Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här

2 Grundkurs för Cofoten-användare Introduktion Stallgödselberäkningar i Cofoten ÖvningarAtt tolka en växtnäringsbalans Att göra en växtnäringsbalansÖvningar Gödslingsplan & utlakningsberäkningÖvningar

3 Introduktion Så här använder du denna Power Point-fil: Filen ska användas i visningsläge (F5). Blå knapp tar dig till index där länkar finns till de olika avsnitten och tillhörande övningar. Grön pil tar dig till nästa bild och röd pil till föregående bild. Råkar du klicka någonstans på en bild kommer du till nästa bild oavsett var du befinner dig. För att köra Cofoten - gå ur visningsläge och starta Cofoten som vanligt. Om du använder en länk för att gå ut på nätet så stäng webbläsaren när du vill tillbaka till Power Point-filen. Denna distanskurs är mer än en heldagskurs. Räkna därför med att det tar ca 8 timmar att gå igenom textavsnitt och övningar. Den som har använt Cofoten innan kan räkna med kortare tid. Gå igenom textavsnitten och gör övningarna. Texten innehåller korta tips och principer för arbetet i Cofoten. Fullständiga instruktioner finns i manualen.

4 Vad är syftet med Cofoten? Åskådliggöra växtnäringsflödena på en gård, analysera och hitta åtgärder för att minska förlusterna av kväve och fosfor. Följa utvecklingen på en gård och kunna ge feed-back till lantbrukaren. Räkna på stallgödsel som underlag för att göra växtodlingsplan. För specialstudier fungerar Cofoten som en faktabank och en simulator.

5 Vad ingår i Cofoten? Cofoten kan användas för många olika beräkningar. Vanligast är att göra växtnäringsbalanser men många använder även programmet för att räkna på stallgödsel. Med kännedom om mängden stallgödsel kan man göra en gödslingsplan och från denna är det enkelt att göra en utlakningsberäkning. Man kan även göra beräkningar på maskiner och byggnader och visa vad olika åtgärder får för konsekvenser i en systemanalys. Nytt i Cofoten är också möjligheten att räkna miljönyckeltal på energi och växtskyddsmedel Cofoten innehåller en databas som kan hantera och lagra data från ett stort antal kunder. När programmet startas kommer man först till en sida för kundhantering. När man lagt till en ny kund eller valt en befintlig kund väljer man vilka beräkningar man vill göra för den kunden genom att välja arbetsområde i vägval. För varje kund kan man också skapa olika alternativ. Skapas ett nytt alternativ i ett arbetsområde så skapas det även i de andra arbetsområdena även om man inte lägger in några uppgifter där. Arbetsområdena är också sammanlänkade så att uppgifter som läggs in i ett arbetsområde används även i andra. Har man t.ex. lagt in jordartsfördelningen i växtnäringsbalansen så kommer samma fördelning upp som ett förslag även i andra arbetsområden. Se upp när du byter mellan arbetsområden så att du inte skriver över något alternativ som du vill ha kvar.

6 6 Vad ingår i Cofoten? Ingång och arbetsområden Växtnärings- balans Stallgödselberäkningar -schablonvärden eller -stallbalanser Gödslingsplan och utlakningsberäkning -på skifte/gröda eller -växtföljd Maskiner och byggnader Systemanalys - stallgödsel Växtskydd Huvudmeny Val av rådgivare Kundval Val av kund och val av alternativ Kundval Val av kund och val av alternativ Maskin- kostnadsanalys Arbetsområden. Alternativnivå: År och 1, 2, 3 osv. Varje alternativ innehåller alla arbetsområden. Energi

7 Ingången i programmet Vissa allmänna saker kan vara bra att känna till innan vi går in på de olika arbetsområdena. På de följande sidorna beskrivs vad som finns i huvudmeny och på kundvalssidan.

8 Huvudmenyn är det första formulär man kommer till. Här kan man lägga in nya rådgivare. Flera rådgivare kan använda samma program. Här kan man komma åt blanketter som kan användas för att fylla i de uppgifter man behöver till olika arbetsområden. Blanketterna ligger som en vanlig wordfil. Det är därför fullt möjligt att spara blanketterna i annat namn om man vill göra egna anpassningar. Även manualen går att nå från huvudmenyn och den ligger också som en wordfil. I menyraden kan man bl.a. ta fram Visa… om… där det bl.a. anges versionsnumret på den installation man använder. databas… som tar dig till alla tabellerna med grunddata. support… där telefon och e-post till support finns angivet. Knappen ”START” tar dig vidare till kundvalssidan.

9 På kundvalsidan kan man lägga in nya kunder, söka gamla kunder och ta bort kunder. För en ny kund väljs län och kommun. Skulle man välja fel kommun går det att byta kommun. För en ny kund skapas ett nytt alternativ för ett valt år. Därefter kan man välja att skapa nya alternativ eller att kopiera befintliga alternativ. Man kan också kopiera till nytt år. Då följer skiften och skiftesdata med men alla insatser i gödslingsplanen raderas. Under gruppbeskrivning kan man själv lägga in en andra grupp-tillhörighet t.ex. om man vill märka upp alla kunder i en rådgivnings-grupp. Här finns också funktionen för att exportera och importera kunder mellan program. Tryck på knappen Export och import. Markera de gårdar som ska med och ange vart exportfilen ska läggas. Även funktionen för att göra exportfiler till Greppa Näringen ligger här. Obligatoriskt för Greppa rådgivningar: Namn, adress, SAM-nr och Gruppbeskrivning

10 I formuläret Gårdsdata kan generella uppgifter om gården registreras. Dessa uppgifter är inte nödvändiga för att kunna göra balansen. Däremot används gårdens gröd-fördelning för att automatiskt beräkna ett jämförelsevärde. På samma sätt är det med djurantal som Greppa- rådgivare måste lägga in. Djuruppgifter läggs in i arbetsområde Stallgödsel. Spridningsteknik för stallgödsel ska också läggas in i arbets-område Stallgödsel. Dessa uppgifter tillsammans med övriga uppgifter i Grunddata för detta alternativ samlas in för att få statistik från Greppa- gårdarna. Obligatoriskt för Greppa rådgivningar: Alla uppgifter i formuläret Grunddata för detta alternativ. Djurantal med speciella data och spridningsteknik för stallgödsel i arbetsområde Stallgödsel.

