Forskningsmetodiska grundfrågor II Inga Wernersson 2012-10-23.

En presentation över ämnet: "Forskningsmetodiska grundfrågor II Inga Wernersson 2012-10-23."— Presentationens avskrift:

1 Forskningsmetodiska grundfrågor II Inga Wernersson 2012-10-23

2 Föreläsningens teman Inför arbetet med uppsatsdesign: Kriterier för bedömning av uppsatskvalitet Steg i forskningsprocessen Begrepp, teorier, analys och tolkning Forskningsöversikten – hur och varför Repetition av validitet, reliabilitet och generalisering

3 CUDOS (Robert Merton) K(C)ommunalism vetenskapliga resultat är gemensam egendom (för forskarsamhället). Universalism alla forskare, oavsett ras, nationalitet, kultur eller kön, kan bidra till vetenskapen. Neutralitet (Disinterestedness) forskare ska inte blanda samman sina resultat med personlig tro eller åsikt. Forskare ska hålla distans (armslängds lucka) till sina resultat. Originalitet forskning ska bidra med något nytt – ett nytt problem, en ny ansats, nya data, ny teori eller ny förklaring, (ny tillämpning). Skeptisism (organiserad skeptisism) vetenskapliga resultat måste utsättas för kritisk granskning innan de accepteras.

4 1. Kriterier vid betygssättning av uppsatser 1. Relation till tidigare forskning 2. Formulering av frågeställning 3. Metodargumentation 4. Etiska hänsynstaganden 5. Resultatredovisning 6. Formalia

5 1.Relation till tidigare forskning Underkänt. Redogörelse för tidigare forskning saknas, är inte relevant för uppsatsens tema eller är osjälvständig Godkänt Refererande och tydligt systematiserad redogörelse finns av tidigare, för uppsatsen relevant, forskning Väl Godkänt Analyserande redogörelse, som är väl kopplad till den egna frågeställningen, finns för tidigare forskning och forskningsresultat

6 2. Formulering av frågeställning Underkänt Frågeställningar är svagt eller oprecist kopplade till syfte Godkänt Frågeställningar är rimliga och kopplade till syfte och tidigare forskning Väl Godkänt Frågeställningar är precisa och forskningsmässigt väl förankrade.

7 3. Metodargumentation Underkänt Diskussion av metod har svag relevans för uppsatsarbetet Godkänt Metodredovisning och -diskussion är väl avgränsad och indikerar insikt om konsekvenser av gjorda val Väl Godkänt Metodredovisning och -diskussion är väl avgränsad, indikerar insikt om konsekvenser av gjorda val och visar tecken på självständighet

8 4. Etiska hänsynstaganden Underkänt Saknas Godkänt Nämns/diskuteras principiellt Väl Godkänt Är konsekvent använda och argumenterade

9 5. Resultatredovisning Underkänt Resultatredovisningen är osystematisk och saknar analys Godkänt Resultat redovisas och diskuteras kritiskt relativt metod/teori Väl Godkänt Resultat redovisas och diskuteras kritiskt och självständigt relativt metod/teori och tidigare forskning.

10 6. Formalia Underkänt Rubriker, abstract, referenser mm är oklara eller följer inte mallar Godkänt och Väl Godkänt Rubriker, abstract, referenser är korrekt utförda

11 Steg i empirisk forskning Idé/uppdrag/problem/intresse Avgränsning av problem/frågeställning Kunskapsläget – orientering och analys Precisering av forskningsfrågan Design – val av ansats och planering av genomförande Genomförande Beskrivning av resultat Analys och tolkning av resultat Empiriska och teoretiska slutsatser - diskussion Dokumentation, presentation, kritisk granskning

12 Exempel på planering 1) Intresse: 2) Avgränsning: 3) Kunskapsläget: 4) Precisering av forskningsfrågan: 5) Design – 6) Genomförande 7) Beskrivning, analys och tolkning av resultat – samtidigt men olika ”form” 8) Empiriska och teoretiska slutsatser - diskussion 9) Dokumentation, presentation, kritisk granskning = arbetspapper, konferenspresentationer, ”tekniska rapporter”, tidskriftsartiklar (svenska och internationella) mm 1) Många elever inte får fullständiga betyg – kan något göras? 2) Hur resonerar elever som inte får fullständiga betyg om orsaker och framtid? 3) Genomgång av empiriska studier (svenska och internationella) och relevant teori – generell och specifik (situerad, middle range...) 4) Med utgångspunkt i de generella begreppen ”inre konversation” och ”analytisk dualism” ska ”ungdomarnas resonerande kring sin situation och sina handlingsmöjligheter undersökas 5) Val av ansats och planering av genomförande 6) Kontakter, faktiskt urval, genomförande av intervjuer, utskrift av intervjuer mm 7) 8)

