Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Transporter och turism Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Transporter och turism Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet"— Presentationens avskrift:

1 Transporter och turism Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

2 Turism Både en aktivitet som utförs borta från hemmet (minst en övernattning) och som rekreationsaktivitet (under en dag). – Den senare sker oftast i närhet av hemmet (undantag: människor som bor vid nationella gränser) Trender internationell turism – Ankomster: 1990: 441 miljoner2005: 808 miljoner – Prognos:2020: 1.56 miljarder (varav ¼ långväga) – Intäkter:1990: 280 miljarder US$2004: 623 miljarder US$ – Transportmedel:2004: 43 % flyg – Mottagare, världsdelar ) Europa 2) Asien/Pacific 3) Nord-/Sydamerika 4) Mellanöstern 5) Afrika – Mottagare, regioner ) Södra Europa 2) Västeuropa 3) N-Amerika 4) Central/östra Europa 5) Nordöstra Asien

3 Potentiella transportmedel vid turism LandLuftVatten Cykel/gångReguljärt/lågprisbolagHavs-/flodkryssning Bil/taxiCharter/all inclusiveReguljära småbåtar BusPrivat jetFärjor SpårvagnScenic flightsKanalkryssning HusbilLuftballongSegelbåtar/lyxbåtar TågDrakflygningRoddbåt Fällskärm/bungy jump Turism för transporter som efterfrågestyrd eller ’a self-contained experience in its own right’? The transport experience can comprise the tourism experience (kulturarv, nostalgi, utbildning/kunskap, unikhet, underhållning)

4 Tourism supply chain (TSC) and management (TSCM) Vad är TSC – …comprises the suppliers of all the goods and services that go into the delivery of tourism products to customers. Vad är TSC – …a set of approaches utilised to efficiently manage the operations of the tourism supply chain within a specific tourism destination to meet tourist needs from the targeted source markets and accomplish the business objectives of didfferent enterprises within the TSC Den typiska värdekedjan – Tourism supplier (destinationer, hotell) – Tour operator (rese-, flygbolag, produktutvecklare, utflyktsarrangörer) – Travel agent (försäljare) – Customers

5 Turism karakteriseras/kännetecknas av att den är… Koordineringsintensiv: olika produkter/service som sammantaget ska forma en slutgiltig turistprodukt Ömtålig: en service/tjänst kan inte lagras för framtida bruk Informationsintensiv-/beroende: turister måste resa till destinationer där turistprodukter produceras. Svårt att ha kunskap om produkten före inköp, därför starkt beroende av hur produkten framställs och presenteras Komplex: består av flera olika komponenter (hotell, transporter, utflykter, restauranger, shopping) Osäker efterfrågan: marknadsföring och spridning av människors muntliga erfarenheter Komplex dynamik: konkurrens mellan företag

6 Passagerarterminaler – Relativt lite utrustning (människor når bussar/färjor/tåg för egen maskin). – Plattformar, biljettkontor, väntrum, få affärer. – Oftast tillbringar människor lite tid vid passagerarterminaler. – Flygplatser är undantaget, funktionellt mycket komplexa terminaler. – Incheckning, tull, vänthallar, bagageutlämning, gater, parkeringsplatser, start-/landningsbanor, underhållshangarer, brandkår, trafikkontroll. – Vanligt med förseningar, innebär långa väntetider (rest./barer, affärer, hotell). – Mått: antalet passagerare (ankommande, utgående, transit) eller flygplansrörelser. 6

7 Terminalernas funktion 1.Facilitet där gods/passagerare samlas ihop, byter mellan samma transportslag eller till annat transportslag, fördelas, eller utgör en slutstation. 7

8 Intermodala gateways och intramodala hubbar 8 Intramodal

9 Hub: – Central punkt för insamling, sortering, överföring och distribution av gods till ett speciellt område. – Tenderar att vara transmodala (samma transportslag) – Vanligtvis inom flyg – En utkomst från kommersiella beslut kopplat till en önskvärd frekvens. Förseningar som uppstår i hubbar (istället för direkttransporter) kompenseras av högre frekvenser mellan alla punkter. 9

10 Nätverkstrukturer: point–to–point och hub–and–spoke Point–to–pointnätverket innefattar 16 oberoende kopplingar (respektive koppling försörjs av fordon och infrastruktur). I hub–and–spokenätverket innefattar 8 kopplingar.

