Hälsovalsråd 2015-09-24 Minnesanteckningar. Närvarande och de som anmält förhinder Närvarande Anders Olofsson Marjola Kock Ulrika Thufvesson Staffan Skogar.

En presentation över ämnet: "Hälsovalsråd 2015-09-24 Minnesanteckningar. Närvarande och de som anmält förhinder Närvarande Anders Olofsson Marjola Kock Ulrika Thufvesson Staffan Skogar."— Presentationens avskrift:

1 Hälsovalsråd 2015-09-24 Minnesanteckningar

2 Närvarande och de som anmält förhinder Närvarande Anders Olofsson Marjola Kock Ulrika Thufvesson Staffan Skogar Anders Olsson Vendela Englund Burnett Berit Bryske Petter Nordenhäll Kristin Törnqvist Kerstin Karlsson Lars Gohde Förhinder Eva Bergqvist Mia Mossberg Bengt Hanson Ann-Sofie Dahlberg Gertrud Berglund (Töcksfors) Karin Malmqvist (Sjukvårdens ledningsgrupp) Gäster Christina Johansson, Niklas Forsberg och Åsa Wahlen Lars-Göran Boström

3 Dagordning Föregående minnesanteckningar VC Kasernhöjden 1177/Vårdcentraler Uppföljning av samordnande sjuksköterska (Första linjen – utgår kommer i oktober) Övriga frågor –Utvecklingsplan hälso- och sjukvård

4 Föregående minnesanteckningar Enligt lagen om valfrihetssystem (1 kap. 2 §) ska landstinget behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt. Dessa principer ska uppmärksammas i alla faser av etablerande och drivande av valfrihetssystemet. Det ska inte finnas några skillnader i villkoren mellan egenregiverksamheten och de externa leverantörerna. Med hänsyn till ovanstående, anser jag det mindre lämpligt att egenregin får utnyttja marknadsföringsmöjligheter som konkurrenterna saknar. Man skulle i och för sig kunna tänka sig att de privata begärde ut uppgifter om de passivlistade. Förmodligen gäller inte sekretess, så då finns ju möjligheten även för de privata. Men eftersom de inte känner till den möjligheten, känns det ändå som att man bryter mot principen om likabehandling ifall man utnyttjar uppgifter om passivlistade.

5 VC Kasernhöjden Det har nu gjorts en ny s.k. GIS-körning av passivt listade patienter i närområdet gällande Kasernhöjden. Det rörs sig om ca 500 listade. Dessa 500 passivt listade kommer få ett brev med förklaring till varför de omlistas och en listningsblankett om de vill göra ett annat val av VC.

6 Ny karta

7 Gammal karta

8 Frågor från Medhelp Dropp in tider på Gripen VC! Finns inte de kvar? Svar: De dropp in tider som finns är ett fåtal, det bör inte hänvisas till dessa tider vid telefonrådgivning. På Jourcentralen Karlstad har frågan inkommit; Om ett barn verkar ha ont i magen och det är fredag kväll eller lördag och lite l långt till vårdcentralen öppnar igen. Föräldern ringer 1177 kan vi då boka detta barn med ont i magen men som inte är allmänpåverkad? Allmänt vad gäller för bukar på jourcentralen Karlstad och då menar jag äve en vuxen med ont i magen utan allmänpåverkan? (Akuta bukar hänvisas självklart till akutmottagning) Svar: Barn som har ont i magen utan allmänpåverkan kan bokas på jourcentralen Vuxna utan allmänpåverkan kan bokas på jourcentralen

9 Frågor från Medhelp Hur gör sköterskan i telefon, när samtal om asylsökande i Värmland, kommer in? Finns specifika riktlinjer för just gruppen flyktingbarn, som vi ju har i Stockholm? Detta är en akut fråga, eftersom vi står med samtalen just nu. Redan besvarats tillsammans med Ulrika T allmänmedicin

10 Frågor från Medhelp Mail som inkom från Driftledare 9/8-15; ”Jag funderar på om det skulle behövas ett förtydligande gällande de mottagningar vi bokar i Värmland, både igår och idag har vi fått kritik för att vi bokat in patienter med akut röntgenbehov, de vill att vi skickar dessa till akuten istället. Jag sa till mottagningarna att vi är så drillade i Värmland på att Primärvården är första vårdnivån och att de ska bedöma där först. En av patienterna var en som hade gjort illa foten och inte kunde belasta. De långa avstånden där gör det besvärligt för patienter och mottagningar när vi bokar på fel ställe... Svar: Vid misstanke om fraktur kan patienter hänvisas till vårdcentral/jourcentral för att där bedömas och där patienten vid behov remitteras till röntgen

11 Frågor från Medhelp Enligt information från rådgivande sjuksköterska; Kronoparkens VC ta inte emot barn under 6 mdr. Barn på 3mdr med rinnande ögon gott allmäntillstånd hänvisas högre vårdnivå!!( 11/9-15). Hänvisningsfråga, Vårdcentralers ansvar? Svar: Barn oavsett ålder kan behandlas på vårdcentral.

