Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kliniska prövningar Helene Jacobsson E-post: Tel: 046-177934.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kliniska prövningar Helene Jacobsson E-post: Tel: 046-177934."— Presentationens avskrift:

1 Kliniska prövningar Helene Jacobsson E-post: Tel:

2 Kliniska prövningar Vad är kliniska prövningar? kliniska undersökningar definieras på ett varierat sätt av olika personer och organisationer vid olika tider

3 Kliniska prövningar ”En klinisk prövning är en forskningsverksamhet som innebär administrering av en testbehandling till en försöksgrupp i syfte att utvärdera behandlingen.” (Meinert, 1986) ”En klinisk prövning är en delmängd av kliniska studier som utvärderar prövningsläkemedel i fas I, II, och III. De kliniska studierna kan vara olika vetenskapliga metoder att utvärdera medicinsk profylax, diagnosmetoder, och behandlingar.” (Spilker, 1991) ”En klinisk prövning är en undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetod.” (Wikipedia, 2013)

4 Kliniska prövningar Tre viktiga nyckelord försöksgrupp behandling utvärdering

5 Kliniska prövningar Försöksgrupp en grupp från en studiepopulation specificerar den avsedda studiepopulationen patienter, men kan även bestå av friska personer

6 Kliniska prövningar Behandling placebo olika kombinationer av ny farmaceutisk egenart (t.ex. en förening eller läkemedel), ny diet, kirurgisk metod, diagnostiskt test, medicinskt instrument, hälsoutbildningsprogram,eller ingen behandling

7 Kliniska prövningar Utvärdering effekt säkerhet livskvalité genetiska faktorer farmakoekonomi annan forskning associerad med behandlingen

8 Kliniska prövningar Två olika typer av prövning konfirmerande explorativ

9 Kliniska prövningar Konfirmerande studie adekvat kontrollerad studie där hypoteser anges i förväg och utvärderas bevis av effekt och säkerhet

10 Kliniska prövningar Explorativ studie tydliga och exakta mål utforskning av data tester av hypoteser kan utföras, men valet kan bero på data kan ha en mer flexibel design ger inte bevis av effekt

11 Kliniska prövningar Population Försöksgrupp SlutsatserSlumpmässigt Analyser urval Försöksgrupp

12 Kliniska prövningar Försöksgrupp en önskan att maximera möjligheten att observera klinisk effekt (fas I och II) spegla målpopulationen (fas III och IV)

13 Kliniska prövningar Urval inklusionskriterier, ex. normalt blodtryck (SBP mellan mmHG och DBP mmHG), normal hjärtfrekvens (BPM mellan ) exklusionskriterier, aktiv atopisk dermatit eller annan hudsjukdom, kvinnor, positiv graviditetstest

14 Kliniska prövningar Reproducerbarhet de kliniska resultaten i samma målpopulation är reproducerbara från en plats (t.ex. studieplatsen) till en annan inom samma region (t.ex. USA eller Europa), eller de kliniska resultaten är reproducerbara från en region till en annan region i samma målpopulation

15 Kliniska prövningar Generaliserbarhet de kliniska resultaten kan generaliseras från målpopulationen (t.ex. vuxna) till en annan liknande men något annorlunda patientpopulation (t.ex äldre) inom samma region, eller de kliniska resultaten kan generaliseras från målpopulationen (t.ex. vita) i en region till en liknande men något annorlunda patientpopulation (t.ex. asiater) i annan region

16 Kliniska prövningar Primär variabel den variabel som är relaterad till det primära målet av studien bör vara en primär variabel bör vara den som används vid beräkning av försöksgruppernas storlek skall vara specificerad i protokollet

17 Kliniska prövningar Sekundär variabel variabel relaterad till det primära målet eller variabel/ler relaterad/e till det/de sekundära målet/en antalet variabler skall vara begränsade skall vara specificerade i protokollet

18 Kliniska prövningar Utfall exempel mortalitet orsaks specifik mortalitet kliniska händelser symptom

19 Kliniska prövningar Lubsens hierarki utfall kan rangordnas hierarkiskt hierarkiska nivåer skall beaktas i analysen förvanskning av analysen kan uppstå när information från högre nivåer ignoreras

