Utvecklingsgeografi John Östh. Upplägg Globala mönster – Indelningar – Organisationer och mål – Indikatorer och behovet – Framtiden Lokala mönster – Flyktings-

En presentation över ämnet: "Utvecklingsgeografi John Östh. Upplägg Globala mönster – Indelningar – Organisationer och mål – Indikatorer och behovet – Framtiden Lokala mönster – Flyktings-"— Presentationens avskrift:

1 Utvecklingsgeografi John Östh

2 Upplägg Globala mönster – Indelningar – Organisationer och mål – Indikatorer och behovet – Framtiden Lokala mönster – Flyktings- och invandringsfrågor Diskussion

3 Globala mönster indelning Nord-Syd Tre (fyra världar) Baradung/Indonesien, 1955 – Första (Kalla krigets västvärld) – Andra (Kalla krigets östblock – COMECON/Warszawapakt) – Tredje (utvecklingsländer) Fjärde världen (minst utvecklade länder), 2003 UNESCO Utvecklingsländer/utvecklade länder – U-länder/I-länder

4 Nord-Syd

5 Första, andra och tredje världen

6 Least developed countries Fjärde världen

7 Globala mönster Organisationer Internationella utvecklingsorganisationer – International Under kontroll av stater (exempel) – UN, World Bank, IMF, European Development Fund (EUF) Icke-statliga (NGO, INGO) (exempel) – Röda korset, Läkare utan gränser, men även ILO, m.fl. – National Statliga (exempel) – USAID (United States Agency for International Development) – SIDA Icke-statliga (exempel) – Svenska Afghanistankommittén – SKM

8 Globala mönster organisationer Individ-/företagsinstatser – Privatpersoner Bill Gates, m.fl. Live aid/Band aid, Bob Geldof (1985 Etiopien) – Företag Direkt, Företag satsar resurser Indirekt, “5% av intäkterna går till…” – Lösa sammanslutningar, alternativa bistånd Wikipedia (exempel) Open source (exempel)

9 Globala mönster Organisationer Sidas utvecklingsarbete kategoriseras som: – Humanitärt bistånd (vid kriser) – långsiktigt utvecklingssamarbete (Långsiktigt arbete) Arbete organiseras: – Bilateralt, mellan Sverige och annan stat. Utförare är svenska biståndsorganisationer, SKM, Lutherhjälpen, Erikshjälpen, Afrikagrupperna, etc. – Multilateralt, i samarbete med internationella organisationer. Framförallt med UNDP, UNICEF, WHO, EU

10 Globala mönster Organisationer SIDAs (2007ff) länder med fortsatt biståndssamarbete LångsiktigaKonfliktländerReformarbeteUtfasningsarbete Burkina FasoBurundiAlbanienBotswana EtiopienDR KongoBosnien-HercegovinaNamibia KenyaLiberiaGeogienSydafrika MaliSierra LeoneKosovoIndien MoçambiqueSomaliaMakedonienIndonesien RwandaSudanMoldavienKina TanzaniaAfganistanSerbienVietnam UgandaÖsttimorTurkiet ZambiaIrakUkraina BangladeshVästbanken-GazaVitryssland KambodjaColombia BoliviaGuatemala

11 Globala mönster Mål Milleniemålen, (milleniedeklarationen, FN, september 2000, målen skall utvärderas 2015) – Att extrem fattigdom och svält ska utrotas – Att alla barn ska gå i skolan – Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas – Att minska barnadödligheten – Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet – Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar – Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling – Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Se tex. http://www.millenniemalen.nu

12 Globala mönster Mål (Parisdeklarationen 2005) Joint progress toward enhanced Aid Effectiveness Ownership - Developing countries set their own strategies for poverty reduction, improve their institutions and tackle corruption. Alignment - Donor countries align behind these objectives and use local systems. Harmonisation - Donor countries coordinate, simplify procedures and share information to avoid duplication. Results - Developing countries and donors shift focus to development results and results get measured. Mutual Accountability - Donors and partners are accountable for development results. Källa: OECD