11 Från Databas-formuläret kan man ta sig till de olika tabeller som används vid beräkningarna i Cofoten. Vissa är ändringsbara men de flesta är låsta. Under loggbok kan man se de kunder och alternativ som finns lagrade. Detta kan vara ett sätt att hitta en kund om man har glömt vilken kommun gården befinner sig i. För att vara säker på att få information om nyheter i Cofoten bör man sätta upp sig som prenumerant på Jordbruksverkets växtnäringsbrev. Gå till och registrera dig som prenumerant på gemensamma brev.www.jordbruksverket.se

12 Glöm ej att säkerhetskopiera! Under knappen ”Export och import” på kundvalssidan finns en knapp för att göra en säkerhetskopia av alla dina kunddata. Se till att dessa finns någonstans utanför din dator så att du slipper förlora ditt livsverk vid ett datorhaveri. Denna säkerhetskopia innehåller alla gårdar och kan inte utan visst besvär användas för att återställa enskilda gårdar. För en riktig bra koll på dina gårdar bör du exportera dem en och en, med knappen ”Export av kunder” och spara på ett sådant sätt att du kan ta upp en säkerhetskopia för en enskild gård vid behov. Lämpligen döper du säkerhetskopian med gårdsnamn och datum. Här kommer också så småningom funktionen ”Import från växtodlingsprogram” som gör det möjligt att importera en textfil från ett växtodlingsprogram. Här finns funktioner för att exportera växtnäringsbalanser och miljömålsavstämning för Greppa- rapportering.

13 Övningar del 1 Introduktionsavsnittet Frågorna ligger i en wordfil Övningar del 1

14 Att göra en växtnäringsbalans Att göra en växtnäringsbalans i Cofoten är enkelt. Svårigheten kan vara att få in de uppgifter som behövs. Nästa svårighet kan vara att tolka balansen och komma med förslag på åtgärder som leder till en bättre växtnäringshushållning på gården. Växtnäringsbalansen kommer att användas som ett led i utvärderingen av Greppa. Därför är det viktigt att alla gör balanserna med ungefär samma metoder. Några generella principer för balanser som görs inom Greppa Balansen ska avse ett speciellt år. Gör man balans vid ett enda tillfälle på en gård säger det egentligen mer att göra en balans för ett tänkt genomsnittsår. Men ska man använda balanserna för att följa en trend på gården måste de vara gjorda för den verkliga situationen det enskilda året. Det är också stor risk att man gör felaktiga antaganden om man ska konstruera ett genomsnittsår. Ett verkligt år med faktiska flöden av insatser och produkter är närmare sanningen. Kvävefixeringen ska alltid uppskattas. All åkerareal som ingår i växtföljden ska tas med. Däremot lämnas naturbeten, energiskog och permanenta trädor utanför balansen.

15 Från detta formulär hittar du de formulär som behövs för att göra en växtnäringsbalans. Produkter in och ut- anges med kg vara eller kg ts (vallfoder). Glöm inte avyttrad eller införskaffad gödsel och livdjur. Det är möjligt att lägga in egna värden på koncentrationer av N, P och K för produkterna. Hämta produkter från skifte/växtföljd kan användas i de fall man har en gödslingsplan för gården. Alla data om insatser och skördar hämtas då från den gödslingsplan du väljer. Vid ändringar i gödslingsplanen ändras inte växtnäringsbalansen om du inte gör om hämtningen. Då raderas alla produkter som har hämtats tidigare och nya läggs in enligt den ändrade gödslingsplanen. Flödesbild växtnäring ger en grafisk presentation av flödena på gården. Obligatoriskt för Greppa rådgivningar: Förutom själva balansen - Grunddata

16 Produkter in Kolumnerna med kryssrutor till höger om produkter in är inte nödvändiga för att få fram en balans. De kan användas för att styra hur olika produkter ska användas i olika balanser. I energibalans- anger att produkten ska räknas med i energibalansen. Görs normalt enbart för växtodlingen. Till djur- anger att produkten ska tas med om man hämtar produkter från växtnäringsbalansen till stallbalansen. Till växtodling- anger att produkten används i växtodlingen. För alla produkter finns ett förval efter vad som är normal användning av produkten. Så här ser formuläret ut för produkter in. När en produkt lagts in kommer koncentrationen av växtnäring upp. Här finns möjlighet att lägga in egna värden om tabellvärdena inte stämmer för gården. Under registrerade produkter visas vad som är inlagt. Om någon mängd ska ändras kan man klicka direkt på produkten i listan istället för att gå via huvudgrupp och produktgrupp. Tips: Klicka på rutan för kväve vid eget värde så kommer det upp en dialogruta för att räkna om från proteinhalt i spannmål eller råprotein i grovfoder.

17 Produkter ut Mängd ut anger mängden som lämnar gården och ska ingå i balansen. Mängd från vod till djur anger den mängd som producerats på åkermarken och används som eget foder. Detta kommer inte med i balansen. Är produkterna hämtade från en gödslingsplan kommer hela skörden med under Mängd ut, kg. Genom att dubbelklicka på rutan med mängduppgiften får du upp en dialogruta som kan användas för att fördela skörden på mängd ut och från vod till djur. Att ha hela skörden med fördelad på Mängd ut och Mängd från vod till djur innebär att man kan ta fram en markbalans för växtodlingen på gården. Rutorna från skiften och från växtföljd visar om mängduppgifterna är hämtade från en gödslingsplan för skifte eller för växtföljd.

18 Ny kvävefixeringsmodell Kvävefixeringsmodellen, som har tagits fram i Danmark och anpassats av Bodil Frankow- Lindberg vid SLU, är enkel att överskåda. Den bygger på att en viss andel av det kväve som skördas i en gröda är fixerat. Detta är naturligtvis en grov generalisering men mycket bättre än så kan man inte uppskatta kvävefixeringen. På ekologiska gårdar är uppskattningen av kvävefixeringen extra viktig. För gröngödsling kommer uppskattningen av fixeringen alltid att vara osäker. Detta beror på att man aldrig med säkerhet kan veta vilken skörd och proteinhalt det skulle ha blivit när det handlar om gröngödsling. Det finns en beskrivning av kvävefixeringsmodellen på Jordbruksverkets hemsida. Modellen bygger på följande principer I en blandning av gräs och klöver kommer gräset att ta upp merparten av det tillgängliga oorganiska kvävet. I en blandning av gräs och klöver försörjs klövern i huvudsak av fixerat kväve om inte grödan har fått extremt höga kvävegivor. Därmed är skördad mängd kväve i klövern ett bra mått på fixeringen. I försök uppmäts ungefär samma mängd fixerad kväve per kg klöver oavsett gödslingsnivå. Kvävegödsling till en klöver/gräsvall stimulerar gräsens tillväxt. Därmed reduceras mängden klöver och kvävefixeringen. Reduktionen av kvävefixeringen vid kvävegödsling i en klöver/gräsvall beror framför allt på att klövermängden minskar och inte på att klövern tar upp tillfört kväve. Detta är förklaringen till att kvävefixeringen inte ändras när kväve tillförs. Att kvävegiva ändå finns med är för att kunna göra avstämningen av kväveeffektiviteten.

