Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Ekonomiskt bistånd 2016-06-16.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Ekonomiskt bistånd 2016-06-16."— Presentationens avskrift:

1 Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Ekonomiskt bistånd

2 Nytt för öppna jämförelser 2016 – gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom en samlas webbenkät för ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri), våld i nära relationer och äldre. Syftet har varit att göra insamlingen mer effektiv för kommunerna. En gemensam insamling, med samma frågor gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika områden för ett urval indikatorer. Årets resultat kan inte jämföras med tidigare år eftersom insamlingssätt, flera indikatorer och frågor har ändrats.

3 Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett samlingsbegrepp för indikatorbaserade jämförelser av socialtjänst som redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. Indikatorerna har tagits fram i bred förankring med kommuner, forskare och intresseorganisationer. Samverkan sker också med SKL och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Jämförelserna är ett redskap för ökad kvalitet och verksamhetsutveckling utifrån den enskildes behov. De kan användas som underlag för uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete. I denna presentation redovisas ett urval av de nationella resultaten inom ekonomiskt bistånd samt några resultat för indikatorer som är jämförbara mellan olika verksamhetsområden inom socialtjänsten.

4 Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Det är sjätte gången sedan 2011 som Socialstyrelsen presenterar kvalitetsindikatorer för området ekonomisk bistånd. 89 procent av alla kommuner och stadsdelar har svarat på enkäten för ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser innehåller 34 indikatorer samt två sorteringsnycklar. De indikatorer som baseras på registerdata för ekonomiskt bistånd publiceras i oktober 2016.

5 Resultat ekonomiskt bistånd Arbetsförmedlingen är den aktör som kommunerna samverkar med i störst utsträckning. Hälften av kommunerna uppger att de har en rutin för att samverka med Arbetsförmedlingen. Rutin för samverkan med andra aktörer är lägre. Det är en fortsatt positiv utveckling kring användning av standardiserade bedömningsmetoder. Ekonomiskt bistånd är det område som i störst utsträckning arbetar med systematisk uppföljning, sammanställer resultaten på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Det är dock fortfarande en låg andel (21 procent).

6 Arbetsmarknadsinsatser Socialtjänstens uppgift är ge bistånd som stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv och klara sin egen försörjning. Som ett komplement till arbetsförmedlingens insatser, kan arbetslösa bidragsmottagare behöva aktiva insatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Merparten av kommunerna erbjuder kommunala arbetsmarknadsinsatser. I 38 procent av kommunerna erbjuds alla arbetslösa personer mellan 18 och 14 år någon kommunal arbetsmarknadsinsats. För personer över 24 år är motsvarande siffra 30 procent. Se tabell på nästa bild. Många kommuner erbjuder insatser till vissa, men inte alla, arbetslösa. Sifforna blir då betydligt högre (42 respektive 57 procent).

7 Erbjuder arbetsmarknadsinsatser till allaAndel JA (%) riket Erbjuder minst en kommunal arbetsmarknadsinsats till alla personer år 38 Erbjuder minst en kommunal arbetsmarknadsinsats till alla personer över 24 år 30 Arbetsmarknadsinsatser

8 Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd En grundlig utredning är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd som är anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Av landets kommuner är det drygt hälften som använt en strukturerad utredningsmall där barns situation och sysselsättning ingår vid alla utredningar. Kommunernas socialtjänst har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Det är därför viktigt att olika insatser inom socialtjänsten samordnas. Mer än hälften av kommunerna uppfyller kriterierna för intern samordning mellan verksamhetsområdena ekonomiskt bistånd och barn- och ungdomsvården I 23 procent av landets kommuner finns en aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks. Indikatorn finns även inom hemlöshetsområdet.

9 Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd Att uppmärksamma och dokumentera barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer är särskilt viktigt.

10 Indikatorer som kan jämföras mellan verksamhetsområden

11 Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Systematisk uppföljning innebär att löpande beskriva och mäta enskildas problem och behov, insatser och resultat. Generellt är det en låg andel kommuner som arbetar med systematisk uppföljning, som sammanställer resultaten på gruppnivå och använder dem för verksamhetsutveckling. Det gäller för alla socialtjänstens områden. Få kommuner har sammanställt resultaten utifrån ett könsperspektiv. Ekonomiskt bistånd är det område där systematisk uppföljning förekommer i störst utsträckning. Ett skäl kan vara att tillgången på individdata och annan statistik är mer omfattande än inom flertalet andra områden. Fr.o.m påbörjas även insamling av uppgifter om kommunala arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker för ekonomiskt bistånd. Se tabell på nästa bild. Se Socialstyrelsens webbplats för mer information om hur man kan börja arbeta med systematisk uppföljning.