20 Kliniska prövningar Symptoms, signs and paraclinical measures Non-fatal clinical events Cause-specific mortality All-cause mortality Hierarchical levels of outcome information Level 4 Level 3 Level 2 Level 1

21 Kliniska prövningar Kombinerade effektmått förvanskning kan bedömas genom att kombinera information från flera nivåer tillåter ofta en bättre förståelse av behandlingseffekter multiplicitet kan undvikas styrkan att upptäcka en behandlingseffekt kan förstärkas

22 Kliniska prövningar Systematisk avvikelse den systematiska tendensen av någon faktor associerad med design, utförande, analys och utvärdering av resultatet av en klinisk studie som kan göra att skattningen av en behandlingseffekt skiljer sig från det sanna värdet

23 Kliniska prövningar Designtekniker för att undvika systematisk avvikelse maskering randomisering design, t.ex. specificera metoder i protokollet för att minimera olika typer av protokollöverträdelser, tillbakadragande och saknade värden

24 Kliniska prövningar Maskering begränsar förekomsten av medveten och omedveten systematisk avvikelse i genomförandet och tolkningen av en klinisk studie uppstående från den inverkan som vetskapen om behandling har på t.ex. rekryteringen och tilldelning av patienter, deras efterföljande vård, patienters hållning till behandlingen, analysen av effektmått, hantering av tillbakadragande, uteslutningen av data från analys viktigaste målet är att förhindra identifiering av behandlingarna

25 Kliniska prövningar Olika typer av maskering öppen enkel dubbel

26 Kliniska prövningar Öppen identiteten av behandling är känd för alla är i en del studier bara i praktiken eller etiskt möjlig en central randomiseringsmetod (ex. via internet) vid tilldelningen av behandling skall övervägas kliniska bedömningar skall om möjligt göras av medicinsk personal som inte är involverad i behandlingen av patienter och som förblir maskerad för behandling alla försök skall göras för att minimera de olika kända källorna av systematisk avvikelse

27 Kliniska prövningar Enkel undersökaren och/eller hans personal är medveten om behandlingen men patienten är det inte, eller tvärtom en central randomiseringsmetod (ex. via internet) vid tilldelningen av behandling skall övervägas kliniska bedömningar skall om möjligt göras av medicinsk personal som inte är involverad i behandlingen av patienter och som förblir maskerad för behandling alla försök skall göras för att minimera de olika kända källorna av systematisk avvikelse

28 Kliniska prövningar Dubbel varken patienten eller någon av undersökaren eller sponsor personalen som är involverade i behandlingen eller klinisk utvärdering av patienter är medveten om mottagen behandling det optimala tillvägagångssättet kräver att behandlingarna som skall användas under studien inte går att skilja åt (utseende, smak, etc) varken innan eller under administreringen, och att maskeringen är bibehållen under hela studien

29 Kliniska prövningar Randomisering slumpmässig tilldelningen av behandling till patienter ger en fullgod statistisk grund för den kvantitativa utvärderingen tenderar att producera lika behandlingsgrupper avseende fördelningen av prognostiska faktorer, kända eller okända i kombination med maskering undviks möjlig systematisk avvikelse i selektionen och tilldelningen av patienter

30 Kliniska prövningar Randomiseringsschema dokumenterar den slumpmässiga tilldelningen av behandlingar till patienter olika studiedesigner kommer att kräva olika metoder skall vara reproducerbara skall förvaras säkert av en sponsor eller en annan part på ett sätt som försäkrar att maskeringen är ordentligt bevarad genom hela studien

31 Kliniska prövningar Randomiseringsmetoder en sekventiell lista i block stratifiering

32 Kliniska prövningar En sekventiell lista en sekventiell lista av behandlingar (eller behandlingssekvenser i en crossover studie) eller motsvarande koder av patientnummer en obegränsade randomisering är ett acceptabelt sätt

33 Kliniska prövningar I block hjälper att öka jämförbarheten av behandlingsgrupper en bättre garanti att behandlingsgrupperna kommer att vara nästan lika stora omtanke skall företas att välja blocklängder tillräckligt korta att begränsa möjlig obalans, men tillräckligt långa att undvika förutsägbarhet

