Aktuella frågor som kan påverka budget- och planeringsarbetet Anders Nilsson, Robert Heed.

En presentation över ämnet: "Aktuella frågor som kan påverka budget- och planeringsarbetet Anders Nilsson, Robert Heed."— Presentationens avskrift:

1 Aktuella frågor som kan påverka budget- och planeringsarbetet Anders Nilsson, Robert Heed

2 RIPS 07 RIktlinjer för beräkning av PensionsSkuld  Beskrivning av pensionsavtalen  Regelverk för hur pensionsskulden ska beräknas  Enkelhet och transparens  Försäkringstekniska antaganden om ränta och dödlighet  Arbetades fram 2006-07  SKL:s styrelse antog RIPS 07 i juni 2007  RKR rekommenderade RIPS 07 december 2007

3 RIPS – Kommittén  Se till att pensionsskulden är rätt beräknad  Övervaka utvecklingen av räntorna, med hjälp av indikatorn  Årligt möte i september, extra möten vid behov  Mandat att föreslå ändrad ränta då indikatorn utanför intervallet  Formellt beslut av SKL:s Vd  Räntan sänkt 2 ggr, 2011 resp. 2013  Stora effekter på pensionsskulden  Kommitténs ordförande i dag Annika Wallenskog

4 Tidplan översyn  Juni 2015RIPS-kommittén beslutar om översyn  Sep-nov 1.Vad tycker olika intressenter?  Nov-feb2.Räntemodellen  Feb-apr3.Uppdatering av övriga delar  AprFörslag till ny RIPS  MajRemiss  Jun 2016Beslut i SKL:s styrelse  Jan 2017Ikraftträdande

5 Kommuner och landstings särart  Beskattningsrätt, kommuner och landsting kan inte upphöra/gå i konkurs (utan att gå in något annat)  Skyddssyfte kontra genomlysningssyfte  Anskaffningsvärde/marknadsvärde/bästa skattning

6 Förslag - Indikatormodellen blir real  Den s k indikatormodellen ändras så att den kopplas till en real ränta (tidigare antogs inflationen vara 2%)  Den reala räntan definieras som den långa räntan mätt som den 10-åriga statsobligationsräntan minus inflationstakten. Indikatorn är det rullande 5-årsgenomsnittet av denna.  Toleransintervallet kring diskonteringsräntan är  1 procentenhet  Handlingsregeln säger att RIPS-kommittén enbart har mandat att föreslå förändrad ränta då indikatorn ligger utanför det s k toleransintervallet  RIPS-ränta blir oförändrad 2017, enligt förslag

7

8

9 Oförändrat dödlighetsantagande men … FÖRSLAG  Tryggandegrundernas dödlighetsantaganden fortsätter att gälla tills vidare. Men RIPS-kommittén har möjlighet att föreslå korrigeringar ifall det skulle bli nödvändigt.

10 Förtroendevaldas pensioner - i bilaga till RIPS FÖRSLAG  Den modell för beräkning av pensionsskuld för förtroendevalda som omfattas av de nya bestämmelserna OPF-KL och som tidigare rekommenderats i cirkulär (15:19) till kommuner och ekonominytt (11/2015) till landsting tas in i en bilaga till RIPS. FÖRSLAG  En ny modell som ger en jämnare utveckling av pensions- skulden för visstidspension till förtroendevalda enligt äldre bestämmelser tas fram. Denna ska beskrivas i en bilaga till RIPS.