11 Hub–and–spokenätverk Starkt centripetal form (främst flyg). Rationaliserar små volymer genom ett begränsa antalet rutter. Om volymen ökar uppkommer direkta rutter. Passar användarnas preferenser. Fördelar: Skalekonomier – I länkarna. Hög servicefrekvens (4 leveranser per dag mellan respektive parförhållande istället för 1 leverans per dag i point-to-point). – I hubbarna. Effektiva distributionssystem då hubbarna kan hantera större trafikvolymer. – Använda faciliteter gemensamt (lager, kranar etc.). Lägre enhetspriser. Nackdelar: – Känsligt för störningar (förseningar i hubbarna) och omvägar (detours), vilket är ett resultat av att det finns få direkta kopplingar, koncentrerade miljöproblem.

12 Flygplatser – Stora ytor: start-/landningsbanor, terminaler, hangarer för underhåll, parkering. – Sätter stor press på den urbana marken. – Många tidigare flygplatser är numera nästan eller helt omringade av staden. – Därför lokaliseras nya flygplatser i periferin utanför städer, där det finns tillräckligt med mark. – Nyetableringar stöter på problem då avståndet från staden (affärsverksamheter och befolkningskoncentrationer) blir för omfattande. – Istället har fokus legat på anpassning: Ändra utformningen på start-/landningsbanor och renovera terminaler. – Undantaget är Asien: byggs på grönområden för att möta ökad efterfrågan. Många av de nya flygplatserna byggs på platser långt från städernas centrum. 12

13 Lokaliseringsfaktorer flygplatser 13

14 Lokalisering av en flygplats balanseras mellan två motverkande krafter. Fördelar: – Desto närmare stadens centrum, desto kortare pendlingsavstånd Pendlingsradien = det tolererbara pendlingsavståndet-/tiden från stadskärnan, vilken är ca. 1 timme. Därefter avtar attraktionen. – Tillgång till snabbtåg minskar avståndsfriktionen. Externaliteter: – Desto närmare staden, desto större externaliteter. Markkostnaden, buller och oförenlighet med andra markanvändningar ökar. Starkt allmänt motstånd. Under sådana förhållanden ska en flygplats lokaliseras så långt från staden som möjligt. Lämplighet: – Kompromiss mellan fördelar och externaliteter eftersträvas. 14

15 World Air Travel and World Air Freight Carried, 1950–2010

16 World Air Travel and World Air Freight Carried Stark tillväxt sedan 1970-talet, gods och passagerare Samtidigt fluktuationer kopplade till internationella lågkonjunkturer – 1973–1975; 1980–1984; 1990–1991; 1997; 2008–2009 – Geopolitisk instabilitet: Gulfkriget 1991; September 9/ Trots detta verkar tillväxten vara exponentiell. Fasas ut då Globala Syd ‘mognar’ ekonomiskt Drivkrafter bakom tillväxten: – Större volymer – Längre genomsnittligt avstånd – Förändrad nätverksstruktur: hubbarna innebär färre direktlinjer – Utvecklad passagerarservice påverkar efterfrågan på gods då varje tillkommande pass.plan erbjuder lastkapacitet för gods.

17 Flygbolag: antal passagerardestinationer 2011 United AirlinesUSA376 Delta Air LinesUSA338 American AirlinesUSA260 Air France-KLMFrankrike, Holland254 LufthansaTyskland221 US AirwaysUSA206 Turkish Airlines; Int. Airlines GroupTurkiet; Storb./Spanien200 x 2 QantasAustralien182 Air CanadaKanada178 RyanairIrland175 Air BerlinTyskland162 Air ChinaKina143 EasyJetUK123 China Southern Airlines; EmiratesKina; UAE121 x 2 Austrian AirlinesÖsterrike117 SAS; Korean AirDanmark/Norge/Sverige; Sydkorea116 x 2 Norwegian Air ShuttleNorge115 China Eastern AirlinesKina113 Cathay PacificHong Kong111 Southwest AirlinesUSA110 AviancaTacaColombia, El Salvador109 Japan AirlinesJapan103 Asiana Airlines; LAN AirlinesSydkorea; Chile100 x 2