12 Uppföljning samordnande DSK Uppföljning samordnande distriktssjuksköterskor på vårdcentral Bakgrund I början av 2014 sjösattes projektet Standardised utskrivningsprocess på sjukhuset i Arvika. Det syftar till att utveckla utskrivningsförfarandet och införa ett standardiserat arbetssätt för att skapa en sammanhållen vård för patienten. Ambitionen är också att samverkan och ansvarskedjan mellan olika vårdnivåer ska förbättras respektive förtydligas. Ett arbetsmoment i processen består i att riskbedöma patienter som söker vård på akutmottagningen. De som bedöms ha en förhöjd risk för återinskrivning, men som inte skrivs in vid besöket, ska förmedlas till vårdcentralen där patienten är listad (eller kommunen om patienten har kommunala insatser). Vårdcentralen ska sedan vidta lämpliga åtgärder för att möta patients behov på bästa sätt på rätt vårdnivå. Syfte Syftet med uppföljningen är att finna vad som fungerat bra, och vad som kan utvecklas, i ovan beskrivna arbetssätt. Tillvägagångssätt Fem intervjuer har genomförts med personer som bemannat funktionen samordnande distriktssjuksköterska på olika vårdcentraler i västra Värmland. Intervjuer har valts som metod, med dess möjlighet att erhålla utförliga svar från respondenten (intervjupersonen). Resultat Vad vet du om standardiserad utskrivningsprocess? Samtliga intervjupersoner, som i sin helhet utgörs av distriktssjuksköterskor som bemannar funktionen ”samordnande distriktssjuksköterska”, anger att de har varit på informationsmöte på sjukhuset i Arvika. En intervjuperson vardera anger att de även har varit på ett möte för samordnande distriktssjuksköterskor för alla vårdcentraler i Karlstad, respektive en samverkansträff för alla vårdcentraler där det informerades om standardiserad utskrivningsprocess. En av de tillfrågade samordnande distriktssjuksköterskorna anger att hen inte känner till särskilt mycket om processen i helhet. En uppger att hen är nöjd med informationen hon fått. Intervjuarna noterar att samtliga tillfrågade känner till att patienter riskbedöms på akutmottagningen, samt vet att det är de patienter som konstateras ha förhöjd risk för återinskrivning som förmedlas till vårdcentralerna. Har akutmottagningen kontaktat er vårdcentral avseende patienter med förhöjd risk för återinskrivning? Samtliga tillfrågade vårdcentraler har blivit kontaktade från sjukhuset gällande riskbedömda patienter på akutmottagningen Arvika. Kontakten sker via meddelandefunktionen Messenger i Cosmic till de landstingsdrivna vårdcentralerna och via telefon till de privata. Hur upplever du att ta emot informationen om patienter med förhöjd risk för återinskrivning? Överlag ställer sig intervjupersonerna positiva till arbetssättet. Det uttryck en förståelse varför det behövs. Två stycken luftar dock en viss tveksamhet gällande själva poängsättningen som upplevs för generös. Intervjuarna noterar att några av de tillfrågade samordnande distriktsköterskorna saknar information om vilka faktorer som gett poängen i riskbedömningen. Det vill säga, de önskar veta om det till exempel var antalet läkemedel, ensamboende eller frekventa besök på akutmottagning som låg till grund för det antal poäng patienten fick? Ett citat förtydligar bilden: ”Det jag kan känna ibland är att vi inte hinner få någon journalanteckning, utan det har vi fått ringt om flera gånger; men det har jag sagt till om när vi var i Arvika, så de skulle försöka göra en rutin på det… så vi vet vad som gjorts… jag vill veta varför de åkt in, så en akuten-anteckning, eller… kanske också vilka… var de har bedömt att de har ökad risk, vilka kriterier som gett poäng; ifall det är någonting annat nytt som kommit till, som inte vi vet om sedan tidigare, för det är ju en sådan grej - vi vet ju inte vad vi ska göra om vi tar hit patienten, om vi inte vet som har hänt… men det skulle de försöka göra en ny rutin på, så att vi skulle få anteckningar utan att behöva begära dem”.