34 Kliniska prövningar Stratifiering separata randomiseringsscheman stratifiera för center eller att tilldela flera hela block till varje center i multicenterstudier stratifiering av viktiga prognostiska faktorer mätta vid start kan främja balanserad tilldelning inom strata användningen av fler än två eller tre stratifieringsfaktorer är ibland behövligt, vilket kan medföra svårigheter att uppnå balans och logistiska besvär

35 Kliniska prövningar Design former parallell grupp crossover faktor

36 Kliniska prövningar Parallell grupp design patienter är randomiserade till en, två eller flera armar, varje arm är tilldelade en olik behandling den mest vanliga designen för konfirmerande studier antaganden underliggande denna design är mindre komplex än för de flesta andra designer, men det kan vara andra faktorer i studien som komplicerar analysen och tolkningen (ex. kovariater, upprepade mätningar över tid, interaktioner mellan variabler, protokoll överträdelser, bortfall och tillbakadragande)

37 Kliniska prövningar Crossover design varje patient är randomiserad till en sekvens av två eller flera behandlingar, och följaktligen verkar som sin egen kontroll av behandlingsjämförelser reducerar antalet patienter och vanligen antalet analyser som behövs för att uppnå en specifik styrka i den enklaste 2×2 crossover designen får varje patient två behandlingar i randomiserad ordning i två efterföljande behandlingsperioder, ofta separerade av en washout period talrika variationer existerar

38 Kliniska prövningar Crossover design har ett antal problem som kan ogiltigförklara deras resultat t.ex. carryover, dvs, den återstående påverkan av behandlingarna i efterföljande behandlingsperioder förlusten av försökspersoner svårigheter att tilldela biverkningar som uppträder i senare behandlingsperioder till rätt behandling

39 Kliniska prövningar Faktor design två eller flera behandlingar utvärderas samtidigt genom användning av varierande kombinationer av behandlingar 2×2 faktor design är det enklaste exemplet i vilket patienter slumpmässigt är tilldelade en av fyra möjliga kombinationer av två behandlingar, A och B (endast A, endast B, både A och B, varken A eller B) används ofta i syftet att undersöka interaktionen mellan A och B

40 Kliniska prövningar Kontrollgrupp skiljer patientutfall (t.ex. förändringar av symptomer, tecken, eller andra morbiditeter) orsakade av testbehandlingen från utfallet orsakade av andra faktorer (t.ex. den naturliga progressionen av sjukdomen, observatör eller patient förväntningar, eller andra behandlingar)

41 Kliniska prövningar Olika typer av kontroller placebo ingen behandling dos-respons aktiv (positiv) extern (innefattande historisk)

42 Kliniska prövningar Placebo kontrollerad studie patienterna är slumpmässigt tilldelade en testbehandling eller en identiskt-förefallande behandling som inte innehåller testläkemedlet kontrollerar för ”placebo” effekt, dvs. förbättringar i en patient resulterande av vetskapen att han eller hon tar ett läkemedel kontrollerar för all eventuell inverkan på det faktiska eller märkbara förloppet av sjukdomen annat än de uppstående från den farmakologiska verkan av testläkemedlet den nya behandlingen och placebo kan båda vara tillagda en vanlig standardbehandling

43 Kliniska prövningar Ingen behandling-kontrollerad studie patienterna är slumpmässigt tilldelade testbehandling eller ingen testbehandling patienter och forskare är inte maskerade för tilldelning av behandling är troligen nödvändig och lämplig endast när det är svårt eller omöjligt att dubbel-maskera (t.ex., behandlingar med lätt igenkännande toxicitet), det finns tillräcklig tillit att effektmått är objektiva, och resultaten av studien inte är influerade av andra faktorer (t.ex. patienter på aktivt läkemedel rapporterar mer fördelaktiga utfall)

44 Kliniska prövningar Dos-respons studie är patienter randomiserade till en av flera bestämda dosgrupper patienterna kan antingen vara placerade på sin bestämda dos i början eller bli ökad till den dosen stegvist, men den avsedda jämförelsen är mellan grupperna på deras slutliga dos är vanligen dubbel-maskerade kan inkludera en placebo (noll dos) och/eller aktiv kontroll