19 I formuläret Kvävefixering görs en uppskattning av kvävefixeringens storlek utifrån typ av vall eller annan typ av baljväxt, skörd och baljväxtandel. För att stämma av om den beräknade kvävefixeringen är rimlig finns det en framräknad kväveeffektivitet för varje valltyp. Den anger hur stor andel av markkväve+tillfört kväve med stallgödsel och handelsgödsel+kvävefixering som bortförs med skörden. För att den ska bli riktig ska skörden, råprotein i hela skörden och kvävegivan anges. I kvävegivan ingår även beräknad kväveeffekt från stallgödsel som tillförts skiftet. Obligatoriskt för Greppa rådgivningar: Att göra en beräkning av kvävefixeringen

20 Är beräknad fixering rimlig? Beräkningen av kvävefixeringen kan aldrig bli annat än en uppskattning. En kontroll av rimligheten för en beräknad kvävefixering kan göras genom att beräkna kväveeffektiviteten med formeln; skördat kväve/(gödselkväve + fixerat kväve+ 90 kg i markleverans). Med gödselkväve avses här den effekt man får av tillfört kväve jämfört med handelsgödsel. I försök med uppmätt kvävefixering ligger den beräknade kväveeffektiviteten i genomsnitt på ca. 50%. I rena gräsvallar ligger den på ca. 70%. Det är alltid en svårighet att uppskatta klöverandelen. Om det vid en kontroll av rimligheten visar sig att vallen har betydligt högre eller lägre värde än 50 % bör man överväga att justera uppskattningen av andelen klöver. I en gröngödslingsvall måste den skörd som skulle kunna ha bärgats från fältet uppskattas. Kvävefixeringen minskar något när all grönmassa återförs eftersom frigjort kväve fungerar som en gödsling. Skörden från en betesvall blir aldrig uppmätt. För att kunna beräkna fixeringen måste schablonskördar användas. Betesvallen gödslas av de betande djuren och en situation liknande den i en gröngödslingsvall uppstår.

21 Övningar del 2 Att göra en växtnäringbalans Gör växtnäringsbalanser för typgårdarna. Gårdsbeskrivningarna ligger i en wordfil. Övningar del 2

22 Stallgödselberäkningar i Cofoten Beräkningar kan göras på två sätt: Schablonberäkning Vid denna beräkning anger du antalet djur och gödselslag för resp. djurkategori. Med hjälp av Cofoten:s tabellvärden tas mängden av kväve, fosfor och kalium fram. Stallbalans I denna beräkning anger du mängden foder in till resp. djurslag och gödselslag. Du anger också mängden produkter ut från djurproduktionen. Med detta som grund beräknas mängden kväve som blir över d.v.s. den mängd som djuren ger ifrån sig. I båda dessa beräkningar anges djurantal på resp. gödselslag och spridningsteknik. Från dessa uppgifter beräknas gödselmängd, ts-halt och ammoniakförluster. Beräkning av lagringsvolym, krav på spridningsareal och antal djurenheter görs också. För den som enbart har intresse av att räkna på mängd gödsel och lagringsbehov finns en delrapport- Gödselmängd. För att få fram den rapporten behöver man inte fylla i de uppgifter som behövs för att beräkna kväveeffekt och ammoniakförluster (Spridningsteknik och Giva, pris, gröda, jordart).

23 Djurantal Här anges antal djurplatser av resp. djurslag. Samtidigt anges vilket gödselslag djuren går på. Lagrings behov anges för att kunna beräkna lagringsvolymen. Kraven enligt gällande lagstiftning kommer upp som förval. Stallperiod anges för att beräkna mängden gödsel på bete. Observera att det är antalet djurplatser och inte antalet producerade djur som ska anges. Exempel: 20 mjölkkor = 20 djurplatser 900 slaktsvin per år med 3 omg./år = 300 djurplatser 10 st. levererade 18 månaders betestjurar per år = 15 djurplatser Skulle inte två åldersgrupper av kvigor räcka till kan raden för stut användas. Grunddata för gödsel är desamma för kviga och stut. Obligatoriskt för Greppa rådgivningar: Att ange antalet djur på resp. gödselslag. I förekommande fall justeras stallperioden och speciella data. Stallgödselberäkningar

24 Djurantal- speciella data Här anges data om produktionen, ålder på djuren och vissa andra grunddata som påverkar gödselmängd, växtnäringsinnehåll och ammoniakavgång. Mjölkkor: 100% spolvatten från lösdrift anges om djuren går i en lösdrift och då höjs stallförlusterna från 4 till 7%. Slaktsvin och slaktkyckling: Ange antalet omgångar per år. För ungnöt anges åldersintervall. För suggor görs beräkningar i ett separat fönster utifrån antalet suggor, digivningsperiod och fördelning på olika gödselslag. Stallgödselberäkningar

25 Övrig indata Strömedel beräknas automatiskt från schablonvärden men går att justera om andra mängder används. Lagringsteknik och gårdsdata behövs för att beräkna om lagringsvolymen räcker till. Vissa uppgifter behövs också för att beräkna lagringsförluster och mängden vatten som hamnar i gödseln. Spridningsteknik anges för att programmet ska kunna beräkna spridningsförluster och kväveeffekt. Angivna spridningstidpunkter här bör stämma med vad som anges i gödslingsplanen. Giva, pris, gröda, jordart behövs bl.a. för att beräkna förluster som uppstår vid höstspridning, värdet av näringen i stallgödseln och effekten av en viss hektargiva.

26 Betesdrift Denna beräkning är till för att beräkna hur mycket gödsel som produceras på betet och i stallet under betesperioden. Beräkningen görs helt automatiskt med schabloner och du behöver inte ens titta på formuläret. Men vill du använda andra värden läggs dessa in i formuläret. Du måste då låsa dina värden genom att bocka för rutan ”Lås värden”. Tänk på att alla värden i betesdriften då är låsta och de kommer inte att uppdateras om du ändrar på gödselslag, djurantal o.s.v. Stallgödselberäkningar

27 Rapport I rapporten redovisas alla de beräkningar som görs på stallgödseln. Försök att plocka ut den information som kan vara relevant hos den enskilda kunden. Annars upplevs rapporterna som alldeles för omfattande. Erforderlig spridningsareal grundar sig på djurtäthetsreglerna i SJVFS 1999:79. Antalet djurenheter grundar sig på definitionerna i bilagan till SFS 1998:899. Observera att definitionen på djurtäthet och djurenhet skiljer sig så att maximalt tillåten djurtäthet innebär olika antal djurenheter per hektar beroende på djurslag. T.ex. 1 mjölkko=1 D.E. och maximalt tillåten djurtäthet = 1,6 mjölkkor/ha, 10 slaktsvinsplatser = 1 D.E. och maximalt tillåten djurtäthet = 10 slaktsvinsplatser/ha.SJVFS SFS Växtnäring i stallgödsel