13 Upplever du att det är relevanta patienter som förmedlas? Helhetsintrycket är att de tillfrågade samordnande distriktssjuksköterskorna upplever att det är relevanta patienter som förmedlas. Det handlar främst om äldre patienter som har yrsel, är oroliga för att ramla, har många läkemedel eller har en ångestproblematik. Här nämns även psykiatripatienter: ”… som de inte vet vart de ska göra av och som faller mellan stolarna... det är patienter som är lika mycket här som på akuten och där har jag bara gjort en anteckning efter att rådfrågat läkare att patienten inte vill ha någon ny remiss till psykiatrin.” Två av vårdcentralerna uppger också att patienter med missburksproblem förmedlats från sjukhuset genom de upparbetade kontaktvägarna. En intervjuperson beskriver: ”Har haft kontakt med Britt-Marie angående en annan kategori med patienter som söker ofta och där vi får ha lite SIP:ar. Men det ligger på ett annat plan.” Vad menar du med annat plan? ”Missbrukspatienter. Men de är nog intresserade att vara med på en SIP. Men det är bra att vi uppmärksammat dessa patienter.” Flera intervjupersoner påtalar att det delvis är redan kända patienter på vårdcentralen som förmedlas. Till exempel säger en: ”Oftast är det så att vi känner patienten så pass så vi vet att han har si och så många läkemedel… oftast är det kanske samma sak de varit inne för; de har ramlat och, ja… men är det något särskilt så är det ju bra att få veta det. Annars brukar vi fråga, eller ringa upp, jag har ju hennes nummer (samordnande sjuksköterska på sjukhuset, reds. anm.).” En annan intervjuperson understryker dock att det bland de kända patienterna kan vara sådana som nyss varit på vårdcentralen på till exempel årskontroll, och på så vis är ”kända”, men som inte sökt för det besvär som gjorde att de åkte in till sjukhuset. Flera av de samordnande distriktssjuksköterskorna uppger dock att det i flödet från sjukhuset kommit med patienter som enligt rutin inte ska förmedlas till vårdcentral. De flesta vårdcentraler har till exempel fått riskbedömningar på patienter som har kommunala insatser. Enligt rutin ska de gå till kommunen. Dessa patienter hanteras olika på vårdcentralena. Några tar kontakt med kommunen och förmedlar riskbedömningen för vidare åtgärder medan någon sorterar ut dem och andra ringer upp patienten. Andra kategorier ”irrelevanta” patienter är de som bor på demensboende eller särskilt boende. Hur uppfattar du patientens upplevelse av att bli kontaktad? Samtliga intervjupersoner uppger att i princip alla uppringda patienter reagerar väldigt positivt av att bli kontaktade av vårdcentralen. Detsamma gäller anhöriga, vid de tillfällen då det är dem som står för den anhöriges vård. ”… jag känner ju att patienten blir väldigt lugn och trygg när man ringer, så att säga, då pratar de jättelänge, de säger: ’Men ringer du för att höra hur jag mår?’ liksom. De blir väldigt, väldigt nöjda av det och det i sig har effekt tror jag.” Två intervjupersoner framhåller möjligheten som ges, genom uppringningssamtalet, att förklara sådant som patienten inte uppfattat vid besöket på sjukhuset. En intervjuperson berättar också att hen ringer upp vissa patienter ”proaktivt” inför till exempel långhelger för att stämma av hur läget är. Hen berättar att hen förstått att när det är många röda dagar sker en ökning av antalet besök på akutmottagningen, och att fler besök också sker på grund av oro och ensamhet. Hen anger att dessa proaktiva samtal går till just de patienter där det handlar mer om oro än om sjukdom, även om det kan vara sjukdom i botten som gör att patienten söker vård. Hur många patienter har förmedlats? Det antal patienter som har förmedlats till respektive vårdcentral skiljer sig åt, vilket troligen har att göra med vårdcentralernas skiftande storlek. Det handlar om allt mellan fem patienter sedan start till 7-12 per vecka.