45 Kliniska prövningar Aktiv kontroll studie patienter är slumpmässigt tilldelade en testbehandling eller till en aktiv kontrollbehandling är vanligen dubbel-maskerade, men detta är inte alltid möjligt (t.ex. olika led av administreringen, och olika toxiciteter). kan ha olika skilda mål att visa verkan av testbehandlingen genom att visa att det är lika bra som en känd effektiv behandling, att visa verkan genom att visa superiority av testbehandlingen mot den aktiva kontrollen, och att jämföra verkan och/eller säkerhet av de två behandlingar

46 Kliniska prövningar Extern kontroll studie (innefattar historisk kontroll studie) jämför en grupp av patienter mottagande testbehandlingen med en grupp av patienter utifrån till studien den externa kontrollen kan vara en grupp av patienter behandlade vid en tidigare tid (historisk kontroll), eller en grupp behandlad under samma period men i annan miljö definierad (en specifik grupp av patienter) eller icke- definierade (en jämförande grupp baserad på allmän medicinsk kunskap av utfall)

47 Kliniska prövningar Kontrollgrupp valet av kontrollgrupp är alltid ett avgörande beslut i designen av en klinisk studie valet påverkar bl.a. slutsatserna som kan dras från studien, den etiska acceptabiliteten av studien, graden till vilket systematisk avvikelse i genomförande och analysering av studien kan minimeras, vilka patienter som kan rekryteras och takten av rekrytering, typen av effektmått som kan studeras, och den allmänna och den vetenskapliga trovärdigheten av resultaten

48 Kliniska prövningar Försöksgruppsstorlek skall alltid vara tillräckligt stort för att ge ett tillförlitligt svar till frågan ställd är vanligen beräknad på det primära målet av studien metoden med vilken försöksgruppsstorleken är beräknad skall vara given i protokollet, tillsammans med uppskattningen av storheter använda i beräkningen (t.ex. standardavvikelse, skillnad som skall upptäckas) grunden för dessa uppskattningar skall också uppges

49 Kliniska prövningar Försöksgruppsstorlek användande den vanliga metoden för att bestämma lämplig försöksgruppsstorlek, bör följande anges den primära variabeln, den statistiska testen, nollhypotesen, den alternativa hypotesen, sannolikheten att felaktigt förkasta nollhypotesen (typ I fel) sannolikheten att felaktigt misslyckas att förkasta nollhypotesen (typ II fel), strategin att behandla tillbakadraganden och protokoll överträdelser

50 Kliniska prövningar Försöksgruppsstorlek metoden med vilken försöksgruppsstorleken är beräknad skall vara given i protokollet, tillsammans med uppskattningen av storheter använda i beräkningen (t.ex. standardavvikelse, skillnad som skall upptäckas) grunden för dessa uppskattningar skall också uppges

51 Kliniska prövningar Förspecificering av analyser statistikavsnittet i protokollet den statistiska analysplanen

52 Kliniska prövningar Statistikavsnittet i protokollet de huvudsakliga dragen av den slutliga statistiska analysen av data skall vara beskriven i statistikavsnittet i protokollet detta avsnitt skall inkludera alla huvuddrag av protokollets konfirmerande analyser av den primära variabeln och på vilket sätt förutsedda analysproblem kommer att hanteras i fallet av explorativa studier skall detta avsnitt beskriva mer generella principer och direktiv

53 Kliniska prövningar Den statistiska analysplanen kan skrivas som ett separat dokument som blir avslutat efter det slutgiltiga protokollet en mer saklig och detaljerad utveckling av huvuddragen framlagda i protokollet kan vara inkluderad kan innehålla detaljerade metoder för att utföra den statistiska analysen av primära och sekundära variabler och annan data skall granskas och möjligen uppdateras som ett resultat av den maskerade genomgången av data och skall vara slutförd innan maskeringen bryts

54 Kliniska prövningar Maskerad genomgång när studien är genomförd och all data är tillgänglig är det bra att utföra en maskerad genomgång av den planerade analysen skall omfatta beslut angående, t.ex, exklusion av patienter eller data från analysmängden, möjliga transformationer, och användningen av parametriska eller icke-parametriska metoder kan vara på nytt övervägt ändringar som görs skall vara beskrivna i rapporten skild från de som statistikern gör efter det att behandlings koderna är brutna, eftersom maskerade beslut vanligen kommer att introducera mindre systematisk avvikelse

