Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vårt solsystem årstider, dag och natt. Dag och natt Jorden snurrar runt ”sig själv” Jorden snurrar runt ”sig själv” När Sverige är vänt mot solen har.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vårt solsystem årstider, dag och natt. Dag och natt Jorden snurrar runt ”sig själv” Jorden snurrar runt ”sig själv” När Sverige är vänt mot solen har."— Presentationens avskrift:

1 Vårt solsystem årstider, dag och natt

2 Dag och natt Jorden snurrar runt ”sig själv” Jorden snurrar runt ”sig själv” När Sverige är vänt mot solen har vi dag När Sverige är vänt mot solen har vi dag När Sverige är vänt bort från solen är det natt. När Sverige är vänt bort från solen är det natt.

3 Årstider Varför har vi årstider? Varför har vi årstider? Jorden lutar 23 grader Jorden lutar 23 grader När norra delen av jordklotet är riktat bort från solen blir det kallare alltså vinter och tvärtom när norra jordklotet är riktat mot solen När norra delen av jordklotet är riktat bort från solen blir det kallare alltså vinter och tvärtom när norra jordklotet är riktat mot solen

4 Årstidsväxlingar

5 Tidräkning Ett varv runt solen = 1 år Ett varv runt solen = 1 år Ett varv runt sin egen axel = ett dygn Ett varv runt sin egen axel = ett dygn Ett dygn = 24 timmar Ett dygn = 24 timmar

6 Månen (Luna) Månen är lika gammal som jorden, men saknar atmosfär och vatten. Människan har sett och fantiserat om månen sedan urminnes tider. Man har funnit kalendrar från stensålderstid, i ben, där man utgått från hur månen ändrar utseende under en månad. Månen är täckt med kratrar efter meteoritnedslag Månen är den det enda andra objektet i solsystemet som har besökts av människan själv. Tolv astronauter gick på dess yta under sex månlandningar med Apollofarkoster (Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17) mellan juli 1969 och december Deras fotavtryck kommer att bestå åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen såsom på jorden.

7 Det tar 27 dygn för månen att snurra ett varv runt jorden. Den roterar själv också ett varv runt sin egen axel på denna tid. De här bägge "snurrningarna" gör att månen alltid har samma sida vänd mot jorden. Under sin bana runt jorden blir månen belyst av solen på lite olika sätt. Det är därför den ibland är halv, ibland full och ibland bara en skära. De här förändringarna kallas "faser".

8

9

10

11 STJÄRNOR Solen - en relativt liten stjärna av miljarders miljarder stjärnor i universum Klot bestående av heta gaser, främst helium och väte I solens centrum är temperaturen miljoner grader Inuti solen – fusion, dvs vätekärnor slås samman till helium och massa omvandlas till energi (4 milj ton av solens massa omvandlas varje sek!!)

12 Planeterna Kring solen kretsar planeterna i denna ordning baserat på avståndet från solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus En minnesramsa för att minnas ordningen är: Mor vattnar jorden medan jag sätter ut nya plantor. (Eftersom Pluto inte räknas som en planet längre bör man egentligen skippa ordet plantor.)

13 Olika sorters planeter Merkurius, Venus, Jorden och Mars är de inre planeterna och har en fast yta.

14 Merkurius Merkurius är den planet som ligger närmast solen Är den minsta av de så kallade stenplaneterna Har ingen atmosfär, därför är det stora temperaturskillnader mellan dag och natt. från 427 °C till °C

15 Venus

16 Tellus Jorden är unik i vårt solsystem för här finns liv. Här är perfekta förhållanden, rätt avstånd från solen, varken för kallt eller för varmt. Atmosfären innehåller mest syre, vilket kolbaserade livsformer behöver för att finnas. Allt liv på jorden består av kolatomer.

17 Mars Långt in på 1900-talet trodde man att Mars var bebodd. Mars är döpt efter romarnas krigsgud. ”Den röda planeten” skenet är en spegling av färgen på Mars jordämnen. (rost) Mars har också det högsta berget i vårt solsystem, Olympus Mons, som är 24 km högt, tre gånger högre än Mount Everest. Vid polerna finns is, alltså vatten, och det är möjligt att det kan dölja sig mer vatten under markytan. Mars har en mycket tunn atmosfär, som människan aldrig skulle kunna andas i. Mars har en mycket tunn atmosfär.

18 Gasjättarna De yttre planeterna, Jupiter, Saturnus, Uranus och Venus, kallas gasjättar. De är stora och har ingen fast yta. Man kan alltså inte landa på Jupiter. Däremot har de en fast kärna. Men fasövergången mellan kärnan och det yttersta lagret är inte så tydlig som mellan t ex jordens yta och atmosfär. De roterar snabbt kring sin axel (korta dygn)

19 Jupiter Är en gasjätte – består till största delen av gas (största planeten) Kan ses från jorden Har ringar Har 66 månar, varav en ”Europa” kan ha flytande vatten under istäcket.