11 Ekonomiska effekter  Ingen ränteförändring nödvändig  Borttagandet av nominella diskonteringsräntan påverkar enbart marginellt, då skulden som tidigare värdesäkrades med den är så liten  Ingen förändring i dödlighetsantagandet tills vidare men utredning bör göras  kan ge skuldökning  Förändring i beräkningsmodell för politikerpensioner kan ge viss skuldökning  SOU 2016:24 kan däremot ge stora effekter

12 Remissen  Skickades ut till alla kommuner och landstings ekonomichefer  Svarstid till den 13 maj  Särskilt vill vi veta vad de tycker om räntemodellen  Finns att ladda ner på hemsidan: http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnad er/arkivpensionskostnader/arkivpensionskostnader/remissforo versynenavrips07.9041.html http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnad er/arkivpensionskostnader/arkivpensionskostnader/remissforo versynenavrips07.9041.html

13 Statsbidrag flyktingersättning

14 Tillfälligt stöd för flyktingsituationen 2015-16 Ställningstagande från RKR Periodiseras antingen med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 eller från den månad 2015 när det bedöms att kostnaderna för flyktingsitua- tionen började öka i betydande omfattning, t.o.m. 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt.

15 Tillfälligt stöd för flyktingsituationen 2015-16 Hur ska redovisning ske Statsbidraget är generellt och det är upp till varje kommun att besluta om hur man använder och disponerar pengarna. Om medel används till investeringar ska dessa redovisas enligt RKR 11.4 Materiella anläggnings- tillgångar medan bidraget intäktsredovisas åren 2015 och 2016 i enlighet med RKR:s yttrande, dvs som två separata ekonomiska händelser.

16 Medel för flyktingmottagande 2017 Fördelning av 10 miljarder from 2017 (förslag) Åren 2017-2018 Dels utifrån innevånarantal - Kommuner 70% - Landsting 30% Dels utifrån asylsökande och nyanlända -Kommuner 80% - Landsting 20% Åren 2019-2021 Succesiv övergång till att helt fördelas utifrån innevånarantal 2021

17 Preliminär fördelning 2017-2021 Kommuner (Mkr) TotaltPer/invånare Utifrån mottagande 20177 7002 1005 600 20187 7002 1005 600 20197 5003 5004 000 20207 3004 9002 400 20217 000 0 För mer information – se SKL:s hemsida: http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/budgetochplanering/arkivbudgetochplanering/ arkivbudgetochplanering/fordelningavdetiomiljardernaforflyktingmottagning.9040.html Landsting (Mkr) TotaltPer/invånare Utifrån mottagande 20172 3009001 400 20182 3009001 400 20192 5001 5001 000 20202 7002 100600 20213 000 0 KommunerLandsting

18 Internränta

19 Vad är internränta och hur har den använts  Internräntan används vid budgetering och redovisning av kapitalkostnader på investeringar  Internräntan ska beakta en kostnad för att binda kapital i anläggningstillgångar i kommunernas driftbudgetar  Budgetering och redovisning av internränta är en form av resursfördelning med ”interna pengar” till verksamheter i den egna regin. Nu allt viktigare i samband med prissättning till externa utförare.  Användningen av en internränta är inte instiftad i lagen om kommunal redovisning då den tillhör den interna styrningen

20 Internräntan används ibland även vid  Prissättning lokal hyra såväl internt och externt samt vid ersättning till köpt verksamhet  Investeringar i taxefinansierad verksamhet  I andra kalkylsammanhang där det kan vara svårt att hitta en relevant ränta Förändringar av internräntan kan påverka både kommunens externa kostnader och intäkter.

21 Hur bestäms internräntan 1.Huvudprincipen för att fastställa nivån på internräntan bör vara att varje kommun gör egna beräkningar över sin egna genomsnittliga upplåningskostnad 2.SKL föreslår av tradition en internränta för de som inte har egna beräkningar 3.SKL:s tidigare metod byggde på en prognos över den 10 – åriga statsobligationsräntan 4.SKL:s nya metod bygger på underlag från Kommuninvest

22 SKL:s tidigare internräntor (bedömning 2015 2,5 % och 2016 2,4 %)

23 Internräntekommitté inom SKL föreslår räntenivå  Ny metod avseende år 2017 (förslag under feb 2016)  Baseras på sektorns egna genomsnittliga upplåningskostnad  Internräntan fastställs med viss trögrörlighet för att undvika onödiga små justeringar, intervaller om 0,25 %  Rekommendationen kommer senast under februari året innan, dvs i februari 2016 för år 2017