28 Stallgödselmängd Mängden stallgödsel beräknas med de tabelldata som finns i Cofoten. Justeringar görs för nederbörd, strömängder, betesperiod och en rad andra faktorer som styrs av inmatade uppgifter. Skulle vattenhalten på en framräknad flytgödsel inte stämma med den gödsel som finns på gården kan vattenmängden i gödsel justeras under Lagringsteknik, ”Extra vatten till flytgödsel”. Denna justering kan göras både positiv och negativ. Mängden gödsel påverkas naturligtvis av utfodringen. Ingen hänsyn tas till detta i Cofoten. Valet av fodermedel påverkar inte gödselmängden så mycket. Däremot kan en överutfodring eller ett stort spill göra att gödselmängden ökar. Grundsiffrorna i Cofoten är för svin och nöt beräknade enligt en modell som finns beskriven i följande rapporter- - Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar (SJV 2001:13) - Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet vid nötkreaturshållning (SJV 1995:10) Modellberäkningarna är naturligtvis avstämda mot de uppmätta värden som finns att tillgå. För fjäderfä grundar sig mängderna på uppmätta värden och en del antaganden. Växtnäring i stallgödsel

29 N bakom svans 100 kg Stallförluster, 7 % 7 kg N från stall 93 kg Lagringsförluster, 4 % 3,7 kg Återstår efter lagring 89,3 kg 35,7 kg Organisktkväve, 40 % NH 4 efter lagring 53,6 kg AMMONIAKFÖRLUSTER Vad händer med kvävet i stallgödseln? Så här räknar vi i Cofoten: Stallförluster enligt schablon i % av totalkvävet utsöndrat från djuren. Lagringsförluster enligt schablon i % av totalkväve efter stallförluster. Resten betecknas som ”Återstår efter lagring” i rapporten. Andel ammoniumkväve efter lagring beräknas enligt schablon. NH 4 efter lagring betecknas som ”Därav växttillgängligt” i rapporten. Spridningsförlusterna beräknas med schabloner för olika tidpunkter och tekniker. Beräknas i % av ammoniumkväve efter lagring. Återstoden betecknas ”Återstår efter spridning” och ammoniumdelen som ”Därav växttillgängligt”. JTI har gjort en översyn av de emissionsfaktorer som gäller lagring och spridning. Se rapportrapport

30 Vilken effekt har kvävet i stallgödseln? Effekten av stallgödsel beräknas i Cofoten och i de flesta gödslingsråd som en relativ kväveeffekt. Det innebär att stallgödseln jämförs med handelsgödsel. Om en viss mängd stallgödsel har en relativ kväveeffekt på 40 kg N betyder det att 40 kg av handelsgödselgivan kan ersättas med denna stallgödsel. Det är oftast den viktigaste informationen för en lantbrukare som ska besluta om sin gödsling. Detta är inte direkt kopplat till ammoniakavgången. Vid t.ex. en höstspridning kan ammoniakavgången vara låg men effekten på kommande års gröda är ändå liten. Schabloner för spridningsförluster fastställs genom att mäta emissionen av ammoniak. Schabloner för kväveeffekt fastställs genom att göra gödslingsförsök där spridning av stallgödsel vid olika tidpunkter jämförs med spridning av handelsgödsel. Den relativa kväveeffekten består av en direkt effekt och en långsiktig effekt. Den direkta kväveeffekten beräknas i Cofoten med schabloner för olika spridningstidpunkter och tekniker. Listan på tidpunkter och tekniker är samma som den lista som används för att beräkna spridningsförluster. Effekten beräknas genom att schablonen multipliceras med mängden ammoniumkväve före spridning. Detta anges i rapporten som ”Beräknad kväveeffekt i grödan”. En mera precis beräkning av kväveeffekten görs i arbetsområde Gödslingsplan. Förutom den s.k. direkta effekten av stallgödseln så ger regelbunden användning av stallgödsel en långsiktig effekt. Denna brukar uppskattas till 10 kg N per ton ts stallgödsel som regelbundet tillförs fältet. I realiteten är detta en kombination av en långsiktig effekt och en andraårseffekt. Men om stallgödsel tillförs regelbundet så spelar det mindre roll vad det är. Det som är viktigt är att ta hänsyn till dessa effekter i gödslingsplaneringen. Observera att ”Beräknad kväveeffekt i grödan” bara anger den direkta effekten. För att få den totala effekten måste den långsiktiga effekten läggas till.

31 Vilken effekt har kvävet i stallgödseln? Den direkta effekten av kvävet i stallgödseln beräknas alltså i procent av ammoniumkväve före spridning. Detta innebär inte att det är just ammoniumkväve efter spridningsförluster som ger denna effekt. En del av det lättillgängliga kvävet kan försvinna genom utlakning eller denitrifikation. En del av den direkta effekten kan bestå av organiskt kväve som omsätts första året. Det har bara visat sig vara en bra metod för att kvantifiera den direkta kväveeffekten. Interaktiva stallgödselråd för att beräkna stallgödselns effekt finns på Greppas hemsidahemsida

32 Fosfor och kalium Effekten av fosfor och kalium i stallgödsel brukar jämställas med handelsgödsel. De värden som kommer fram i rapporten ger alltså ett direkt mått på vilken justering man kan göra av handelsgödselgivorna. Växtnäring i stallgödsel

33 Stallbalansen i Cofoten är som en växtnäringsbalans men man tittar bara på själva djuren. Vet man vad som går in i djurproduktionen och vad som produceras ger balansen ett direkt mått på vad som utsöndras från djuren. Därmed får man ett gårdsspecifikt värde för utsöndring av kväve, fosfor och kalium. Detta kan användas som indata i stallgödselberäkningen istället för tabelldata (som i Växtnäring i stallgödsel). Med stallbalansen kan man också avgöra vilken effektivitet djurproduktionen har på en gård. Stallbalans

34 När ska man göra en stallbalans? Stallbalans är lätt att göra på en gård där allt foder köps in och där det bara finns ett gödselslag. Finns det flera gödselslag blir det lite svårare eftersom foder och produktion ska delas upp på resp. gödselslag. Ska man bara göra en bedömning av djurens effektivitet kan man göra det lättare för sig genom att anta att det bara finns ett gödselslag. Vill man däremot ha värden på innehållet av växtnäring i de olika gödselslagen måste uppdelningen göras. På gårdar som använder eget foder kan det vara svårt att få fram mängder och näringshalter. Det kan gå bra om det är egen spannmål som går till foder men blir ofta knepigt när det handlar om vallfoder och inte minst bete. En utfodringskunnig person kan lättare göra stallbalanser genom att uppskatta fodermängder utifrån normerna. Men då blir det mer en normbalans än en balans för den aktuella gården. Stallbalanser är normalt grunden för alla normvärden. Bakom alla tabellvärden i Cofoten finns stallbalanser med normfoderstater och genomsnittssiffror för produktionen. Referensvärdesberäkningen grundar sig också på dessa foderstater. Stallbalans

