetskrav (saklig grund) Höga krav på serviceinriktning (FörvL)

32 Utnämningsmakt i praktiken: AF Angeles Bermudez Svankvist CV: Tandläkare, chef Folktandvården i Uppsala, förf. till: Management by love. Att leda genom mångfald (2002). ”Jag är mycket glad att en så driven, effektiv och värderingsbaserad ledare som Angeles nu kommer att tillträda befattningen som generaldirektör och chef för Arbetsförmedlingen. Jag är övertygad om att hennes erfarenheter av att med kompetens och entusiasm leda många människor i komplexa miljöer kommer att vara mycket betydelsefulla för Arbetsförmedlingens centrala uppdrag - att förmedla arbete.” (S.O. Littorin, 12/6-08) Bo Bylund CV: Jur. kand., LO, Svenska metallarbetareförbundet, statssekreterare i A-dep., GD Arbetarskyddsstyrelsen, GD Banverket. ”Bo Bylund har gjort ett bra arbete med AMS och omorganisationen till Arbetsförmedlingen. Den organisatoriska förändringen av Arbetsförmedlingen gör att myndigheten nu går in i en ny fas, vilket gör det lämpligt med ett ledarbyte.” (S.O. Littorin, 3/4-08)

33 LAGSTIFTNINGSMAKTEN Rättsregler (lagar, förordningar, föreskrifter) är den mest påtagliga delen i den offentliga maktutövningen Utveckling från detaljstyrning till målstyrning till mål- och resultatstyrning

34 Rättslig regelhierarki (Petersson) 1.Grundlagar, Europakonventionen, EU:s förordningar & direktiv 2.Lagar 3.Förordningar 4.Föreskrifter, allmänna råd 5.Lokala och regionala statliga regler, Kommunala regler, Avtalsregler

35 Regelhierarki men: om allmän domstol finner att regel i strid med bestämmelse i överordnad författning får föreskriften ej tillämpas (RF 11:14) men… ingen författningsdomstol i Sverige men… uppenbarhetsrekvisit.

36 Olika styrformer DETALJSTYRNING Detaljföreskrifter om organisation, arbetssätt, verksamhetens innehåll m.m. m.m. MÅLSTYRNING Styrning genom ramlagstiftning där politiken överlåter åt förvaltningen att bedöma hur målen bäst uppfylls.

37 Lagstiftningsmakt i praktiken: AF (Detaljstyrning) Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 6 § Arbetsförmedlingen ska i samråd med den som söker arbete upprätta en individuell handlingsplan där den arbetssökandes skyldigheter och planerade aktiviteter anges. Planen ska upprättas senast inom trettio dagar från det att den enskilde anmäler sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare.

38 Detaljstyrningens baksida Den offentliga sektorns tillväxt och ökade komplexitet överbelastar de centrala styrningsorganen.

39 Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken : AF ( Målstyrning ) Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Arbetsförmedlingen och anslag inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Mål Matchning på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft.

40 Målstyrningens baksida: Hot mot rättssäkerhet och demokrati genom (ytterligare) maktförskjutning från politiker till förvaltning.

41 Lösning? Mål- och resultatstyrning

42 Lagstiftnings- (och finansmakt) i praktiken 2: AF Resultatstyrning) Återrapportering (enl. samma regleringsbrev) 1. Arbetsförmedlingen ska redovisa måluppfyllelsen samt hur myndigheten arbetar för att nå målen för politikområdet och verksamhetsgrenen. 2. Arbetsförmedlingen ska särskilt redovisa vilka resultat som uppnåtts samt hur myndigheten arbetar för att säkerställa att: – verksamheten bedrivs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt, – arbetssökande och arbetsgivare har tillgång till en likvärdig service i hela landet, – verksamheten utformas så att hänsyn tas till skilda förutsättningar i olika delar av landet, – verksamheten leder till ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet, – verksamheten utformas så att den anpassas efter den enskildes förutsättningar, – verksamheten utformas så att den inte snedvrider konkurrensförutsättningarna på arbetsmarknaden, – verksamheten utformas så att arbetstillfällen inte trängs undan, såvida det inte är arbetsmarknadspolitiskt motiverat, – verksamheten ökar mångfalden och motverkar diskriminering i arbetslivet, – arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring och att – information om lediga arbeten aktivt inhämtas. Återrapporteringen av punkt 1 och 2 ska ske samlat senast den 17 november 2008.