12 Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Andel Ja (%) riket VerksamhetsområdeSammanställning av resultat på gruppnivå för att utveckla verksamheten Använt sammanställning av resultatet på gruppnivå, utifrån kön, för att utveckla verksamheten Ekonomiskt bistånd 2110 Våld i nära relationer 116 LSS 112 Barn och unga (öppenvård)187 Barn och unga (dygnsvård)104 Socialpsykiatri107 Äldre (ordinärt boende)72 Äldre (särskilt boende)62 Missbruk (unga vuxna)99 Missbruk (bor med barn)79 Missbruk (65 år +)79 Missbruk (behov av kontakt med både socialtjänsten och landstingets beroendevård och/eller psykiatri) 59

13 Standardiserade bedömningsmetoder Att använda standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma en situation, funktion och/eller behov är viktigt inom alla socialtjänstens områden. Det sker en positiv utveckling när det gäller användningen av sådana metoder i det sociala arbetet. Den vanligaste metoden som används inom ekonomiskt bistånd är FREDA-kortfrågor som drygt hälften av alla kommuner använder (52 procent). Mer information om metoderna finns i metodguiden på Socialstyrelsens webbplats: Att identifiera ett riskbruk för alkohol och- eller droger är viktig inom alla socialtjänstens verksamheter. Det varierar dock mellan olika kommuner och verksamhetsområden. Mest används sådana metoder inom ekonomiskt bistånd, hemlöshet och våld i nära relationer. Se tabell på nästa bild.

14 Standardiserade bedömningsmetoder för att identifiera rikskonsumtion för alkohol- och narkotikarelaterade problem (AUDIT och DUDIT) VerksamhetsområdeAndel JA (%) riket Ekonomiskt bistånd33 Hemlöshet30 Våld i nära relationer29 Socialpsykiatri19 Äldre6 LSS – handläggning som rör vuxna0

15 Rutin för personalens agerande vid indikation på utsatthet för våld Socialtjänsten har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående. Inom alla socialtjänstens verksamhetsområden förekommer att enskilda blir utsatta för våld. En rutin som beskriver hur handläggare ska ställa frågor till den enskilde och hur handläggaren ska agera om det kommer fram att personen utsatts för våld, kan medverka till att fler individer får stöd och hjälp. Andelen kommuner som har en rutin för detta varierar mellan 37 och 49 procent inom olika områden. Områdena hemlöshet och äldre samt de som handlägger LSS-insatser till barn och unga är de som i minst utsträckning har en sådan rutin. Se tabell på nästa bild.

16 Rutin för personalens agerande vid indikation på utsatthet för våld VerksamhetsområdeAndel Ja (%) riket Våld i nära relationer49 Missbruk47 Barn och unga47 Ekonomiskt bistånd46 Socialpsykiatri40 LSS-handläggning som rör vuxna39 Hemlöshet37 LSS-handläggning som rör barn och unga37 Äldre37

17 Information till den enskilde om SIP och skyddade personuppgifter Enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska en samordnad individuell plan upprättas tillsammans med den enskilde, om det finns behov av samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. För samtliga verksamhetsområden gäller att resultatet är sämre när det gäller förekomst av rutiner för att också informera om möjligheten att få en kopia av sin journal. Samtliga områden inom socialtjänsten hanterar skyddade personuppgifter varför en rutin för hur skyddet för sådana uppgifter ska säkerställas, är central. Andelen kommuner som har angett att de har en rutin för hur de ska hantera skyddande av personuppgifter är låg inom samtliga områden. Den lägsta andelen finns inom äldreområdet. Se tabell på nästa bild.

18 Information till den enskilde om SIP och skyddade personuppgifter Verksamhetsområde Rutin för att informera om SIP Andel JA (%) riket Rutin för att informera om rätt till kopia av journal Andel JA (%) riket Aktuell rutin för hur skyddade personuppgifter ska hanteras Andel JA (%) riket Barn och unga6728 Ekonomiskt bistånd Hemlöshet LSS-handläggning som rör barn och unga LSS –handläggning som rör vuxna Socialpsykiatri Missbruk6626 Våld i nära relationer Äldre542217

19 På Socialstyrelsen webbplats publiceras: Excelfiler med resultat för olika verksamhetsområden Guide för att tolka resultaten Länkar till annat användbart material och annan användbar statistik elser elser

20 Mer information finns på: Prenumerera på vårt nyhetsbrev:


Ladda ner ppt "Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Ekonomiskt bistånd 2016-06-16."

Liknande presentationer


Google-annonser