35 Hur gör man en stallbalans i Cofoten? Det finns två sätt att mata in produkter in och ut i stallbalansen: 1.Lägg in alla produkter in och ut i växtnäringsbalansen och ange vilka som hör till djuren. Välj gödselslag och använd funktionen Hämta produkter i stallbalansen. Därefter kan man gå in i stallbalansen och fördela produkterna på gödselslag. 2.Lägg in produkterna direkt i stallbalansen. När man lägger in eller hämtar samma fodermedel i flera gödselslag anges totala mängden som förbrukas på gården på alla gödselslag och en fördelning görs med antal procent som går till resp. gödselslag. Tänk på att ändra i alla gödselslag om någon totalmängd justeras. Här kan man också hämta in den beteskonsumtion som räknas fram i Betesdrift. Vad är det för fel på stallbalansen i Cofoten? När man gör en stallbalans brukar man sätta in livdjur som produkter in och totala vikten på levererade djur på produkter ut. Detta ger en korrekt beräkning av överskottet, d.v.s. utsöndrad mängd växtnäring. Vill man däremot ha ett mått på effektiviteten i djurproduktionen bör man räkna med nettotillväxten av djuren i relation till det foder som går åt. Ex: En tjur som vid insättning innehåller 10 kg N göds med foder innehållande 10 kg N och skickas när den innehåller 11 kg N. Effektiviteten om man lägger in i Cofoten på vanligt sätt hamnar på 11/(10+10)=55%. I realiteten har tjuren lagt på sig 1 kg N från det foder den ätit under perioden. Detta ger en effektivitet på 10%. Detta kommer att ändras i Cofoten så att man får fram ett korrekt värde på effektiviteten i animalieproduktionen. Stallbalans

36 Övningar del 3 Stallgödselberäkningar Övningar del 3

37 Att göra en gödslingsplan med utlakningsberäkning Gödslingsplanen används för att ge råd om lämpliga givor av kväve, fosfor och kalium. Finns stallgödsel på gården är det ännu viktigare att planera noga så att stallgödseln utnyttjas på bästa sätt och hur mycket handelsgödsel som behövs för att komplettera stallgödseln. Kopplat till gödslingsplanen finns en utlakningsberäkning som kan användas för att se vilka effekter på utlakningen olika åtgärder på gården ger. Gödslingsplanen kan göras på två sätt- *Gödslingsplan för ett enskilt år. Skiftena kan vara olika stora, ha olika jordart och alltså motsvara verkliga skiften på gården. Denna plan kan också användas ifall man vill göra en plan för varje gröda *Gödslingsplan för en växtföljd. De grödor som finns i växtföljden antas då rotera på gårdens skiften. Då bör också arealen vara densamma för alla år och den jordart som anges är ett tänkt genomsnitt för alla skiften Inom Greppa Näringen görs normalt en gödslingsplan för en växtföljd. Anledningen till detta är att det kan ta väldigt lång tid att göra en gödslingsplan där alla skiften ska sättas upp. Det kan också vara lättare att diskutera principerna för användning av stallgödsel i en växtföljd. När det kommer till praktisk handling på gården kan det vara en fördel att ha planeringen för verkliga skiften.

38 Stallgödsel i gödslingsplanen Under knappen sammanställning stallgödsel kan du välja vilken stallgödsel du vill använda i gödslingsplanen. Det finns tre alternativ *Enligt norm. d.v.s. den som räknades fram med schablonvärden *Stallg. balans d.v.s. den stallgödsel som räknats fram utifrån stallbalansen. *Eget värde i de fall de finns en analys på gårdens stallgödsel eller man av något annat skäl vill justera värdena. Under knappen Inköp av gödsel kan inköpt gödsel läggas in. Detta görs i det vanliga formuläret för produkter in och kommer då också med i växtnäringsbalansen för gården. Lägg aldrig in införskaffad gödsel som en egen produkt. Använd befintliga val och justera halterna vid behov. I detta formulär kan stall- och lagringsförluster justeras om du inte vill använda de schabloner som finns i programmet.

39 Gödslingsplan växtföjd Det finns en möjlighet att göra flera växtföljder för ett alternativ på samma gård. Det kan t.ex. vara en gård som har en växtföljd på fastmarksjord och en annan på mulljord. Flera växtföljder skapas genom att välja knappen Nytt i nedre delen av formuläret Växtföljder. Se upp så att du inte skapar flera växtföljder genom att välja nytt alternativ i kundval. Den knappen används för att skapa ett nytt alternativ för hela gården. För varje växtföljd väljs jordart, P-AL och K-AL och mängden stallgödsel som används. Denna siffra används för att justera kvävebehovet men hänsyn till den långsiktiga kväveeffekten. Enligt den schablon som används justeras kvävebehovet för alla grödor utom vall med 10 kg per ton ts stallgödsel som tillförs i genomsnitt per hektar i växtföljden. Den siffra som kommer upp som ett första förval är beräknad från den mängd stallgödsel som finns angiven i Sammanställning stallgödsel. Den måste justeras om mängden gödsel ändras eller då man har flera växtföljder med olika tilldelning av stallgödsel.

40 Gödslingsplan växtföljd Nästa bild är själva gödslingsplanen. Gröda, sort, skörd o.s.v. matas in. Förfrukter kan läggas in automatiskt med knappen Lägg in förfrukt. Förfruktseffekt beräknas med knappen Beräkna ff.effekt. Ändras förutsättningarna kan behovet räknas om med knappen Räkna om behov. Tänk på att ev. egna värden som du har lagt in på förfrukt, förfruktseffekt och behov försvinner när du använder knapparna. I rutan Sort kan man skriva valfri text utom för vallar där den rutan används för att ange vilken typ av vall som avses. Detta behövs för beräkningen av kvävefixeringen. Väljs i en rullgardinsmeny. Skördas som behövs på vissa grödor för att du ska kunna hämta data från gödslingsplanen till växtnäringsbalansen. Skörderester avser halm el.dyl som tas bort från skiftet. Används också för gårdsbalansen eller fältbalansen. De behov som anges styrs av rekommendationerna från Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning. Klöverhalten styr kvävebehovet i vallen. Fosforbehovet justeras två år efter en potatisgröda.riktlinjer

41 Handelsgödsel i gödslingsplanen Tillförseln av handelsgödsel görs i detta formulär.Dubbelklicka på rutan för Slag för att få upp en snabbdialog. Ange om spridningen har gjorts på hösten före skördeåret. Denna uppgift behövs för utlakningsberäkningen. Organiska gödselmedel, men ej stallgödsel, läggs också in här. Nu finns en funktion för att lägga in kväveeffektivitet för organiska gödselmedel. Läggs in i Gröddata som andel av totalkväve i jämförelse med handelsgödsel. Gröddata

42 Stallgödsel i gödslingsplanen Stallgödsel läggs in på samma sätt som handelsgödsel. Förslag på kväveeffektivitet kommer upp men kan justeras vid behov. Kväveeffektivitet definieras som den relativ kväveeffekten av ammoniumkvävet före spridningsförluster i jämförelse med handelsgödsel. En stallgödselgiva som innehåller 50 kg ammoniumkväve kan alltså vid en kväveeffekt på 50% ersätta 25 kg N i handelsgödsel. Görs förändringar i stallgödselberäkningarna så att stallgödselns halter av N, P eller K ändras slår detta inte igenom direkt i gödslingsplanen. För omräkning tryck på Uppdatera gödsling.