43 Men: nya lösningar skapar nya problem… Omfattande innehåll i myndigheternas RB gör att regeringens prioriteringar blir otydliga (”allt prioriterat”) Ökad arbetsbörda står inte i proportion till nytta Svårt att formulera mål klart och entydigt vilket ökar risken för att......politiken uppdrar åt förvaltningen att göra sådant som går att utvärdera

44 ”Riksdagen stiftar lag” RF:s ord tyder på att riksdagen är ensam lagstiftare – verkligheten är mer sammansatt. Inte minst fäster svensk rättskipning förhållandevis stor vikt vid lagstiftningens förarbeten.

45 Lagstiftningskedjan (jfr Petersson s. 144) Kommittédirektiv. Regeringen formulerar riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer. Utredning: kommitté (enmansutredare, parlamentarisk utredning) Utredningsbetänkande (ex. SOU 1999:100) Remiss med remissvar (myndigheter & organisationer ges tillfälle lämna synpunkter på regeringens förslag) lagrådsremiss: det förslag till prop.text som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan prop. lämnas till riksdagen.

46 Dagens boktips: LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 1 § Uttrycket ”kampsport” är svårdefinierat och kan som sådant bli svårtillämpat för myndigheter och domstolar. Som avgörande rekvisit enligt den föreslagna lagen gäller att ”slag, sparkar eller annat våld” som träffar motståndarens huvud är tillåtna. Denna bestämning av lagens tillämpningsområde ger visserligen en antydan om vilka sporter som avses, men den förefaller så vidsträckt att även ishockey, handboll, fotboll m.fl. sporter kan komma att träffas. Slag, sparkar eller annat våld kan vid utövandet av sådana sporter komma att riktas mot spelarens huvud. I dessa fall ingår emellertid inte slag, sparkar eller annat våld som normala företeelser, utan de är, i den mån de förekommer, oavsiktliga. Det är uppenbarligen inte meningen att sporter av dessa slag skall omfattas av lagen. Lagrådet medger gärna att det är svårt att finna en adekvat term men föreslår att ordet ”avsiktligt” infogas före ”träffa” i första stycket i syfte att närmare begränsa lagens tillämpningsområde.

47 Lagstiftningskedjan, forts. Regeringens lagförslag: proposition Riksdagsbehandling: motioner, utskottsbetänkanden, debatt, beslut, skrivelse. Utfärdande: Lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) Tillämpning: Rättspraxis utvecklas (Vägledande domar från HD, RegR m.fl. domstolar samt avgöranden från myndigheter)

48 Förvaltningslagen (1986:223) Reglerar förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Lagen gäller förvaltningsmyndigheter och avser (huvudsakligen) ärendehandläggning. För all verksamhet föreskriver lagen att följande åligger förvaltningen: a) serviceskyldighet b) myndighetssamverkan

49 Centrala begrepp i Förvaltningslagen Förvaltningsmyndighet Självständig organisatorisk enhet inom den statliga eller kommunala förvaltningen. Hit räknas även kommunala nämnder, styrelser. Vad är inte myndigheter? Politiska beslutsorgan som riksdag, kommun- /landstingsfullmäktige samt bolag, stiftelser m.m. Obs! att även dessa i vissa fall omfattas av FörvL. Ärendehandläggning Högre, mer formell, abstraktionsnivå än det faktiska handlande som sker inom myndigheten. (jfr undervisning resp. betygsättning) (jfr tidigare termen myndighetsutövning: ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande”)

50 Vägledande principer vid myndighetsutövning Legalitetsprincipen Objektivitetsprincipen Proportionalitetsprincipen Effektivitetsprincipen Officialprincipen Offentlighetsprincipen

51 KONTROLLMAKTEN ”Panoptikon” Utvärdera/följa upp Överklaga Inrätta en myndighet (Riksrevisionen,RiR) Rösta

52 Typer av kontrollmakt Politisk kontroll Rättslig kontroll Ekonomisk kontroll

53 Politisk kontroll: riksdagen Riksdagens kontrollmakt: Fråga Interpellation Konstitutionsutskottet (adm. samt politisk granskning) Misstroendeförklaring (kan riktas mot alla statsråd, minst en tiondedel av riksdagen skall stå bakom väckandet)

54 Politisk kontroll: kommunerna Folkomröstning (på begäran av kommuninnevånarna) Dialog, Samråd Fullmäktige kan ändra sammansättningen på kommunens/landstingets styrelse och nämnder Valfrihet (”rösta med fötterna”)

