Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Intervju som metod/ kvalitativ forskningsintervju Kvale, Brinkmann, Repstad m fl.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Intervju som metod/ kvalitativ forskningsintervju Kvale, Brinkmann, Repstad m fl."— Presentationens avskrift:

1 Intervju som metod/ kvalitativ forskningsintervju Kvale, Brinkmann, Repstad m fl

2 Professionella samtal Olika typer t ex: Rättslig utfrågning, medarbetarsamtal, utvecklingssamtal, terapisamtal, ”pratshower”, kvalitativ forskningsintervju Kännetecken: Ett planerat samtal som skapar kunskap. Omsorgsfullt ställda frågor, lyhört lyssnande, ej samtal mellan likställda parter. Följer upp med kritiska frågor, fokus på att kartlägga ett visst fenomen Mål: Att erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i en viss situation

3 Strukturerad, semistrukturerad eller samtalsintervju? Strukturerad intervju: Fasta svarsalt, få möjligheter att improvisera Semistrukturerad intervju: Öppna svarsalt, med större möjligheter till utvikningar Samtalsintervju: Utifrån ett visst tema, utan på förhand fixerade frågor Grad av öppenhet:Liten Stor

4 Intervjuns 7 stadier 1. Tematisering av intervjuprojektet - hypotesformulering, underlättas av goda kunskaper på området 2. Planering - urval, antal, tid&tillfälle, teknik, vad-varför-hur 3. Intervjun - intervjuteknik, intervjuguide, pilotintervju? 4. Utskrift/transkribering - var uppmärksam på skiftningarna i medium, nyanser mm. Hur pass ordagrant? 5. Analys - kategorisering, tolkning 6. Verifiering - Reliabilitet? Validitet? 7. Rapportering

5 Intervjuguiden – strukturstödjande Vid strukturerad intervju: En väl genomarbetad intervjuguide är en viktig grund – ett manus som strukturerar intervjun En mall som ska ge struktur, men inte följas slaviskt Guiden kan modifieras under ”resans gång”, t ex genom pilotintervjuer Utgångspunker/frågor på de ämnen som ska täckas, i temaform, från öppna, t ex enligt ”trattmodellen”, ev till mer slutna frågor Frågorna ska stimulera till en positiv interaktion, med naturliga följdfrågor ”Vad” och ”varför”-frågorna ställs före ”hur” Ålders- och kulturanpassade frågor viktigt

6 Intervjuns genomförande De första viktiga minuterna, det gäller att skapa en naturlig och avspänd kontakt Ge allra först en kort orientering om syfte och konkret metod. Ge utrymme för frågor Inledande uppvärmningsfrågor, t ex ”kan du berätta om…” En uppföljning och summering på slutet är viktig: Finns det t ex något mer att säga? Be om publiceringstillstånd för det som ev sägs ”off the record” Känsliga eller obehagliga teman sist

7 Hur många intervjuer? En gyllene regel: ”Så många som möjligt för att få reda på det man behöver veta” Beroende av undersökningens syfte, t ex en djup kvalitativ studie kräver färre intervjuade Någonstans finns en mättnadspunkt, där ingen ny info tillförs, ”lagen om avtagande avkastning” Vanligt antal: intervjuer, vid djupintervjuer finns i regel en psykologisk gräns på vad en forskare orkar med på st.

8 Hur lång tid? Från ”djupintervju” på minst en timme, kortare intervjuer ner till minuter. Över 2 timmar sjunker koncentrationen för båda parter, om ej rast ingår Se till att det finns tidsmarginaler Presentera tidsåtgången i förväg Se till att det finns tid för frågor och summering Be ev att få återkomma med kompletteringar

9 När är intervju mer/mindre lämpligt? - Om man vill förutsäga beteendet för större grupper (rek. enkät) - Om man vill studera samspelet människa – miljö (rek. observation) + Mindre tidskrävande än observation, mer djuplodande än enkät + Mindre risk för bortfall än vid en enkät + Vid studier av människors uppfattningar av fenomen, upplevelser, självuppfattning + Vid fallstudier som fokuserar på en specifik person + Kan fungera som ”hjälpmetod”