20 JUPITER – RÖDA FLÄCKEN Röda fläcken är ett gigantiskt stormsystem, dubbelt så stort som jorden. Systemet har varat i minst 400 år och upptäcktes på talet. Håller på att krympa och forskare tror att den kommer vara borta om år. Solsystemet

21 Saturnus Upptäcktes redan 1610 av Galileo Består av gas Har ringar som består av is och kometrester

22 Uranus har 27 månar. Har ett ringsystem som man upptäckte 1977 Upptäcktes först på 1700-talet.

23 Neptunus Är den yttersta av jätteplaneterna Den blågröna färgen består av metangas i atmosfären

24 Neptunus Neptunus är den åttonde planeten räknat från solen. Den upptäcktes faktiskt inte genom att observeras i ett teleskop, utan genom smarta uträkningar. Flera astronomer hade märkt att planeten Uranus hade en konstig omloppsbana runt solen. Det verkade som om det fanns något annat som drog Uranus åt andra hållet. Det måste vara en annan planet, inget annat kunde vara starkt nog.

25 Pluto 24 augusti 2006 bestämde Internationella astronomiska unionen att Pluto inte längre uppfyller kraven för att kunna kallas planet. Det blev till slut astronomen Clyde Tombaugh ( ) som 1930 upptäckte Pluto, genom en kombination av matematiska beräkningar av planetbanorna och ihärdigt tittande ut i rymden. Pluto har fått sitt namn efter den romerska guden av underjorden och dödsriket.

26 Asterioder Asteroider är stora stenblock som svävar omkring i rymden. Den största asteroiden vi känner till, Ceres, är ungefär tusen kilometer i diameter. Mellan Mars och Jupiter finns ett utrymme i rymden där det ett stort bälte asteroider ligger i omloppsbana runt solen. Det skulle bli en total katastrof om Jorden träffades av en asteroid. Kraften vid en sådan smäll skulle inte bara krossa allt liv på ett område tio gånger större än själva asteroiden, vår planet skulle troligen knuffas ur sin bana runt solen. Klimatet skulle ändras och kanske utplåna allt liv. Vi har nog Jupiter att tacka för att vi inte träffats av någon asteroid, jätteplanetens dragningskraft sliter åt sig nästan allt som kommer in i vårt solsystem.

27 KOMETER En komet är en mindre himlakropp som går i en från början mycket långsträckt elliptisk bana kring solen En svans bildas när materia i kometen förångas när kometen närmar sig solen. Man tror att kometer består av is och stoft som löst håller ihop.. Solsystemet

28 METEOROIDER, METEORITER & METEORER Meteor (stjärnfall) är det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en meteoroid faller in i jordatmosfären. Meteorit (meteorsten) är en fast kropp som beror på att en meteoroid inte helt brunnit upp på sin väg genom atmosfären. Solsystemet Meteorstorm

29  Varje tro har sitt sätt att förklara världens /universums uppkomst Egypten (för 5000 år sedan) Jorden är platt skiva med kupol ovanför, där solen, månen, planeterna och stjärnorna fästade. Grekland ( f.Kr.) Jorden är rund (sjöfararens observationer, Aristoteles observationer vid månförmörkelse) Grekland (150 e.Kr. ) Geocentriska modell – Orörliga, runda Jorden ligger i universums centrum(astronomen Ptolemaios) Polen (1500-talet) Heliocentriska modell - Solen. i centrum. Planeterna satt fast på klotrunda kristallsfärer och rör sig i cirkelformade banor runt solen. (präst och astronom Nikolaus Kopernikus) Tyskland (1600 talet) Heliocentriska modell utvecklas av Johannes Kepler (matematiker och astronom)– ellipsformade planetbanor Galileo Galilei använde första gånger teleskop för sina observationer av planeter. Isaac Newton förklarade planeternas rörelse som en följd av gravitation  Vetenskapen idag: BigBang - teori Världsbild förändras …

30 Naturvetenskapliga världsbildens framväxt Geocentrisk världsbild Jorden var universums centrum Passade in i det religiösa tankesättet

31 Naturvetenskapliga världsbildens framväxt Heliocentriska världsbilden Solen i centrum av solsystemet Copernicus idéer från 1500-talet Kontroversiella tankar i en religiös tid

32 Naturvetenskapliga världsbildens framväxt Den heliocentriska världsbilden stärks Galileo Galilei observerade bland annat att solen är en stjärna bland många andra – ej unik Newton förklarar planeternas elliptiska banor med hjälp av gravitationskraften


Ladda ner ppt "Vårt solsystem årstider, dag och natt. Dag och natt Jorden snurrar runt ”sig själv” Jorden snurrar runt ”sig själv” När Sverige är vänt mot solen har."

Liknande presentationer


Google-annonser