24 Metod  Underlag Kommuninvest statistik över sektorns upplåning  KI finans kan ta fram statistik uppgifter om 75 % av sektorns lånestock  Viss komplettering från några ytterligare källor  Rekommendationen framåtsyftande då interräntan används för budget  SKL:s internränta för år 2017 är 1,75 %

25 PO-pålägg

26 Personalomkostnadspålägg 2016-prel 2017 – Kommuner Uppgifter finnas på: www.skl.se 2016 2017 prel Arbetsgivaravgifter enligt lag Ålderspensionsavgift10,21 Efterlevandepensionsavgift1,17 Sjukförsäkringsavgift4,354,85 Arbetsskadeavgift0,30 Föräldraförsäkringsavgift2,60 Arbetsmarknadsavgift2,912,64 Allmän löneavgift9,889,65 S:a arbetsgivaravgifter enligt lag31,42 Avtalsförsäkringar Omställningsförsäkring (KOM-KL)0,00 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL)0,07 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL)0,00 Trygghetsförsäkr arbetsskada (TFA-KL)0,01 Avgiftsbefrielseförsäkring (AFA), inkl. löneskatt 0,00 S:a avtalsförsäkringar0,08 Kollektivavtalad pension Avgiftbestämd del (avgift 4,5 %)4,50 + löneskatt (24,26 %)1,09 Förmånsbestämd del (inkomst över tak)1,00 + löneskatt (24,26 %)0,24 S:a kollektivavtalad pension6,83 S:a avtalsförsäkringar o kollektivavtalad pension 6,91 S:a PO-pålägg38,33

27 Personalomkostnadspålägg 2016-prel 2017 – Landsting Uppgifter finnas på: www.skl.se 2016 2017 prel Arbetsgivaravgifter enligt lag Ålderspensionsavgift10,21 Efterlevandepensionsavgift1,17 Sjukförsäkringsavgift4,354,85 Arbetsskadeavgift0,30 Föräldraförsäkringsavgift2,60 Arbetsmarknadsavgift2,912,64 Allmän löneavgift9,889,65 S:a arbetsgivaravgifter enligt lag31,42 Avtalsförsäkringar Omställningsförsäkring (KOM-KL)0,00 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL)0,07 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL)0,00 Trygghetsförsäkr arbetsskada (TFA-KL)0,01 Avgiftsbefrielseförsäkring (AFA), inkl. löneskatt 0,00 S:a avtalsförsäkringar0,08 Kollektivavtalad pension Avgiftbestämd del (avgift 4,5 %)4,50 + löneskatt (24,26 %)1,09 Förmånsbestämd del (inkomster ö tak)5,565,96 + löneskatt (24,26 %)1,351,45 S:a kollektivavtalad pension12,5013,00 S:a avtalsförsäkringar o kollektivavtalad pension 12,5813,08 S:a PO-pålägg44,0044,50

28 En ändamålsenlig kommunal redovisning SOU 2016:24 Ekonomiska effekter

29 Särskilt utreda följande frågor, samt vid behov lämna författningsförslag  Skäl för att förändra pensionsredovisningen - Både skulder och tillgångar  Skäl för att förändra ”koncernredovisningen”  Skäl för att förändra kraven på delårsrapporterna  Utreda behovet av att harmonisera reglerna för särredovisning av vissa kommunala verksamheter  Analysera effekterna av redovisningen av medfinansiering av statlig infrastruktur (ej lämna författningsförslag) Direktiv

30 Särskilt utreda följande frågor, samt vid behov lämna författningsförslag  Undersöka hur lag och normgivning efterlevs, samt utreda behovet av åtgärder för att förbättra efterlevnaden  Lämna ytterligare förslag som kan anses som motiverade I samband med utredningen ska följande beaktas:  Beakta förändringar i bokföringslag och årsredovisningslag  Beakta den kommunala särarten

