Nordisk rapport Anders Rusk Styrelsemöte, Holmenkollen, Norge 1.-2.12.2015.

En presentation över ämnet: "Nordisk rapport Anders Rusk Styrelsemöte, Holmenkollen, Norge 1.-2.12.2015."— Presentationens avskrift:

1 Nordisk rapport Anders Rusk Styrelsemöte, Holmenkollen, Norge 1.-2.12.2015

2 Nytt samarbetsprogram: Kvalitet og relevans i uddannelse og forskning Ersätter den tidigare strategin Kunnskap för grönn vekst og velferd från 2011 Beskriver ämnen som ministerrådet önskar ge särskild uppmärksamhet Inte en komplett översikt av alla MR-Us prioriteringar NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

3 Aktuella prioriteringar inom utbildning Förstärka barn, ungas och vuxnas grundläggande färdigheter genom att: Främja kunskaps-och analyssamarbetet på utbildningsområdet Öka fokus på styrning, ledarskap och implementering av reformer Bidra till goda övergångar i utbildningen och mellan utbildning och arbetsliv Främja utveckling av nya arbets- och inlärningsmetoder genom ökat fokus på entreprenörskap, kreativitet, innovation och digitalisering Flera unga till att genomföra en yrkesutbildning Främja yrkesutbildningens status NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

4 Aktuella prioriteringar inom högre utbildning Stimulera till ökat strukturellt samarbete mellan nordiska högre utbildningsinstitutioner Profilera högre utbildning genom att främja kvalitetssamarbete i form av erfarenhetsutbyte NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

5 Aktuella prioriteringar för hela utbildningsfältet Styrka samarbetet kring lärarutbildningen, utövningen av lärarprofessionen samt kompetensutvecklingen så att alla lärarkategorier omfattas Styrka de nordiska utbildningsinstitutionernas konkurrenskraft på den internationella marknaden ( exporten av utbildning) NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

6 Seminarier Nordiskt Forum – videndelning till brug for nordiske praktikere 25.11 – Danskt fyrtornsprojekt – Mål att understöda bruk av forskningsbaserad kunskap bland lärare på grunsjole- och förskolenivå Entreprenörskap i skolan 17.11 Export av nordiska utbildningar 13.11 NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

7 Nordisk videndelning Det danska undervisningsministeriet bjuder in nordiska grundskollärare till en workshop kring forskningskunskap. Workshopen är kick-off för det danska ordförandeskapets 3- åriga flaggskeppsprojekt rörande kunskapsutbyte kring hur man bäst omsätter kunskap från forskningen till det dagliga arbetet i grundskolan. Workshoppen anordnas måndag den 1. juni 2015 i Köpenhamn. Ministeriet söker 8 intresserade grundskollärare/ land Inbjudan har gått ut till alla organisationer Anmälan senast 20.5. NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

8 Entreprenörskap i skolan Nordiska ministerrådet och fonden för Entreprenörskap utarbetat ett kompetensramverk. Ramverket är ett praktiskt och konkret verktyg som lärare i grundskolan kan använda när de undervisar om entreprenörskap. Det är ett försök att tydliggöra målen med undervisningen i entreprenörskap. Ramverket publicerades 17.11, i samband med konferensen ”entreprenörskap i grundskolan” NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

9 Export av nordiska utbildningar Seminarium 13.11 ”Et stærkere regionalt samarbejde vil kunne styrke de nordiske landes evne til at udvikle vores uddannelsesprodukter, så de kan konkurrere på det hårde internationale marked. Vi kan også blive meget bedre til at samarbejde om at profilere den nordiske region og vores unikke uddannelsessystem, sagde han i den afsluttende paneldebat.” (Anders Geertsen) NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

10 Nordiskt samarbete om pedagog- och lärarutbildning Ärendet på agendan när ministrarna möttes 27.4 Tillsatte en nordisk arbetsgrupp som: – ska se på konkreta nordiska insatser, som kan öka trivsel och inlärning hos barn, unga och vuxna i förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen – ska ge exempel på, vilka teman och frågor ett nordiskt samarbete på området kan bestå i och vad som är relevant att diskutera och samarbeta kring på nordisk nivå – ska mötas i Reykjavik 27.5 första gången NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