14 Vad gör ni med patienterna som ni fått förmedlade? De patienter som förmedlas från sjukhuset rings i allmänhet alltid upp från vårdcentralen. En viss sållning kan ske innan, till exempel om patienten nyss varit på årskontroll eller om det handlar om patienter som blivit ”felskickade”. Förutom uppringning anger flera intervjupersoner att patienter vid behov erbjuds ett läkarbesök, läkemedelsgenomgång eller träff med distriktssjuksköterska. ”Jag ringer och vi pratar om varför de sökt akuten det kan ju vara ett fall i hemmet, andnöd eller... Och så pratar vi om det och vilkas åtgärder de satt in från akuten och en del kanske är missnöjda för att de inte blev inlagda. Är det så att de inte har förbättras i sitt tillstånd nu så utan känner sig de önskar kontakt med läkare eller distriktsköterska, så får jag försöka att erbjuda det.” En intervjuperson nämner att hen gett ut sitt telefonnummer, för den samordnande funktionen, till några utvalda patienter, som det är meningen att de ska ringa till innan de till exempel bestämmer sig för att åka till akuten på dagtid. Det ska ses som en sorts ”hot-line” för dessa patienter. Uppfattar du att arbetssättet kan, eller redan har, lett till ett annorlunda omhändertagande av patienterna? En intervjuperson upplever att arbetssättet (riskbedöma patienter på akutmottagningen och förmedla de som bedöms vara patienter med förhöjd risk för återinskrivning) kan ha bidragit till ett annorlunda omhändertagande (se citat), medan en är av uppfattningen att vårdcentralen redan har bra koll på sina patienter, särskilt de med ett större vårdbehov, så själva arbetssättet att patienter förmedlas från sjukhuset gör inte att vårdcentralen gör sitt jobb bättre eller sämre. Hen anger dock vidare att det ändå är bra att informationen om att en patient har sökt vård på akutmottagningen förmedlas, så att vårdcentralen får kännedom om detta. ”Ja de som vi verkligen tagit tag i där har det lett till en förbättring för där har vi kanske fått öga för det här med läkemedelsgenomgång tillexempel och för fallskador i hemmet det är ju en grupp som en direkt kan gå in och se att man kan göra någonting faktiskt. Det har vi kanske inte... alltså vi har väl uppmärksammat det, men det blir ändå en signal liksom om att här är det något som inte är bra.” Hur upplever du att samverkan med sjukhuset fungerar? Helhetsintrycket är att intervjupersonerna upplever att samverkan med sjukhuset fungerar bra. Det gäller inte endast kontakten med den funktion på sjukhuset som förmedlar patienterna, som lovordas av flera, utan även kontakten med vårdavdelningarna, som svarar tillmötesgående på frågor från vårdcentralerna. Sammanfattning resultat Arbetssättets prestation gentemot patienten är att hen rings upp från vårdcentral, i vissa fall bokas patienten även in för ett läkarbesök på vårdcentralen Typpatienten är en äldre multisjuk som ofta har något eller flera av följande symptom: yrsel, orolig för att ramla, har många läkemedel eller har en ångestproblematik Patienter är väldigt positiva till att bli uppringda, vilket kan bidra till att göra dem lugna och trygga Intervjupersonerna är positivt inställda till, och ser behovet av, arbetssättet Förslag till förbättringar av projektet inför breddinförande i LiV Förbättra informationen om helhetsbilden av projektet, dvs. ”sammanhanget”, vid information till kommuner och vårdcentraler Säkerställ att vårdgrannar får utförlig dokumentation vid förmedlandet av patient (vilka faktorer som gett poäng, sökorsak, vad har gjorts etc.) Säkerställ att rätt patientunderlag förmedlas till vårdcentral respektive kommun, alternativt besluta om att alla patienter förmedlas till vårdcentralerna

15 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård, landstinget i Värmland Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna bifogad rapport, Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård i Värmland, i enlighet med av styrelsen lämnade uppdrag till landstingsdirektören, att ge landstingdirektören i uppdrag att intensifiera arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete, eHälsa och utvecklade arbetssätt i enlighet med rapporten, att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med ett förslag till konkretiserad genomförandeplan samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Landstingsstyrelsen föreslås dessutom besluta att föreslå fullmäktige att ställa sig bakom inriktningen i rapporten, Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård i Värmland.