18 Flygplatsen i Dallas / Fort Worth 18

19 Lokalisering Dallas/Fort Worth flygplats 19

20 Hartsfield-Jackson International flygplats, Atlanta, Georgia, USA

21 Flygplatser i USA i behov av starkt ökad kapacitet t o m 2025 Förväntad kapacitetsökning baseras på trafikprognoser

22 Incheon internationella flygplats, utanför Seoul, Sydkorea

23 San Diego, Kalifornien, USA

24 Lokalisering Hong Kong Chek Lap Kok terminalen 24

25 Lokalisering Hong Kong Chek Lap Kok terminalen 25

26 Flygplatser: på-/avlastat gods 2010 (miljoner metric tons) Av de 34 största USA: 13 Sydöst-/Östasien: 13 Europa: 5 Av de 10 största USA: 3 Sydöst-/Östasien: 4 Europa: 2

27 Världens 50 största passsagerarflygplatser 2010 (miljoner ) Av de 50 största USA: 18 Sydöst-/Östasien: 14 Europa: 9

28 Flygplatser: miljoner passagerare 2011 Hartsfield–JacksonAtlanta (US)92 Beijing CapitalPeking (Kina)77 Heathrow, O’HareLondon (UK), Chicago (US)69–67 Tokyo, L.A.Tokyo (Jap.), L.A. (US)62 x 2 Charles de GaulleParis (Frank.)61 Dallas/Fort Worth, FrankfurtDallas/Fort Worth (US), Frankfurt (Tysk.)58–56 Hong Kong, DenverHong Kong (Kina), Denver (US)53 x 2 Soekarno-Hatta, DubaiJakarta (Indo.), Dubai (AE)52–51 Schiphol, BarajasAmsterdam (Holl.), Madrid (Span.)50 x 2 Suvarnabhumi, J.F. KennedyBangkok (Thai.), NYC (US)48 x 2 Changi, GuangzhouSingapore, Guangzhou (Kina)47–45 McCarran, Pudong, San Francisco, PhoenixLas Vegas (US), Shangahi (Kina), San Francisco (US), Phoenix (US)41 x 4 George Bush, Charlotte DouglasHouston (US), Charlotte (US)40–39 Miami, München, Kuala Lumpur, RomMiami (US), München (Tysk.), Kuala Lumpur (Mal.), Rom (Ita.)38 x 4 Atatürk, SydneyIstanbul (Turk.), Sydney (Aust.)37–36 Orlando, Incheon, Indira GandhiOrlando (US), Incheon (S-Korea), Delhi (Ind.)35 x 3 Barcelona, Gatwick, NewarkBarcelona (Span.); London (UK), Newark (US)34 x 3 Toronto, Hongqiao, Minneapolis-St. Paul, Seattle Toronto (Kan.), Shangai (Kina), Minneapolis-St. Paul (US), Seattle (US)33 x 4 DetroitDetroit (US)32 Philadelphia, Chatrapati ShivajiPhiladelphia (US), Mumbai (Ind.)31 x 2 São Paulo-Guarulhos, Ninoy AquinoSão Paulo (Bra.), Manila (Fil.)30 x 2 Chengdu, LoganChengdu (Kina), Logan (US)29 x 2 Shenzhen, MelbourneShenzhen (Kina), Melbourne (Aust.)28 x 2