13 Overview of the planned sample CRITERION TOTAL Failed Swedish or mathematicsFailed Swedish and mathematics + at least one other subject BoysGirlsBoysGirls Municipalit y 1 333312 Municipalit y 2 333312 Municipalit y 3 333312 TOTAL999936

14 Project Schedule PLANING DATA COLLECTION ANALYSISWRITING AND DISSEMINATIO N Year 1 (2012)Jan-sept. Ethics committé Selecion of schools and students. Contacts with students and parents. Development and testing of interview guides Oct-nov. Interviews Round I with students in three schools Nov-dec. Data preparation and preliminary analysis Literature review Year 2 (2013)Jan-sept. Development of interview guides for follow up interviews Oct- nov Interviews Round II Jan-dec Further analysis of material from Round I Litterature review Jan-dec Presentation of preliminary results in conference papers Year 3 (2014)Jan-oct Analysis of Round II in relation to Round I Jan-dec Final report in journal articles and a book.

15 Forskningsetiska krav Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet CODEX – regler och riktlinjer för forskning http://www.codex.uu.se/regler.sthlm

16 Etiska grundproblem Forskningskravet värdet av förväntat kunskapstillskott vetenskapliga metodkrav praktiska förhållanden Individskyddskravet psykiskt eller fysisk skada förödmjukelse eller kränkning integritetshotande

17 Vetenskapliga metoder Vetenskapliga metoder = beprövade metoder för att systematiskt och noggrant undersöka, beskriva och förklara verkligheten Centrala metodbegrepp: (Teori) Validitet – trovärdighet - fruktbarhet Reliabilitet – tillförlitlighet - noggrannhet Generalisering - extern validitet - resultatens räckvidd (Forskningsetik)

18 Vilken kunskap eftersträvas? Sanning = korrespondens Vad är fenomenet? Sanning = mening Vilken innebörd har fenomenet ? Sanning = användning Hur kan man använda fenomenet? Det trilaterala sanningsbegreppet (efter Alvesson och Sköldberg)

19 Vilken typ av kunskap/”sanning”? Hur uppfattar och tolkar eleverna sin situation? Vilka slutsatser drar de om handlingsmöjligheter? - Vilka variationer i uppfattningar, tolkningar och slutsatser finns? - Hur adekvat kunskap har eleverna om arbetsmarknad, utbildning, sociala konsekvenser av olika val mm? - Vilka slutsatser kan dras om stödmöjligheter från kunskaper om elevernas förhållningssätt?

20 Man försäkrar sig om att alla led i undersökningen utförs noggrant, korrekt och med största möjliga precision Kan förbättras bl a genom att - man tydliggöra sin position/förförståelse - söker information på olika sätt/av olika slag - gör noggrann beskrivning av arbetsgången - upprepar test/enkäter alt. ”split-half” - fråga efter samma sak/samma information på flera sätt - har medbedömmare - mm.. Reliabilitet/tillförlitlighet = (oavsiktliga/slumpmässiga fel)

21 Validitet/fruktbarhet = (systematiska fel/fel tänkt) Man försäkrar sig om att man undersöker vad man avser undersöka = att det finns logik och konsekvens mellan avsikt/ frågeställning och empiriskt genomförande och analys undersökningen ger meningsfull/användbar kunskap

22 Exempel på validitetsproblem För vida frågeställningar Vagt definierade begrepp Oklart om hur frågor (i t ex enkät) uppfattas av den som ska svara Oklarhet om vad teoretiska antaganden innebär Oklart om vad verbala utsagor står för Uttryck för genomtänkta förhållningssätt? Direkt relaterade till handlingsmönster? Uttrycker kunskap?