11 AD hoc gruppens medlemmar 27.5 DK - Lars Bo Henriksen, Anders Svejgaard Pors, Karen Boldt FI - Arja Virta, Armi Mikkola NO - Fredrik Dalen Tennoe, Arnhild Hegtun SE - Bente Björk, Johan Linder IS - Sigurjon Myrdal, Björk Ottarsdottir GL - Karl Kristian Olsen FO - Frida Poulsen AX ? NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

12 Strategisk genomlysning av den nordiska arbetslivssektorn Utredare Poul Nielson Tidigare dansk minister och EU-kommissionär Utredningsområden: – Det nordiska samarbetet och den nordiska avtalsmodellen i relation till internationella frågor – EU/EES-frågor – OECD och ILO – Det nordiska trepartssamarbetet Poul Nielson företagit resor och besökt alla länder utom Åland NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

13 Politicians from both right and left could learn from the Nordic countries The Economist februari 2013

14 NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen SMALLISH countries are often in the vanguard when it comes to reforming government. In the 1980s Britain was out in the lead, thanks to Thatcherism and privatisation. Tiny Singapore has long been a role model for many reformers. Now the Nordic countries are likely to assume a similar role. That is partly because the four main Nordics—Sweden, Denmark, Norway and Finland—are doing rather well. If you had to be reborn anywhere in the world as a person with average talents and income, you would want to be a Viking. The Nordics cluster at the top of league tables of everything from economic competitiveness to social health to happiness. They have avoided both southern Europe’s economic sclerosis and America’s extreme inequality. Development theorists have taken to calling successful modernisation “getting to Denmark”. Meanwhile a region that was once synonymous with do-it-yourself furniture and Abba has even become a cultural haven, home to “The Killing”, Noma and “Angry Birds”. As our special report this week explains, some of this is down to lucky timing: the Nordics cleverly managed to have their debt crisis in the 1990s. But the second reason why the Nordic model is in vogue is more interesting. To politicians around the world—especially in the debt-ridden West—they offer a blueprint of how to reform the public sector, making the state far more efficient and responsivespecial report

15 NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen Små länder är ofta i framkant när det gäller att reformera staten. På 1980-talet var Storbritannien i täten, tack vare Thatcherism och privatisering. Lilla Singapore har länge varit en förebild för många reformatorer. Nu kan de nordiska länderna komma att inta en liknande roll. Det är delvis tack vare att de fyra stora i Norden-Sverige, Danmark, Norge och Finland-mår ganska bra. Om du var tvungen att återfödas var som helst i världen som en person med genomsnittlig begåvning och inkomster, skulle du vilja vara en viking. Det nordiska klustret ligger i topp av målinger för allt från ekonomisk konkurrenskraft till social hälsa och lycka. De har undvikit både södra Europas ekonomiska skleros och Amerikas extrema ojämlikhet. En region som en gång var synonymt med gör-det-själv möbler och Abba har blivit ännu en kulturell oas, hem till "The Killing", Noma och "Angry Birds". Som vår rapport denna vecka berättar, beror en del av detta på lycklig timing: Norden har skickligt lyckats sköta sin skuldkris på 1990-talet. Men den andra anledningen till att den nordiska modellen är på modet är mer intressant. Att politiker runt om i världen – särskilt de i de skuldtyngda väst - de erbjuder en blåkopia av hur man ska reformera den offentliga sektorn, vilket gör staten betydligt mer effektiv och lyhörd.

16 Bakgrund Motsättningar mellan arbetstagare och företagsägare i början på 1900-talet ledde till så kallade huvudavtal mellan organisationerna i arbetslivet Arbetslivet utvecklades mot starka organisationer och ett starkt partssamarbete Grunddragen har bestått oberoende av färg på regeringen, vilket har lett till att vi kan tala om en nordisk modell NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

17 Förutsättningar för den nordiska modellen Parternas vilja att se att det finns ett sammanhang mellan välfärdsstat och den generella ekonomiska politiken Arbetsmarknadspolitikens mål bör vara låg arbetslöshet, små prisförhöjningar, hög tillväxt och jämn inkomstfördelning NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