55 Rättslig kontroll Lagrådet Förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. jäv Rättslig kontroll av tjänstemän Rättslig kontroll av politiker (viss immunitet för folkvalda, sskt åtal mot statsråd beslutas av KU och prövas av HD, motsv. riksrättsåtal)

56 Rättslig kontroll, forts. Överklaga myndighetsbeslut (länsrätt, kammarrätt, regeringsrätt) Möjligheten att upphäva beslut inom en myndighet Riksdagen: JO Regeringen: JK, kommissioner Ingen författningsdomstol i Sverige men om allmän domstol finner att regel i strid med bestämmelse i ö-ordnad författning får föreskriften ej tillämpas, RF 11:14

57 Ekonomisk kontroll Fyra steg i den ekonomiska styrningen: Skattebeslut Budgetprocess Verksamhetsstyrning Revision

58 Riksrevisionen (RiR) Självständig myndighet under riksdagen (2003, ersatte RRV, RR) Ledning: tre riksrevisorer (kompromisslösning) Har en styrelse knuten till sig (/f.d./ riksdagsledamöter) Två typer av granskning Effektivitetsrevision: granskar hur statens budget används, verksamhet, genomförande och resultat av statens verksamhet. Årlig revision: granskning av årsredovisningarna för Regeringskansliet samt myndigheter som lyder under regeringen (ej AP-fonderna) FiU ansvarar för att revision sker av RiR Granskningarnas genomslag i riksdagen?

59 Kontrollmakten (sammanf.) Överklaga beslut inom myndighet, förvaltningsdomstol Riksdagens kontrollorgan Justitieombudsmannen, KU:s granskning, interpellation/fråga, misstroendeförklaring, Riksrevisionen. Utskotten. Offentlighetsprincipen Myndigheter med uppdrag att utvärdera/utöva tillsyn över vissa områden Riksrevisionen (lyder under riksdagen, se ovan) Statskontoret, Justitiekanslern Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Politiskt ansvarsutkrävande i allmänna val

60 FINANSMAKTEN Lansera ett ”superpaket” (prop. 2008/09:1), en ”robin-hood-skatt”, en ”wärnerssonpeng” etc. Byta utgiftsområde för ett anslag Mål- och resultatstyra med pengar: ersättning/genomförd operation.

61 Tre övergripande sätt att styra genom ekonomisk politik (Petersson) 1. Stabiliseringspolitik: ”balansera” konjunktur, arbetslöshet, inflation, handelsbalans. a)Finanspolitik (användning av skatter och offentliga utgifter) b)Penningpolitik (riksbankens uppgift att upprätthålla kronans värde)

62 2. Fördelningspolitik: påverka t.ex. inkomst- och förmögenhetsfördelning genom skatter och transfereringar – mellan individer, ”inom” individen. 3. Strukturpolitik: öka effektiviteten i användningen av produktionsfaktorer, t.ex. förbättra matchning på arbetsmarknaden, främja näringsgrenar etc.

63 För att omsätta stabiliserings-, fördelnings- och strukturpolitiken i praktiken fyra steg i den ekonomiska styrningen: Skattebeslut Budgetprocess Verksamhetsstyrning Revision

64 Förvaltningens roll i en demokrati: idealbilden Med- borgare & civilsam- hälle Kanaler f. politisk påverkan Statens centrala institu- tioner BESLUT Förvalt- ningen tillämpar

65 Policyprocessen: hur kan förvaltningen styra politiken? (jfr Ahlbäck, Petersson s. 130) Förvaltningen Initiering Beredning Implementering Kontroll, utvärdering De folkvalda BESLUT

66 Svensk förvaltning Inledning Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet, effektivitet – och demokrati Organisationsmakten Nivåer av politiskt ansvar och territoriell organisering Den kommunala självstyrelsen Utnämningsmakten Grundläggande regelverk Lagstiftningsmakten Regelhierarki Lagstiftningskedjan Förvaltningslagen Kontrollmakten Kontrolltyper: politisk, rättslig och ekonomisk Finansmakten Att styra med ekonomisk politik


Ladda ner ppt "Svensk förvaltning Föreläsningarnas innehåll Inledning Makten! Den svenska förvaltningens korporativa arv Målen Rättssäkerhet, effektivitet – och demokrati."

Liknande presentationer


Google-annonser