31 Övergripande  Nytt namn – Lag om kommunal bokföring och redovisning  Ny struktur och indelning av kapitel och paragrafer  Delvis ökad detaljreglering, ofta med innebörden att vissa av RKR:s rekommendationer blivit lag  Ute på remiss – sista svarsdag 1 september 2016  Antagligen riksdagsbeslut våren 2017  Lagen kan träda i kraft fr o m 2018

32

33 Frågor med bäring på resultat och ställning Pensionsredovisning

34 Modeller för pensionsredovisning Tre huvudmodeller för redovisning av förmånsbestämd pension 1.Fördelningsmodell 2.Fullfonderingsmodell 3.Blandmodell Den faktiska pensionsskuldens storlek och storleken på pensions- utbetalningarna förändras inte av hur skulden redovisas.

35 Modeller för pensionsredovisning Jämförelse mellan olika modeller - balansräkning Fördelningsmodell Ingen skuld redovisas i balansräkningen Fullfonderingsmodell Hela pensionsåtagandet redovisas som en avsättning Blandmodell Pensionsåtagande intjänat from vald tidpunkt redovisas som en avsättning Åtagande före vald tidpunkt redovisas som en ansvarsförbindelse

36 Modeller för pensionsredovisning Jämförelse mellan olika modeller - resultaträkning Fördelningsmodell Utbetalning av pensioner Fullfonderingsmodell Nyintjänade pensioner (förmåns och avgiftsbestämda) Värdesäkring av hela pensionsåtagandet Blandmodell Nyintjänade pensioner (förmåns och avgiftsbestämda) Värdesäkring av pensioner intjänade efter vald tidpunkt Utbetalning av pensioner intjänade före vald tidpunkt

37 Pensionsåtagandet och dess redovisning idag Redovisad pensionsskuld (inklusive särskild löneskatt) intjänad före och efter 1998 i kommuner och landsting år 2014 (mdkr) SOU 2016:24

38 Utveckling av ansvarsförbindelsen Kommunernas och landstingens ansvarsförbindelse, inklusive särskild löneskatt (mdkr) SOU 2016:24

39 Byte av princip för redovisning av pensioner Motiv för översyn av redovisningsprincip för pensioner -Tillämpa samma redovisningsprinciper som andra organisationsformer -Pensionsåtagandet är en skuld/avsättning -Få tillstånd en rättvisande och trovärdig balansräkning -Blandmodellen har varit mycket ifrågasatt -Kommuner/landsting är inte företag, de kan ha negativt eget kapital

40 Byte av princip för redovisning av pensioner Vid val av modell har utredningen diskuterat utifrån följande frågeställningar:  Ger modellerna bra förutsättningar för en rättvisande och transparent redovisning av pensionsförpliktelser?  Hur konjunkturkänsliga är modellerna?  Hur påverkar modellerna ekonomisk ställning, resultat samt balanskravet?  Hur påverkas den sammanställda redovisningen av valet av modell?

41 Byte av princip för redovisning av pensioner Ger modellerna bra förutsättningar för en rättvisande och transparent redovisning av pensionsförpliktelser?  Transparens och tydlighet -Förståelse för den faktiska pensionsskuldens storlek -Eget kapital -Soliditet -Ekonomisk ställning -Förtroende och legitimitet för redovisningen -Underlag för planering av verksamhet och ekonomi

42 Byte av princip för redovisning av pensioner Hur konjunkturkänsliga är modellerna?  Upp- och nedgångar i konjunkturen påverkar storleken av den redovisade pensionsskulden i balansräkningen  Konjunkturkänslighet -Påverkar förutsägbarheten hur stora pensionskostnaderna blir ett enskilt år -Medför svårigheter att bedöma verksamhetsutrymmet