43 Utlakningsberäkning Från version 1.10 har utlakningsmodellen förändrats kraftigt. Beräkningen är mera detaljerad och du får fram ett mer pedagogiskt resultat. Beräkningen använder fortfarande data från gödslingsplanen som måste kompletteras med uppgifter om bearbetning och eftergrödor. Formel som används för att beräkna utlakningen: Grundutlakning x bearbetningsfaktor +/- effekt av gödslingsintensitet + effekt av gödsling på hösten + effekt av höstväxande gröda + efterverkan av gröda och stallgödsel Grundutlakningen är framtagen för varje kommun, jordart. Gröd-, stallögödsel och bearbetningsfaktorer finns i Cofoten:s databas. En fullständig beskrivning av modellen finns på Jordbruksverkets hemsida.modellen

44 Utlakningsberäkning-växtföljd Utlakningen sker mellan två grödor. Även förfrukten kan påverka utlakningen. Därför behövs uppgifter om vad som händer före och efter den gröda som utlakningen ska beräknas för. I gödslingsplan för växtföljd är det mesta av den information som behövs tillgänglig eftersom det är just en växtföljd som redovisas. Det enda som måste läggas in är bearbetningstidpunkt, ev. eftergröda (gröda på hösten efter att huvudgrödan skördats d.v.s. fånggröda eller vallinsådd) och eftergrödans baljväxthalt. I formuläret för Lägg till handelsgödsel måste du också ange om någon gödsling är gjord på hösten. Utlakningen beräknas när du trycker på knappen Beräkna utlakning. Knappen Rapport visar den översiktliga rapporten för utlakningen. Detaljerad rapport används endast för ingående studier av beräkningsresultatet.

45 Utlakningsberäkning skifte För utlakningsberäkning på skifte krävs mer indata eftersom varje skifte har sin egen växtföljd och bearbetning. Bearbetning och ev. eftergröda efter förfrukt och huvudgröda ska anges. Följande gröda måste också läggas in. Baljväxthalten ska i förekommande fall anges både för förfrukt, eftergröda till förfrukt, eftergröda till huvudgröda och för följande gröda. Höstgödsling måste anges i särskilt formulär. Se nästa bild.

46 Höstgödsling Vid utlakningsberäkning på skiftesnivå måste gödsel tillförd på hösten till nästa gröda föras in i ett separat formulär. Här gäller det att tänka rätt. Om man höstgödslar höstraps så kommer den direkta effekten på utlakningen inte efter höstrapsen. Utlakningen kommer istället på hösten före det år grödan är höstraps. Det är alltså på förfrukter till höstraps som ev. höstgödsling ska läggas in. Ange kg N/ha av mineralgödsel och slag, teknik och mängd för stallgödsel. I gödslingsplanen ska däremot gödslingen till höstrapsen läggas till rapsen så att själva kväveeffekten kommer till rätt gröda. Detta kan i sin tur påverka utlakningen genom att det påverkar tillförd mängd kväve och därmed gödslingsintensiteten.

47 Uppdelning av överskottet När nu alla beräkningar för gårdarna är gjorda går det att göra en grov men pedagogisk uppdelning av överskottet. Det totala överskottet består ju av ammoniakavgång, utlakning, denitrifikation och mullhaltsförändringar. Ammoniakavgången är beräknad i stallgödseldelarna. För ammoniakavgång från växter finns ett schablonvärde som man kan använda. Se nästa sida. Utlakningen är beräknad ihop med gödlingsplanen. Denitrifikationen beräknas inte i Cofoten men det finns riktlinjer med ungefärliga värden för olika situationer. Se nästa sida. Mullhaltsförändringar kan förklara en restpost som uppstår då ammoniak, utlakning och denitrifikation har dragits ifrån det totala överskottet från växtnäringsbalansen. Det kan vara helt normalt att en gård som har mycket djur höjer mullhalten och därmed lagrar in kväve. En höjning med mullhalten med en procent motsvarar en inlagring av 2000 kg kväve. Med utökad djurproduktion kommer mullhalten att öka till en ny jämviktsnivå. Det tar lång tid innan jämvikten är uppnådd, år.

48 Denitrifikation (enl. Lars Törner, Odling i balans) Utgångspunkt för uppskattade värden Vid obetydlig denitrifikation 0-5 kg Vid omfattande denitrifikation kg Ammoniakavgång från växter är i genomsnitt ca. 2 kg /ha. I växtföljder med mycket växtrester ökar denna. Lathund för denitrifikationsförluster och ammoniakavgång från växter

49

50 Övningar del 4 Gödslingsplan med utlakningsberäkning Övningar del 4

51 51 IN Nedfall N-fixering Produkter UT Att tolka en växtnäringsbalans? Växtnäringsbalansen är lätt att beräkna genom att titta vad som förflyttar sig över gårdsgränsen.

52 52 IN Nedfall N-fixering Produkter UT Vad är en fältbalans ? Balansen kan också göras för enbart åkermarken. Summan av alla åkrars balanser är inte detsamma som gårdsbalansen för en djurgård. I fältbalansen kommer stallgödseln in efter lagring vilket gör att stall- och lagringsförluster ej kommer med.

53 53 IN Nedfall N-fixering Produkter UT Balans som ett mått på uthållighet Produkter Utlakning Denitrifikation Ammoniak Erosion I en fullständig balans är även olika typer av förluster med på utsidan. En sådan balans fordrar att man har mätningar eller modeller för att fastställa dessa flöden. Inom forskningen kan en fullständig balans ge en bild över ett odlingssystems uthållighet. En negativ balans innebär att marken utarmas på kväve. För fosfor kan de balanser vi gör anses vara fullständiga förutom en liten förlustpost som vi inte räknar med.

54 54 Vad är ett överskott?  Produkter  Kvävenedfall  Kvävefixering -  Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården Överskottet är alltså en balansberäkning som relativt enkelt går att beräkna med uppgifter som finns tillgängliga på gården. Alla uppgifter utom kvävefixeringen är uppmätta på gården. Kvävefixeringen blir oundvikligen en modellberäkning men är för betydelsefull för att utelämnas.