18 Förutsättningar Hög organisationsgrad Också arbetsgivarna skall vara organiserade Tankegången är att utvecklingen av företag och arbetsplatser hänger tätt samman med arbetstagarnas förhållanden Ömsesidig tillit och respekt är förutsättningar för goda lösningar i krissituationer Social trygghet lägger ett säkerhetsnät, som bidrar med högre mobilitet på arbetsmarknaden och anpassningsvilja Politisk kultur – gemensamma värderingar och normer både om vad vi skall försöka uppnå och hur vi skall bete oss. Trepartssamarbete (regeringen med) NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

19 Fackets roll har försvagats Asiens och tredje världens ekonomiska uppgång Teknologi – digitalisering och automation Den ekonomiska makten har flytt från arbetskraften till kapitalet och från affärsekonomi till finansekonomi Andelen kvinnor och annan utbildad arbetskraft har ökat kraftigt Kunskap och färdigheter sprids globalt mycket snabbt– I-länderna har inte längre monopol NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

20 Ökning av olikvärdighet Den ekonomiska olikvärdigheten har ökat kraftigt Löntagarnas andel av nationalinkomsten har minskat Miljardörernas ökade antal – synlighet? U-ländernas starka tillväxt har minskat på inkomstskillnaderna mellan länderna NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

21 Finanssektorns ökade inflytande Krisen visade vem som har makten Löntagarnas makt minskar (jfr. 30-talet) Har inte facket lösningsmodeller eller är vi helt enkelt för bekväma? De nya idéerna har kommit närmast från höger och vänster (jfr. NPM) ”Austerity”-tanken vann i den offentliga debatten NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

22 Olikheter i Norden Organisationsgraden skiljer Förhandlingarna försiggår mest lokalt i Sverige, mest centralt i Finland och Island Staten har en mera tillbakadragen roll i konfliktlösning och inkomstpolitik i Sverige än i Norge och Danmark Förhållandet till EU Valutorna Nationerna styrs av partier med olika ideologier, men de grundläggande dragen för den nordiska modellen har bestått NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

23 Kännetecken för den nordiska modellen Små inkomstskillnader Stor tillit till politiska institutioner Hög organisationsgrad Ett disciplinerat system för att hantera intressekonflikter och löneförhandlingar Hög skattenivå En utbyggd välfärdsstat med tjänster som omfattar alla Hög produktivitet och stor omställningsförmåga i näringslivet Hög sysselsättning (kring 75%) NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

24 Den nordiska kollektivavtalsmodellen Den nordiska kollektivavtalsmodellen förutsätter att arbetsmarknadsparterna utan yttre inblandning förhandlar på jämbördiga villkor för att uppnå ett avtal som tillfredsställer alla parter. Arbetsmarknadens reglering genom kollektivavtal bidrar till fredliga lösningar och skapar öppenhet för gemensamma resultat också i svåra lägen. Ingen part har rätt till att påtvinga annan part lösning utan utgångspunkten skall vara äkta, förutsättningslösa förhandlingar på jämbördig bas. Alla de nordiska regeringarna framhåller ofta att social dialog mellan självständiga arbetsmarknadsparter bidrar till en smidigt fungerande arbetsmarknad. NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

25 The main lesson to learn from the Nordics is not ideological but practical. The state is popular not because it is big but because it works. A Swede pays tax more willingly than a Californian because he gets decent schools and free health care. The Nordics have pushed far-reaching reforms past unions and business lobbies. The proof is there. You can inject market mechanisms into the welfare state to sharpen its performance. You can put entitlement programmes on sound foundations to avoid beggaring future generations. But you need to be willing to root out corruption and vested interests. And you must be ready to abandon tired orthodoxies of the left and right and forage for good ideas across the political spectrum. The world will be studying the Nordic model for years to come.