43

44

45

46

47 Byte av princip för redovisning av pensioner Hur påverkar modellerna ekonomisk ställning, resultat samt balanskravet?  Det tillkommer inte några nya pensionsförpliktelser på grund av ett byte av modell för redovisning av pensionsförpliktelser  Balansräkning (vid fullfondering) -Uppvisar en svagare ekonomisk ställning genom att eget kapital blir lägre -Flera får ett negativt eget kapital -Vid övergångsåret bokförs engångseffekten mot eget kapital

48

49

50

51 Byte av princip för redovisning av pensioner Hur påverkar modellerna ekonomisk ställning, resultat samt balanskravet?  Resultaträkning -Fullfond ger lägre pensionskostnader än blandmodell -Förutsägbarheten av kostnaderna minskar -Redovisad kostnad blir lägre än de likvida utbetalningarna

52 Resultateffekt vid byte = minskade kostnader Effekter på resultatet för kommuner och landsting vid övergång från blandmodell till fullfonderingsmodell (mdkr) SOU 2016:24

53 Byte av princip för redovisning av pensioner Hur påverkar modellerna ekonomisk ställning, resultat samt balanskravet?  God ekonomisk hushållning -Finansiella mål som tar hänsyn till hela pensionsåtagandet -Finansiella mål kan behöva justeras  Balanskrav -Ändring av försäkringstekniska grunder justeras i balanskravsresultat (se särskilt yttrande) -Nivån på balanskravet sänks

54 Byte av princip för redovisning av pensioner Hur påverkas den sammanställda redovisningen av valet av modell?  Blandmodellen är unik för kommunal sektor  Inget krav finns idag på att justera den sammanställda redovisningen  Jämförelser både över tid och mellan olika kommuner/landsting

55 Funderingar kring pensionsredovisningen  Är resultateffekten så väsentlig att vi inte kan redovisa pensionsskulden på ett öppet sätt?  Klarar vi av pedagogiken runt de finansiella målen rörande såväl resultatmål, likviditet och förmögenhetsutveckling? - likviditeten påverkas i hög grad även av flera andra stora poster som investeringsnivå, försäljningsinkomster, medfinansiering, lånepolicy mm.  Om vi inte tror att vi kan hantera analysen och pedagogiken runt pensionernas kostnader och likviditetspåverkan, är blandmodellen svaret, eller finns det andra ”kreativa” alternativ?

56 Frågor med bäring på resultat och ställning Finansiella instrument Fordringar och skulder i utländsk valuta

57 Byte av princip – finansiella instrument Värdering av vissa finansiella instrument Finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring ska värderas till verkligt värde (orealiserade vinster och förluster ska exkluderas i balanskravsutredningen). Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument hos en annan part.

58 Byte av princip – finansiella instrument Undantag från verkligt värde -Tillförlitligt värde kan inte fastställas -Instrument som hålls till förfall -Fordringar som inte innehas för handelsändamål -Aktier och andelar i hel- eller delägda företag -Skulder som inte ingår som en del i en handelsportfölj Ekonomiska effekter -Lägre förutsägbarhet -Orealiserade vinster/förluster justeras i balanskravsresultat

59 Fordringar och skulder i utländsk valuta Värdering Fordringar och skulder i utländsk valuta ska omräknas enligt växelkursen på balansdagen om inte annat följer av god redovisningssed och rättvisande bild.

60 Övrigt

61 Ny Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat Poster från finansiella tillgångar Poster från finansiella skulder Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster (netto) Årets resultat

62 Förvaltningsberättelse, förändringar  Balanskravsutredning får en ny eller ändrade justeringsposter - orealiserade vinster och förluster i värdepapper - återföring av -”- - ökning eller minskning av pensionsförpliktelse till följd av ändring av livslängsantaganden eller diskonteringsränta  Upplysningar om kommunalgrupp och uppdragsföretag  Lagkravet på att upplysa om sjukfrånvaron tas bort