23 Att dra slutsatser från enskild undersökning till allmänna förhållanden Teoretisk generalisering ” Hypotestestning” – hypotestestning (det man antagit bekräftas eller motsägs) Komparativ analys - jämförelser med tidigare resultat Igenkännlighet = likhet med erfarenhet/andra fall Statistisk generalisering = slutsats från stickprov till population i enlighet med sannolikhetsteori Generalisering = resultatens räckvidd

24 Exempel på när generalisering kan och inte kan göras: Kan pojkars sämre skolprestationer förklaras med för få manliga lärare? Analys av nationella registerdata (Skolverket 2005) Samband mellan andel kvinnliga/manliga lärare och betyg finns inte = pojkar har inte bättre betyg på skolor med större inslag av manliga lärare Totalundersökning – gnereralisering behövs inte Analys av intervjudata: ”tal om” kvinnliga och manliga lärares sätt att undervisa (kan inte besvara frågan) Bekvämlighetsurval – teoretisk generalisering/igenkänning av ”tal om” könsskillnader i undervisningsstil (kvalitativ eller kvantitativ analys) Betygs- eller testdata från ett urval av skolor, information om lärarens kön (kvantitativ analys av faktisk situation) Slumpmässigt/känt urval – statistik generalisering av betygsskillnader 4. Enkätdata om Uppfattningar bland elever om kvinnliga och manliga lärare (kan inte svara på frågan Slumpmässigt/känt urval – statistisk generalisering av uppfattningar om betygsskillnader (kvantitativ analys)

25 Varför forskningsöversikt Vetenskaplig kunskap skall kumuleras och sättas i sammanhang (inte ”uppfinna hjulet igen”) Vad vet man redan om vår forskningsfråga? Finns utvecklade teorier? Finns empiriska resultat att bygga vidare på? Finns motstridiga resultat eller motstridiga tolkningar/teorier? Kan tidigare slutsatser ifrågasättas? Har nya perspektiv aktualiserats? Har frågeställningar förändrats genom nya omständigheter? Lära av andras metoder (och misstag)

26 Hur gör man en forskningsöversikt? Placerar sin väl avgränsade frågeställning inom ett (eller flera) forskningsfält Gör en plan för litteratursökning Identifierar centrala arbeten inom fältet/fälten Identifierar olika teorier Undersöker fältets/-ens utveckling över tid Tidigare forskning är ”data” och skall analyseras! Vilka pålitliga resultat och slutsatser finns redan? Var finns motstridigheter? Var finns kunskapsluckor?

27 Var hittar man ”tidigare forskning” Läroböcker med översikter över fältet Vetenskapliga handböcker Review articles Tidskrifter – allmänna inom disciplinen och specialiserade inom fältet

28 Exempel på handböcker Handbook of research in the social foundations of education / edited by Steven E. Tozer, Bernardo P. Gallegos, and Annette M. Henry... 2011, 732 p. Handbook of research on learning and instruction [Elektronisk resurs] edited by Richard E. Mayer and Patricia A. Alexander. 2011. Engelsk online resource (xiv, 501 p Serie: The SAGE handbook of educational leadership [Elektronisk resurs] : advances in theory, research, and practice / edited by Fenwick W. English 2011, Engelska PDF (354 s.) E-bok International Handbook of Leadership for Learning [Elektronisk resurs] / edited by Tony Townsend, John MacBeath. 2011.

29 Hur hittar man artiklar? Summon supersök Artikelsök Databaser

30 Vad gör man med ”tidigare forskning”? Kategoriserar När och var är en studie gjord? Vilket teoretiskt perspektiv används? Vilka metoder används? Analyserar Vilka teoretiska och metodiska ansatser finns? Vilken är resultatbilden? Diskussion och slutsatser Teoretisk, metodologiska och ”forskningsobjekt-relaterade” konsekvenser för egen forskning?

31 Vad är teorier och begrepp? Teori en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. (NE) antagande grundat på noggranna överväganden om faktiska förhållanden ofta för att förklara system av antaganden och slutsatser, som i princip kan prövas (visas vara sant eller falskt) system av vetenskapliga antaganden som tjänar som stöd för tänkandet utan att direkt kunna verifieras Begrepp det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de (konkreta eller abstrakta) objekt som termen betecknar eller appliceras på (NE) noggrant bestämd typ av tankeenhet

32 Exempel på begrepp - teorier Konstruktivism ”verkligheten är socialt konstruerad d v s produkter av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande” Genusteori samhällsvetenskapliga teorier där manligt och kvinnligt uppfattas som sociokulturella kategorier, föränderliga i tid och rum Variationsteori Grundläggande för teorin är att ett krav för att förstå lärandeobjektet är att variation erfars. Ramfaktorteori Lärande och undervisning i skolan måste förstås i relation till de ”ramar” (villkor) som ges. Kritisk diskursanalys Behandlar externa och interna relationer i en text. “Interna relationer” handlar om aspekter av språket, medan externa relationer är vad som händer utanför texten.