26 NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen Den viktigaste lärdomen från Norden är inte ideologisk men praktisk. Staten är populär, inte för att den är stor, men eftersom den får det att fungera. En svensk betalar villigt mer skatt än en kalifornier eftersom han får anständiga skolor och fri sjukvård. De nordiska folken har drivit långtgående reformer förbi fackföreningar och affärslobbygrupper. Beviset finns där. Du kan injicera marknadsmekanismer i välfärdsstaten för att förbättra dess prestanda. Men du måste vara beredd att utrota korruption och särintressen. Och du måste vara beredd att överge trött renlärighet från vänster och höger och gå fram för goda idéer över hela det politiska spektrumet. Världen kommer att studera den nordiska modellen i många år framöver (The Economist feb 2013)

27 NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen ” Den nordiska modellen kan stå emot omvärlden ” Publicerad 2013-07-11 00:05 DN Den nordiska modellen är fortfarande ett fullt möjligt samhälls­system men nedmonteringen, som inleddes av socialdemokraterna och fullföljs av de borgerliga partierna, kan bromsas om bara viljan finns. Globali­seringen styr inte allt – den ger alternativ, professor emeritus Åke Sandberg. Vad tycker ni? Vad skall lärarorganisationerna göra? Hur skall vi rädda den nordiska modellen?

28 NLS STYRELSE 2.-3.12.2012 Göteborg

29 Den nordiska kollektivavtalsmodellen Den nordiska kollektivavtalsmodellen förutsätter att arbetsmarknadsparterna utan inblandning förhandlar på jämbördiga villkor för att uppnå ett avtal som tillfredsställer alla parter. Arbetsmarknadens reglering genom kollektivavtal bidrar till fredliga lösningar och skapar öppenhet för gemensamma resultat också i svåra lägen. Ingen part har rätt till att påtvinga annan part lösning utan utgångspunkten skall vara äkta, förutsättningslösa förhandlingar på jämbördig bas. Alla de nordiska regeringarna framhåller ofta att social dialog mellan självständiga arbetsmarknadsparter bidrar till en smidigt fungerande arbetsmarknad. NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

30 FÄRÖARNA Statlig inblandning i förhandlingarna ”Plattskatt”, ”Fladskatt” – finansierad på att beskatta pensionsinbetalningarna vid inbetalning – skattepolitiken indragen som element i förhandlingarna Målet att splittra facket – Färöiska regeringen använde nyckelgrupper för att uppnå sitt mål NLS stöduttalande NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

31

32 GRÖNLAND Dröjsmål – 1.4.2010 – 2012 Förhandlingarna präglade av diktat från arbetsgivarens sida – både om hur och när förhandlingarna skall föras Arbetsgivarna har också ifrågasatt redan ingångna avtal, medinflytande och samarbete Kravet att lärarna skall arbeta mera för mindre Ledde till blockad NLS stöduttalande NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

33 SVERIGE Avtalet löpte ut 30.4.2012 – förhandlingarna fortsatte – avtal slöts september 2012 ”Märket” – normen som exportindustrin sätter och som inte skall överskridas Kravet på normen införd i instruktionen för den statliga myndigheten Medlingsinstitutet år 2000 Relativ löneförändring kan åstadkommas om den har ”de andras stöd”. Strejk leder inte till högre lön? Normen 2,6% - lärarna fick 4,2% första året NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

34

35 NORGE Två strejker i kommunsektor Medling och 13 dagar strejk 2010 – 3,45% (privata sektorns norm 3%) – Löneglidningarna antogs ge privat sektor 3,75% Medling och tvåveckors strejk 2012 – Arbetsgivarens bud under normen – 4,1% – Privata sektorns löneutveckling grund när kommunal sektor förhandlar NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

36 FINLAND Ramavtal 2012 (inkomstpolitiskt helhetsavtal) Gäller över 90% av arbetstagarna 2,4% (13 mån.) + 1,9% (12 mån.) Staten med med 0,4% skattelättnader och arbetslivsförbättringar NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

37 DANMARK Ett gott avtal 2008 (lön och arbetstid) Skolan står inför aldrig skådade nedskärningar Utbildning en politisk arena Arbetstidsavtalet hotat Finansministeriets och Arbetsgivarens arbetsgrupp om lärarnas arbetstid som lärarna inte har insyn i Extra kongress 2012 om kvalitet i undervisningen NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen

38 ISLAND Pga kreppa gick det ca. två år efter att avtalen gått ut innan förhandlingarna återupptogs Strejkvarsel på förskolsidan – avtal 2 dagar innan strejken skulle inledas > förskollärarna skall jämföras med motsvarande lärargrupper Diskussioner om pensioner offentlig-privat Arbetsgivaren ifrågasätter master för förskollärarna NLS styrelse 1.-2.12.2015 Holmenkollen