55 Kliniska prövningar Den planerade analysen skall utföras enligt de fördefinierade planerna; desto mer dessa planer är vidhållna, desto större trovärdighet ges resultaten en noggrann förklaring skall ges för avvikelser från den planerade analysen

56 Kliniska prövningar Oplanerade analyser nya frågor kan uppstå under den omaskerade analysen, vilket genererar ytterligare och kanske komplicerade statistiska analyser. Detta ytterligare arbete skall vara noggrant skiljt i rapporten från arbete som var planerat i protokollet slumpen kan leda till oförutsedd obalans mellan behandlingsgrupperna. Detta är bäst hanterat genom att visa att en ytterligare analys som tar hänsyn till dessa obalanser ger huvudsakligen samma slutsatser som den planerade analysen. Om detta inte är fallet, skall effekten av obalansen på slutsatserna diskuteras i allmänhet skall sparsam användning göras av oplanerade analyser

57 Kliniska prövningar Assessed for eligibility (n= ) Excluded (n= )  Not meeting inclusion criteria (n= )  Declined to participate (n= )  Other reasons (n= ) Analysed (n= )  Excluded from analysis (give reasons) (n= ) Lost to follow-up (give reasons) (n= ) Discontinued intervention (give reasons) (n= ) Allocated to intervention (n= )  Received allocated intervention (n= )  Did not receive allocated intervention (give reasons) (n= ) Lost to follow-up (give reasons) (n= ) Discontinued intervention (give reasons) (n= ) Allocated to intervention (n= )  Received allocated intervention (n= )  Did not receive allocated intervention (give reasons) (n= ) Analysed (n= )  Excluded from analysis (give reasons) (n= ) Allocation Analysis Follow-Up Randomized (n= ) Enrollment CONSORT 2010 Flow Diagram

58 Kliniska prövningar Patientflöde alla patienter som gick in i studien ska redovisas i rapporten, även om de inte är inkluderade i analysen alla skäl för exklusion från analysen skall vara dokumenterad effekten av alla förluster av patienter och data, tillbakadragande av behandling eller större protokoll överträdelser på huvudanalyserna av den primära variabeln(erna) bör övervägas noga patienter försvunna vid uppföljning, tillbakadragande vid behandling, eller med en allvarlig protokoll överträdelse skall indentifieras, och en beskrivande analys av dem skall lämnas, innefattande anledningarna till deras försvinnande och dess relation till behandling och utfall

59 Kliniska prövningar Beskrivande statistik en nödvändig del av rapporter lämpliga tabeller och/eller grafiska presentationer skall åskådliggöra tydligt viktiga drag av de primära och sekundära variablerna, och av prognostiska och demografiska variabler resultaten av huvudanalyserna relaterande till målen av studien skall vara föremålet för särskild noggrann beskrivande presentation

60 Kliniska prövningar Statistisk bedömning slutlig statistisk bedömning bör ges på analys, tolkning och presentation av resultaten av en klinisk prövning en statistiker bör vara en medlem av det team som ansvarar för den kliniska studierapporten, och även godkänna den kliniska rapporten

61 Kliniska prövningar

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72 Ref. Chow SC, Liu JP. (2004). Design and analysis of clinical trials: Concepts and methodologies. John Wiley & Sons Inc., Hoboken, New Jersey. Meinert, C.L. (1986). Clinical Trials: Design, Conduct, and Analysis. Oxford University Press, New York. Spilker, B. (1991). Guide to Clinical Trials. Raven Press, New York. EMEA ICH Topic E 9, Statistical Principles for Clinical Trials. Chow SC, Shao J. (2002). Statistics in Drug Research – Methodologies and Recent Developments. Dekker, New York. Lubsen J, Kirwan B-A. Combined endpoints: can we use them?. Statist.Med. 2002;21: EMEA ICH Topic E109, Choice of Control Group in Clinical Trials.


Ladda ner ppt "Kliniska prövningar Helene Jacobsson E-post: Tel: 046-177934."

Liknande presentationer


Google-annonser