16 Vårdnivå 1 Nära medborgarna, på många ställen i länet, finns vårdnivån som erbjuder uppföljning av kroniska sjukdomar såsom till exempel diabetes, astma/KOL, högt blodtryck och hjärtsvikt. Patienter kan få hjälp med vaccination, sårvård och viss receptförskrivning. Fysioterapeutisk kompetens finns på plats och kan bland annat erbjuda patienter sjukdomsförebyggande och rehabiliterande åtgärder. Vårdnivån erbjuder alltid virtuella vårdrum, vilket är ett enkelt inrett rum med utrustning som möjliggör digitala möten, till exempel videomöten. Rummen erbjuder även provtagningsutrustning som patienten själv kan sköta, som exempelvis blodtrycksmätare eller stetoskop som skickar ljudet till läkaren som deltar i mötet. Vårdrummen erbjuder patienten att träffa andra kompetenser, antingen själv eller tillsammans med den lokala personalen, och slipper därmed resor. I de fall patienten har utrustning för digitala möten hemma krävs inte ens ett vårdrumsbesök utan mötet kan ske från bostaden. Alla möten mellan patient och vårdpersonal är inte lämpade att genomföra digitalt men i de fall det är lämpligt bör möjligheten finnas. Det finns även möjlighet för personalen på plats att konsultera annan kompetens med hjälp av denna teknik. Vårdnivå 1 är en flexibel nivå, den samverkar tätt med andra huvudmän och kan med fördel dela lokaler med till exempel vårdboenden eller andra aktörer som befinner sig där befolkningen bor och vistas. Vårdnivån bemannas på plats av exempelvis distriktssköterskor och fysioterapeuter. Andra kompetenser finns tillgängliga digitalt eller via mobila team. Tillgängligheten är dagtid efter behov. Vårdnivån är kopplad till vårdnivå 2 som erbjuder fler tjänster och styrs även därifrån.

17 Vårdnivå 2 På vårdnivå 2 erbjuds vård så som allmänmedicinsk mottagning, samtalsmottagning, barnavårdscentral, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning och primärvårdsrehabilitering. Även andra specialiteters öppenvårdsmottagningar kan finnas här, både fysiskt och via digitala hjälpmedel. Konsultation på distans från andra kompetenser och specialiteter kan ske på plats eller på distans. Bemanningen består bland annat av distriktsläkare, distriktssköterskor, fotvårdsterapeuter, vårdadministratörer, undersköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor, BVC- sköterskor, psykologer, kuratorer/psykoterapeuter och fysioterapeuter. Bemanningen kan kompletteras med andra specialiteter utifrån befolkningens behov. Vård erbjuds dagar, kvällar och helger – efter befolkningens behov. Vårdnivå 3 På vårdnivå 3 är basen den tidigare beskrivna vårdnivå 2 men här finns även allmänmedicinsk akutmottagning dagtid och kväll på vardagar och helger samt vårdplatser för observation, utredning och behandling av patienter som inte har behov av akutsjukhusets resurser. Här kan också möjlighet till fortsatt vård med rehabilitering efter en vårdepisod på akutsjukhus.

18 Vårdnivå 4 Vårdnivå 4 innehåller akutmottagning öppen dygnet runt alla årets dagar med medicinsk kompetens inom fler specialiteter (medicinska och opererande), tillhörande vårdplatser samt medicinska servicefunktioner. Här finns också möjlighet till öppenvårdsmottagningar inom andra specialiteter. Vårdnivå 4 kan innehålla någon typ av nischning/nivåstrukturering (se Nivåstrukturering nedan) med ansvar för länets samtliga patienter. Vårdnivå 5 Vårdnivå 5 innehåller länsresurser för specialiserad diagnostik och behandling, liksom förlossningsvård. Här finns de vårdplatser i länet som kräver tillgång till medicinsk kompetens inklusive akutberedskap inom andra specialiteter än på nivå 4 samt intensivvård. Nivåstrukturering Nivåstrukturering innebär att man gör en medveten och planerad arbetsfördelning för de olika insatserna i vårdprocessen mellan olika vårdenheter baserad på fakta och för att alla patienter ska få en god och jämlik vård (Rapport nivåstrukturerad cancervård för patienternas bästa; SKL 2013).

19

20 Åtgärder för att ta fram ett förslag till konkretiserad genomförandeplan för etablering av flexibla vårdnivåer och utbudspunkter Översyn av KOK-bok Klart 2016 Identifiera möjliga kortsiktiga utbudsförändringar (vårdnivåer, utbudspunkter)Klart Q1 2016 Identifiera nischning/nivåstrukturering i ett länsperspektiv, samt följa den nationella och regionala utvecklingenKlart Q1 2016 Identifiera verksamheter som lämpar sig för mobilt UtbudKlart Q1 2016

21 Nästa hälsovalsråd är den 29 oktober kl13-16, Landstingshuset konferensrum Sirius Vid anteckningarna Berit Bryske