29 Flygplatser: >50 miljoner passagerare inom en stad/metropolitan area 2011 Av de 20 USA: 10 Östasien: 5 Europa: 5

30 Flygplatser: passagerare inom en stad/metropolitan area 2011 (miljoner) Storstadsområde Passagerare miljoner (avrundat) Antal flygplatser London & New York City127 & 1086 & 6 Tokyo & Atlanta98 & 892 & 1 Paris & Chicago & Los Angeles86 & 84 & 803 & 3 & 5 Peking & Shanghai76 & 722 & 2 Dallas/Forth Worth & Miami & Washington D.C./Baltimore65 & 64 & 642 & 3 & 3 San Francisco & Frankfurt57 & 563 & 2 Denver & Seoul & Moskva52 & 51 & 511 & 2 & 3 Hong Kong & Madrid & Houston50 & 50 & 501 & 1 & 2 São Paulo & Dubai48 & 475 & 1 Amsterdam & Bangkok & Jakarta45 & 44 & 441 & 2 & 1 Istanbul & Singapore43 & 422 & 1 Guangzhou & Rom41 & 401 & 2 Phoenix & Las Vegas & Charlotte39 & 39 & 382 & 1 & 1 Sydney & Orlando & Kuala Lumpur36 & 36 & 351 & 2 & 3 München & Milano35 & 351 & 3

31 Passagerarflygplatser: antal flygplansrörelser (rörelse = 1 landning eller 1 lyft) 2011 Av de 30 USA: 22 Östasien: 2 Europa: 6

32 Passagerarflygplatser: antal flygplansrörelser (rörelse = 1 landning eller 1 lyft) AtlantaUSA950,119 2.ChicagoUSA882,617 3.Los AngelesUSA666,938 4.Dallas/Fort WorthUSA659,365 5.DenverUSA630,063 6.HoustonUSA531,347 7.CharlotteUSA529,101 8.PekingKina517,584 9.Las VegasUSA505, Paris (Charles de Gaulle)Frankrike499, FrankfurtTyskland464, PhiladelphiaUSA460, London (Heathrow)England454, DetroitUSA452, PhoenixUSA449, Minneapolis-Saint PaulUSA436, MadridSpanien433, TorontoKanada418, NewarkUSA403, Amsterdam (Schiphol)Holland402, J.F. Kennedy (New York City)USA399, MünchenTyskland389, San FranciscoUSA387, MiamiUSA376, PhoenixUSA368, Salt Lake CityUSA362, LaGuardia (New York City)USA362, BostonUSA352, TokyoJapan342, Mexico CityMexiko339,898

33 Stadsregioner med många flygplatser

34 Landtillhörighet, världens 10 största flygbolag 2011 (miljoner passagerare ) 3 5 2

35 Flygbolag: antal passagerare 2005–2011 (miljoner) Bolag Delta Air Lines (US) United Airlines (US) Southwest Airlines (US) Lufthansa (Tyskland) American Airlines (US) China Southern Airlines (Kina) Ryanair (Irland) Air France-KLM (Frankrike/Holland) China Eastern Airlines (Kina) US Airways (US)

36 Landtillhörighet, världens 10 största flygbolag 2011 (passagerarkm nat + int )

37 Flygbolag: miljoner passagerarkm (internationellt/inhemskt) 2007–2010 Bolag Delta Air Lines (US)266,990161,904199,895178,952 American Airlines (US)201,881196,939242,987231,330 United Airlines (US)164,662161,436204,706197,684 Emirates (UAE)143,660118,284100,67290,530 Lufthansa (Tyskland)129,671123,083126,267122,672 Continental Airlines (US)128,141125,048149,845137,712 Southwest Airlines (US)125, Air France (Frankrike)125,173126,415129,433123,458 China Southern Airlines (Kina)110, British Airways (UK)105,554111,995114,608113,275

38 Flygbolag 2011: miljoner inhemska passagerare 2 8

39 Flygbolag: miljoner inhemska passagerarkm 2007–2010 Bolag Delta Air Lines (US)147,93591,17997,923103,008 Southwest Airlines (US)125, American Airlines (US)121,350120,638131,178141,437 China Southern Airlines (Kina)95,60981,85071,58469,367 United Airlines (US)91,93893,362102,779114,224 US Airways (US)70,55371,26677,05452,018 Continental Airlines (US)65,16266,40969,81474,126 Air China (US)54,28446,15938,761- China Eastern Airlines (Kina)49,95943,922-- JetBlue (US)38,863---

40 Europa/Nordafrika Sydasien Sydöstasian Östasien Afrika/Nord-A/Syd-A Aust Med mamma/pappa Egen familj/arbete Ungdom/ delvis arbete


Ladda ner ppt "Transporter och turism Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet"

Liknande presentationer


Google-annonser