10 Intervjutyper Explorativ: Öppen och föga strukturerad Hypotesprövande: mer strukturerad Bakgrundsintervju: Utgångspunkt inför vidare studier Narrativ/livshistorieintervju Datorstödda intervjuer, t ex chatt med snabba turtagningar. Självdokumenterande. Fokusgruppsintervjuer, fördel och nackdel: Social kontroll. Bäst när gruppen är samspelt och mogen Kritiskt avslöjande intervju

11 Felkällor Hawthorne-effekten Försöksledar/Intervjuareffekten Terapi-clinch ”Go native” – intervjuaren identifierar sig starkt med intervjupersonen Intervjuaren blir personlig, bindning kan uppstå Ogenomtänkt eller oplanerad intervjuguide Okänslighet från intervjuaren Ledande frågor Att utifrån intervjun göra övergeneraliseringar Att intervjua personer man känner eller har starka lojalitetsband med, många intervjuer kan ge en ytlig analys Bristande jämförbarhet mellan intervjusvaren Intervjupersoner minns genom sitt eget känslomässiga filter

12 Etisk problematik i intervjuer Den sociala relationen intervjuare/intervjuperson Balansgång respekt för den intervjuades integritet/ intervjuarens intresse av kunskap Frågan om konfidentialitet, identifierbarhet och samtycke Risk för terapisituation? Risk för skadligt beroende av uppdragsgivare? Risk att gå utanför sin intervjuarroll Vilka kan konsekvenserna bli?

13 Var uppmärksam på det sociala förhållandet intervjuare- intervjuperson Om man verkar alltför passiv och likgiltig, minskar snart kommunikationen till noll Visa sig som en ”vanlig” människa, snarare än en ”fin” och tyst person Viss värme, en tillåtande och förstående ton är viktigt. Speciellt viktigt vid forskning i barnmiljöer Objektet i fokus. Det ska handla om vad dessa anser vara viktigt och fritt få utveckla detta Viktigt hålla sig utanför konflikter. Vid behov klargöra att man inte kan ta ställning. Katastrofalt att vara ”internt postbud”. Risk för ”syndabocksroll” Terapeutroll definitivt olämplig Relationsråd

14 Ljudband, anteckningar eller minne? - Bandspelaren missar icke-verbala budskap - Bandspelare kan hämma vissa intervjupersoner - Tidskrävande att skriva ut från bandinspelningar + Bandspelare missar dock inte nyanseringar, värderingar och känslor + Ljud- och bildupptagningar ger väsentligt mer information

15 Inspelning av intervju Se till att få en inspelning av god kvalitet Klargör svåruppfattade/ohörbara svar under en intervju Ställ tydliga och entydiga frågor Lyssna till både vad som sägs och hur det sägs Lyssna på tonläge, pausering, suckar mm. Det kan vara tecken på känsligt ämne Följ upp med följdfrågor Var observant på de nya tolkningar som kan uppstå Se till att vara på en ostörd och trygg plats

16 Case – intervju med förhinder Harald Dolck på sociologiska institutionen ska genomföra en rad intervjuer för sitt examensarbete på 15 hp. Han har valt intervju som metod för att ”det verkar vara det minst tidskrävande”. Harald arbetar på studentkåren och vill få en allmän bild av vad studenter i Sverige prioriterar i fråga om fritidssysselsättningar, för att sedan kunna utveckla detta för studenterna. Han gör ett bekvämlighetsurval på den egna instutitionen samt på den närbelägna företagsekonomiska institutionen, för att få representativitet. Han väljer att filma intervjuerna, han vill ha dem som exempel att visa på studentkåren. Han tycker att 10 studenter på varje inst verkar vara rimligt att hinna med inom ramarna för arbetet. Han rubricerar det som djupintervjuer, de ska ta högst 20 min vardera att utföra, litet tidskrävande, men det får gå. Han sätter igång och fängslas starkt av vad studenterna har att säga. Spännande! Några av studenterna känner han väl sedan tidigare, han brukar träffa dem nere på VD nation. Han känner igen så mycket från sitt eget liv, det blir långa samtal där de utbyter erfarenheter, ibland en timme långa. Alla tackar ja, men vissa sitter och skruvar på sig och verkar vilja avsluta snabbast möjligt. Slutet blir ofta abrupt. Det är i maj, många verkar stressade och vill avsluta. Intervjuguiden består att ett antal öppna frågor, vilka han har tänkt ska vara utgångspunkter. När han sedan ska sammanställa svaren, finner han att intervjuguiden inte funkat som den var tänkt, det har blivit olika fokus och olika frågor för olika studenter han intervjuat. Dessutom är det datamaterial han skrivit ned synnerligen omfattande och rörigt. Filmerna vet han inte alls hur han ska hantera. Några har inte velat bli filmade, så de intervjuerna har han spelat in på ljudbandspelare. Ge Harald goda råd inför nästa gång!