33 Teorier på olika nivå Konstruktivism – generellt antagande om verklighetens natur = verkligheten (som vi upplever den) är socialt konstruerad d v s produkt av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande Genusteori – grupp av generella teorier om kön/genus samhällsvetenskapliga teorier där manligt och kvinnligt uppfattas som sociala kategorier, föränderliga i tid och rum (socialt konstruerade) ”Genusperspektiv i pedagogik” (finns flera olika) … flickors och pojkars skolprestationer tolkas olika eftersom de är inskrivna i en specifik pedagogisk diskurs. I den barncentrerade pedagogiken finns ett antagande om det aktiva, lekande barnet som en förutsättning för eftersträvad ”självständighet” och lustfylld ”verklig förståelse”. Pojkar passar oftare i denna idé om idealeleven. Flickor arbetar hårt och målmedvetet, och uppfattas därför som ”passivt lydiga”. De uppfyller inte kriterierna för det ”aktiva, lekande barnet” och antas inte ha någon större intellektuell potential. …

34 Frågeställningars validitet jmf tidigare teoretisk och empirisk forskning Är frågeställningen väl vald givet kunskapsläget? Kan den generera ny och intressant kunskap? Motsvarar den en ”lucka”? Är problemet rätt identifierat? Är den ”forskningsbar”?

35 Utveckling av begreppet ”genus” ”Kön” - problem med association till biologi (särskilt engelskans ”sex”) ”Könsroll” – ”roll” markerar social aspekt/ (t ex arbetsfördelning) ”Socialt kön”, men engelska ”gender” ger … ”Genus” – fördel och nackdel att det är distanserat till vardagsspråket och befriat från vardagsassociationer

36 Exemplet ”mobbning” I Begreppsvaliditet = hur väl fångar teoretiska begrepp ett fenomen? Hur definieras mobbning i tidigare forskning? …någon utsätts upprepade gånger eller under viss tid för negativa handlingar från en eller flera andra elever …det måste finnas en viss obalans i styrkeförhållandet (ett asymmetriskt maktförhållande).

37 Exemplet ”mobbning” II Finns olika definitioner/teorier? Fokus på individuella egenskaper Fokus på sociala processer Behöver jag utveckla en egen definition? Behöver jag flera begrepp (t ex ”kränkning”) för att se fler nyanser?

38 Exemplet ”mobbning” III Operationalisering i enkätstudie Omedelbar validitet (face validity) Svarar ordet ”mobbning” mot det teoretiska begreppet ”mobbning” för dem frågor ställs till? Innehållslig validitet Täcker ordet ”mobbning” alla aspekter av fenomenet eller...?

39 Exemplet ”mobbning” I Validitet/fruktbarhet i öppna intervjuer När de intervjuade talar om ”mobbning” – menar de samma som jag? Om de menar något annat – vad bör/bör inte påverka min definition/förståelse? Talar de med andra ord om det jag kallar ”mobbning” – hur vet jag det?

40 Forts. exemplet ”mobbning” IV Hur vet jag när ”allt” är sagt? Hur vet jag om jag ”styrt” svaren? Hur får jag reda på något nytt? Hur får jag reda på något praktiskt användbart?

41 Tolkning Alla resultat/fynd är i något led tolkningar oavsett teoretisk utgångspunkt oavsett metod för insamling och analys av data Detta finns alltid mer än ett sätt att förstå resultaten - klokt att pröva flera tolkningar Alla tolkningar är inte lika bra/valida

42 Exemplet mobbning Statistisk generalisering av resultat från enkätstudie på slumpmässigt urval. T ex Hur vanlig är mobbning av olika slag? Skillnader mellan grupper (t ex kön, ålder) Samband mellan faktorer (t ex skolkaraktäristika och förekomst)

43 Exemplet ”mobbning” Teoretisk generalisering – empiriska beskrivningar kan tolkas som exempel på Generella social processer som ”inneslutning” och ”uteslutning” Generella genusmönster - markering och försvar av ”hegemonisk maskulinitet” Generell markering av makt och förakt för svaghet