13 Globala mönster Mål (Accra 2008, uppf. Paris) An Agenda to Accelerate Progress Predictability – donors will provide 3-5 year forward information on their planned aid to partner countries. Country systems – partner country systems will be used to deliver aid as the first option, rather than donor systems. Conditionality – donors will switch from reliance on prescriptive conditions about how and when aid money is spent to conditions based on the developing country’s own development objectives. Untying – donors will relax restrictions that prevent developing countries from buying the goods and services they need from whomever and wherever they can get the best quality at the lowest price.

14 Indikatorer och behov Indikatorer på utvecklingsgrad – HDI, värde mellan 0-1 (tabell visar topp 31, 2011) Life expectancy (förväntad livslängd) GDP (BNP) Utbildning (kombination av läskunnighet och andel i skola)

15 Indikatorer och behov HDI i de minst utvecklade länderna 2007, Diffen visar utveckling från tidigare mätning

16 Indikatorer och behov HDI i de minst utvecklade länderna 2011, Diffen visar utveckling från tidigare mätning

17 Indikatorer och behov HDI

18 Indikatorer och behov PPP Purchasing power parity, vad kan man köpa för en $? (ofta Geary-Khamis dollar/the international dollar) Big Mac-index (The Economist)

19 Indikatorer och behov Andra indikatorer inkluderar BNP, BNI (GDP, GNI) Andel av nationell budget på försvar, hälsa, etc Demografiska mått (NMR, IMR, LE etc) Socioekonomiska mått (Jämställdhet, läskunnighet) – Gapminder visar på relationerna Gapminder

20 Indikatorer och behov Varför är vissa länder fattiga? – Korruption – Extremt sned fördelning mellan rika och fattiga – självförstärkande – Osjälvständighet, konflikter, totalitarism – “Moderniseringen” pågår men processen startade sent

21 Indikatorer och behov Vilka är de primära behoven 1.Mat, trygghet, vila, hälsa 2.Framtidstro, skola/utbildning, arbete/ekonomi Vilken är vägen – en historisk exposé? – Ursprungligen via kolonialism – Post-kolonial tid, Myrdal ~ det går att skapa utvecklade centrum överallt – utvecklingen sprider sig, “Trickle down effects” – Nu, olika vägar, samarbete

22 Framtiden Kommer globaliseringen att förändra världen? Kommer nationalstaternas betydelse att minskas och vår syn på utveckling I länder att ersättas med komplexa globala utvecklingsmönster? Eller…

23 Lokala perspektiv Flyktings- och invandringsfrågor Ett utvecklingshot utgörs av flyktingströmmar från konflikter/klimat eller liknande. – För avsändarregionen, det är de friska, välutbildade unga som oftast flyr först. Lokala strukturer bryts sönder – För mottagarregionen, i många grannregioner i ex. Afrika utgör flyktingströmmar en miljökatastrof, ökar brott och ohälsa, förhindrar utbildning och bidrar ofta till att försvåra relationerna mellan de båda länderna – konflikter tenderar även att spilla över De flyktingströmmar som når västvärlden är en “västanfläkt”

24 Lokala perspektiv Flyktings- och invandringsfrågor I den utvecklade världen innebär (flykting-) invandring att skillnaderna mellan utvecklade och utvecklande regioner består – Globalt (exempel) Brain drain (-?) Retribution (+) Kulturellt och ekonomiskt utbyte (+) – Lokalt (Exempel) Dual labour market (-) Segregation (-) “Terrorism” (-)

25 Diskussion Kommer Afrika komma ikapp och om ja hur? Vilka kanaler skall användas för att hjälpa – Microlån? – Kvinnoutbildning? Konflikter är kanske den främsta orsaken till avstannande utveckling – finns det någon lösning? Hur ser världen ut då du går i pension?