17 Etiska spörsmål

18 Etik, moral och kodex Moral visar sig i vårt agerande gentemot andra människor Etik är en slags teori för det moraliska området, så generaliserade normer som möjligt Kodex = en samling forsningsetiska regler Se t ex Helsingforsdeklarationen

19 Etiska kodexar = regler för agerande (oftast av frivillig karaktär, till skillnad från lagar) En balansgång: Individskyddskravet: en individ får inte på något sätt ta skada. Forskningskravet: Samtidigt ska en obetydlig skada inte få förhindra forskning

20 Vetenskapsrådets codex: God forskningssed – 8 etiska bud Du ska tala sanning om din forskning Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier Du ska öppet redovisa metoder och resultat Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra Du ska hålla god ordning i din forskning, bl a genom dokumentation och arkivering Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning (ur Codex – Vetenskapsrådets etiska råd)

21 Svenska etikregler Information: Personer som deltar i ett forskningsprojekt ska känna till undersökningens syfte och innehåll Konfidentialitet: Uppgifter om en deltagande person ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och förvaras på ett betryggande sätt Nyttjande: De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet

22 Etik och samtycke Obs på offentliga platser kan vanligen ske utan att man behöver informera, f ö finns det etiska krav på samtycke; minderåriga barn i en skolklass t ex genom föräldrarnas samtycke - vilket kan ges via rektor Handledaren/institutionen ska stå bakom ett tydligt introduktionsbrev/begäran Vilken form av tystnadsplikt man har ska framgå tydligt Hur hanterar man risken att bli betraktas som en ”rapportör” uppåt? Redovisning: Anonymitets- och maskeringskravet Beroendeförhållandet forskare/objekt kan vålla problem

23 Etik och publicering Forskaren anses ha en skyldighet att offentligt publicera sina resultat, ”tredje uppgiften” Vetenskapliga beroenden och påverkningar måste framgå tydligt Redovisning av bakgrund, syfte, metod, resultat och slutsatser, källor Open access: Berlindeklarationen (2003) har uppmanat forskarna att publicera sina resultat fritt tillgängliga på internet

24 Olika former av vetenskaplig oredlighet Fabrikationer ( t ex uteslutning eller tillägg av resultat) Förvanskning (t ex manipulation av diagram eller bilder) Plagiat (att publicera andras material uana angivande av källa, som om det vore ens eget)

25 Etiska faktorer att ta hänsyn till – några vanliga forskningssituationer Vilka etiska problem kan uppstå och vilka etiska faktorer är det särskilt viktigt att ha i beaktande i dessa fall, vid forskning om: 1.Ett urval patienters självupplevda bemötande av sjukvårdspersonal 2.Förekomst av vuxenmobbning på en arbetsplats 3.Barns interaktionsmönster vid ”fri lek” i en förskola 4.Ungdomars interaktion och beteendemönster i kriminella subkulturer 5.Barns upplevelser av våld i hemmet 6.Grundskoleelevers upplevelser av idrottsundervisningen i några klasser 7.Illegal sprithandel mellan Sverige och Polen 8.Resultat i privata vårdbolags verksamhet


Ladda ner ppt "Intervju som metod/ kvalitativ forskningsintervju Kvale, Brinkmann, Repstad m fl."

Liknande presentationer


Google-annonser