55 55 Överskott = Förluster ?  Produkter  Kvävenedfall  Kvävefixering -  Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården Mineralisering – immobilisering  Utlakning  Ammoniakavgång  Denitrifikation = + Överskottet för hela gården Men överskottet måste ta vägen någonstans. På lång sikt kan man utgå ifrån att mullhalten stabiliseras på en viss nivå. I det läget är överskottet detsamma som förluster. På kort och medellång sikt är mullhaltsförändringen en joker i leken som försvårar tolkningen. På en gård som har ökat antalet djur är det troligt att mullhalten stiger och då lagras en del av överskottet upp i mullen. Man kan inte heller säga vilken typ av förluster överskottet består av. Men inga förluster är önskvärda och överskottet ger en bra bild av risken för förluster av något slag.

56 Jämförelsevärden för P och K För fosfor och kalium är balansen ett värdefullt redskap för att utvärdera gödslingen på gården. Eftersom förlusterna är små kommer balansen att återspegla vad som händer i marken. Ett överskott innebär att markförråden ökar. Överskott av kalium kan emellertid lakas ut. Som ett långsiktigt mål kan man utgå ifrån att det ska vara balans mellan bortförsel och tillförsel. Men i verkligheten anpassar man gödslingen efter utgångsläget d.v.s. man utnyttjar markkarteringen för att styra upp gödslingen. Gödslingsråden är satta så att man långsiktigt ska hamna i K-AL och P-AL klass III. Det innebär att man gödslar mer än bortförsel i klass I och II. I klass IV och V tär man istället på markförrådet. Detta ger de jämförelsevärden som redovisas på kommande sidor. På en gård med hög djurtäthet kan man, trots att man ligger inom vad som är tillåtet enligt djurtäthetsgeglerna, få ett överskott trots att man inte tillför P och K med handelsgödsel. Vid en diskussion om rimligt värde i det läget måste man titta på vad som är normal utsöndring av P per djur och ställa detta i relation till hur mycket som bortförs från fälten med skörden. Ett högt överskott kan bero att djuren utsöndrar onödigt mycket fosfor och en justering av utfodringen kan sänka fosforöverskottet. Men det kan också vara så att djuren har en normal utsöndring av fosfor men p.g.a. den höga djurtätheten går det inte att komma ner i överskott. Lösningen i detta läge är att försöka avyttra gödsel. Genomsnittliga förluster av fosfor med erosion och utlakning ligger på 0,3 – 0,4 kg/ha. Resonemanget kring fosfor och kalium i växtnäringsbalansen bygger på antagandet att gödseln fördelas jämnt över gården. Används inte alla areal som ingår i balansen för stallgödselspridning blir det naturligtvis ackumulering av näringsämnen där gödseln hamnar trots att den totalt sett är balans.

57 Rimlig P-balans vid medel avkastningsnivå kg per ha Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) Växtföljd P-AL-värde I II III IV V

58 Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) K-AL-värde I II III IV (V) Växtföljd Rimlig K-balans vid medel avkastningsnivå kg per ha

59 Jämförelsevärde för kväve Ett jämförelsevärde för kväve är nödvändigt för att kunna tolka balanserna. Ett överskott kan, utan att det är något anmärkningsvärt, variera mellan -50 till 250 kg/ha beroende på gårdens driftsinriktning. Man kan naturligtvis välja att sätta ett maxvärde för kväveöverskott. Detta har man gjort i Holland. Detta får till följd att gårdar med hög djurtäthet blir tvungna att minska ner på antalet djur eller sälja gödsel. Detta kan vara önskvärt men behöver inte nödvändigtvis leda till att stallgödseln utnyttjas bättre. Det kan istället bli så att stallgödseln används lika ineffektivt men på en större areal. En maxgräns ger bara signaler till gårdar med hög djurtäthet. Vad vi vill åstadkomma med växtnäringsrådgivningen är ju ett effektivt nyttjande av växtnäringen på alla gårdar. Därför behöver vi ett gårdsanpassat jämförelsevärde. Exempel på jämförelsevärde beroende på driftsinriktning Växtodling 40 kg/ha 0,5 mjölkkor/ha 90 kg/ha 1 mjölkko/ha135 kg/ha 1 kviga + 1 mjölkko/ha 162 kg/ha

60 60 Beräkning av jämförelsevärde Överskott av kväve på en gård uppkommer genom att- Kväve som tillförs åkermarken inte tas därifrån med skörden Kväve som utsöndras från djuren inte utnyttjas i växtodlingen för att ersätta handelsgödsel Detta sätt att räkna bygger på att den del av överskottet som härrör från djuren och stallgödselhanteringen räknas per djurenhet eller djurplats. Stallgödseln in i växtodlingen beräknas bara till den del den ersätter handelsgödsel. Överskottet för resp. gröda blir därmed detsamma oavsett om stallgödsel eller handelsgödsel används. Genom att räkna på detta sätt kan man göra en enkel formel för att beräkna ett gårdsspecifikt jämförelsevärde för överskott av kväve i kg/ha Antal djurenheter * Överskott per d.e. Antalet hektar + Överskott i växtodlingen Antalet hektar

61 Jämförelsevärde i Cofoten I Cofoten görs beräkningen av jämförelsevärde automatiskt. Du behöver bara se till att alla uppgifter finns inlagda som behövs för beräkningen. För att det ska fungera måste grödfördelningen vara inlagd i Grunddata, djurantal vara inlagt i Stallgödselberäkningen och arealen vara korrekt angiven. Beräkningen av jämförelsevärde kan upplevas som komplicerad och det är den också. Det är bra att sätta sig in i hur beräkningen görs men för själva tillämpningen behöver man egentligen bara veta vad jämförelsevärdet står för. Vi har valt att sätta det så att det ska motsvara en genomsnittsgård som det ser ut idag. Det är det som är lättast att definiera. Man skulle också kunna ha ett jämförelsevärde som motsvarar bästa möjliga eller bästa rimliga växtnäringsutnyttjande. Vad som är möjligt och rimligt kan emellertid vara svårt att definiera och jämförelsevärdet skulle bli ogreppbart. Att sätta sig in i hur jämförelsevärdet beräknas ökar förståelsen för hur ett överskott uppstår och vilka åtgärder som kan behöva sättas in för att minska överskottet. Jämförelsevärdet justeras om stallgödsel tas in eller avyttras från gården.

62 Överskott för spannmålsgrödor Schablonvärden för beräkning av jämförelsevärdet

63 Överskott övriga grödor Schablonvärden för beräkning av jämförelsevärde

64 Normalvärden växtodling Flera sammanställningar visar att kväveeffektiviteten i växtodlingen är ganska lika i olika delar av Sverige. En kväveeffektivitet på runt 70% är normalt för växtodlingen AntalÖverskottKväve-effInsats Skåne Östergötland Totalt SCB Sv. Sigill ODAL Sv. Sigill SL

65 Schablonvärde för ett slaktsvin In med foder5,8Enl. typfoderstat 230 kg foder Ut med produkter (netto)2,2110 kg levande vikt Stallbalansen3,6Utsöndrat kväve Stall & lagr. förluster-0,6214% i stall och 4% i lagring Före spridning3Totalkväve Varav ammoniumkväve 70%2,1Växttillgängligt kväve Kväveeffekt 65%1,4Grundat på data för spridning från SCB Långsiktig effekt0,5Enl. schablon Total effekt1,9 Total kväveeffekt52% Denna uppställning beskriver principen för att få fram ett schablonvärde för ett djurslag. I grunden ligger en stallbalans där man får fram utsöndrat kväve genom att ta foder in – produkter ut. Från denna dras stall- och lagringsförluster och man får fram kväveinnehållet i stallgödseln före spridning. Denna har en ammoniumhalt på, i detta fall, 60%. Med den spridning som tillämpas idag blir kväveeffektiviteten 65%. Detta ger en direkt kväveeffekt på 1,4 kg för ett slaktsvin. Utöver detta ger denna stallgödsel en långsiktig kväveeffekt motsvarande 0,5 kg kväve. Utgångspunkten för den långsiktiga effekten är att 1 ton ts per år ger en långsiktig kväveeffekt på 10 kg N. Den totala effekten blir 1,9 kg eller 52% av utsöndrat kväve. Detta ger ett schablonvärde på 1,7 kg N per slaktsvin eller 48% av utsöndrat kväve. De schablonvärden som används i Cofoten är justerade för att stämma med de verkliga balanserna som har tagits fram inom Greppa Näringen.

66 Så används jämförelsevärdet Ett exempel: Gården Gården odlar grödan Grödan och har djuret Djuret. Schablonvärdet för Grödan anger vilket överskott det blir vid normal gödsling, skörd och proteinhalt för Grödan. Schablonvärdet för Djuret anger vilket överskott det normalt blir för Djuret vid normal utfodring, tillväxt och nyttjande av stallgödseln. Med schablonvärden för Grödan och Djuret och data från Gården på areal och antal djur kan ett jämförelsevärde för överskott av kväve per hektar beräknas. Växtnäringsbalansen beräknas genom att titta på produkter in och ut över gårdsgränsen. Det överskott som kommer ur balansen kan sedan jämföras med jämförelsevärdet. Därefter kan det i vissa fall vara möjligt att i detalj analysera gårdens siffror mot schablonerna som används för att ta fram jämförelsevärdet. Gödsling, skörd och proteinhalt kan jämföras med grundsiffrorna till schablonvärdena för grödorna. Om Grödans schablonvärde är beräknat för en skörd på 5000 kg/ha med en proteinhalt på 12% vid en gödsling på 100 kg N/ha är referensvärdet 17 kg N/ha. Om gården för samma skörd och proteinhalt gödslar 120 kg N/ha blir gårdens överskott från växtodlingen 20 kg högre än jämförelsevärdet. Utfodring, produktion och bedömd stallgödseleffekt kan också jämföras mot grundsiffrorna till schablonsiffran för djuren. I många fall kan det emellertid vara omöjligt eller åtminstone väldigt arbetskrävande att i detalj analysera alla flöden på gården. I dessa lägen får man ta ett mera allmänt resonemang kring gården och hur den ligger i förhållande till jämförelsevärdet. En fördel med jämförelsevärdet är att det är ganska enkelt att ta fram även för en gård med flera olika djurslag och många grödor. Därmed kan man alltid få fram en uppskattning av vad som är ett normalt överskott på en gård oavsett produktionsinriktning.

67 Titta på överskottet inte på utnyttjandegraden Det kan vara lockande att jämföra utnyttjandegraden mellan olika gårdar. Detta är möjligt om man jämför gårdar med enbart växtodling. Har man däremot flera produktionsgrenar på gården säger utnyttjandegraden ingenting om hur effektiv gården är. Detta beror på att utnyttjandegraden påverkas av flöden som inte har med effektiviteten att göra. Detta förklaras lättast med ett exempel. En gård med växtodling på ett hektar och svin köper in 100 kg N i handelsgödsel. Detta ger 70 kg N i skördad spannmål. Om detta stoppas i grisarna och djuren som skickas till slakt innehåller 30 kg N kommer gården att få en utnyttjandegrad på 30/100=30% Om gården istället köper allt foder till grisarna kommer all spannmål att säljas. Det innebär att gården köper in 100 kg N i handelsgödsel och säljer 70 kg N i spannmål. Till grisarna köps 70 kg in i fodret och säljs 30 kg N i produkterna. Effektiviteten för denna gård blir (70+30)/(100+70)=59%. Det är omöjligt att justera beräkningarna så att den blir jämförbar mellan gårdar och mellan år på samma gård. Använd alltså aldrig utnyttjandegraden som ett jämförelsevärde !!!

68 Vidare analys av växtnäringsbalansen För att analysera balansen ytterligare och som ett sätt att åskådliggöra vad jämförelsevärdet egentligen betyder kan flödesdiagrammet på nästa sida användas. Man kan då få fram tre intressanta effektivitetskvoter. Stallbalansen: Anger hur stor del av det kväve som stoppas in i djurproduktionen som ansätts i produkterna. Resten utsöndras av djuret och blir stallgödsel Stallgödselbalansen: Anger hur stor del av det kväve som utsöndras från djuren som kan utnyttjas i växtodlingen för att ersätta handelsgödsel. Resten blir överskott från djuren. Detta kan bestå av ammoniakförluster men också av andra förluster som uppstår på grund av att stallgödsel används (ökad utlakning och denitrifikation). Växtodlingsbalansen: Anger hur stor del av det kväve som tillförs växtodlingen som bortförs i skördeprodukter till avsalu eller eget foder. Kväve från stallgödsel räknas som kväveeffekt i jämförelse med handelsgödsel. Det totala överskottet från gården är summan av överskottet från djuren och växtodlingen. I nästa steg av analysen kan man med data ur Cofoten göra en uppskattning av vad detta överskott består av. Vi återkommer till detta när vi har gjort stallgödselberäkningarna och utlakningsberäkningen. På vissa gårdar kan man redan ur växtnäringsbalansen få fram tillräckligt med uppgifter för att kunna fylla de tomma rutorna i flödesdiagrammet. Köps allt foder till gården så har man de flesta uppgifter som behövs. I många fall kan man med några enkla kompletteringar få alla flödena uppskattade. För en del gårdar måste man göra både stallbalans och gödslingsplan för att få med sig alla siffror.

69 % % % Stallgödsel - balans Stallbalans Växtodling s-balans Några riktvärden: Växtodlingsbalans ca. 70% Stallbalans mjölkkor: 25-30% Stallbalans slaktsvin: 40% Stallbalans slaktkyckling: 55% Stallgödselbalans svinflyt: 50% Stallgödselbalans nöt: 25% Stallgödelbalans djupströ: 10% (Stallgödselbalanserna är uppskattade värden)

70 Övningar del 5 Att tolka en växtnäringsbalans Övningar del 5


Ladda ner ppt "Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här."

Liknande presentationer


Google-annonser