Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016."— Presentationens avskrift:

1 orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016 Staffan Wikstedt, Nationalekonom

2 orebro.se Utanförskapets kostnader miljoner kr En individ i utanförskap kostar: miljoner kr (från 20 års ålder till pension) Våga investera i de mjuka värdena, i människor!

3 orebro.se Sociala investeringar vs. förebyggande insatser  På vilket sätt skiljer sig sociala investeringar från traditionella förebyggande insatser?  Högre krav på gränsöverskridande samverkan  Evidens och beprövad erfarenhet som grund  Satsningar konstruerade för uppskalning – avgränsning krävs!  Stort fokus på utvärdering och uppföljning  Återföringsmodellen

4 orebro.se Återföringsmodell (Skolfam)

5 orebro.se Beräkningar i processen

6 orebro.se Förankring/samverkan Arbetsgrupp Ekonomer i berörda förvaltningar Utdataanalytiker Verksamhetskunniga Involverade chefer Med flera…

7 orebro.se Utvärderingsschema

8 orebro.se Utvärdering och mäta effekter Kort sikt vs lång sikt Länkning Antaganden Faktiska effekter på individnivå (”allt annat lika”?) Kontrollgrupp!? Kombinationer

9 orebro.se Ekonomiska effekter Externa köp/placeringar Utbetalningar (transfereringar) Antal enheter, av insatser, skolplatser etc Exemplifieringar Procentuell kostnadsreducering Utjämning av identifierade kostnadsskillnader Resursbehov

10 orebro.se Enhetskostnader

11 orebro.se Bakgrund och syfte SKL-projektet Aktion 2015 – Sociala investeringar: ”Ta fram enhetskostnader som kan användas för att värdera effekter och genomföra kostnadskalkyleringar av sociala investeringar.” Kommunala, regionala, statliga kostnader. Örebro kommun – schabloner för andra. Inte jämförelser. Utfall, exempelvis ”vad kostar ett skolmisslyckande?”

12 orebro.se Metod Vanliga och relevanta insatser/verksamheter. Utgår från Kostnad per brukare (KPB) = Inkluderar alla typer av kostnader i respektive verksamhet, t.ex. löner och lokaler. Aggregerat, strukturerat, granskat och kvalitetssäkrat. Extern verksamhet = Faktiska externa köp från ekonomisystem. Marginalkostnad? (Kort respektive lång sikt.)

13 orebro.se Tolkning Genomsnittliga uppgifter. Uppdateras årligen. Inga kostnader överlappar varandra. Ej heltäckande. Avrundade.

14 orebro.se Områden Publiceras på Intern version Skola Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Funktionsnedsättning Arbetsmarknad senare Skadegörelse.

15 orebro.se Diskontering? Riskfri real ränta: Numera låg. Ej avkastning på reservationen. Osäkerhet :Större osäkerhetsmoment: Infaller effekterna överhuvudtaget? Tidspreferenser :Infrastruktur vs Sociala investeringar?

16 orebro.se Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem

17 orebro.se Skolfam ( ) Målgrupp Barn 7-14 år som är placerade i familjehem av Örebro kommun i kommunen  Manualbaserad arbetsmodell utarbetad 2005, provad i 24 kommuner  Specialpedagog och psykolog + förstärkning av familjehemssekreterare  Öka familjhemsplacerade barns måluppfyllelse Mål  Ökad måluppfyllelse, fler behöriga till gymnasiet, fler fullföljer skolgången  Minskat flöde mellan familjehem och HVB  Minskat framtida behov av extra stödinsatser i skolan, öppenvårdsinsatser och försörjningsstöd

18 orebro.se Satsningens kostnader 100 % Psykolog1 800 tkr 100 % Specialpedagog1 500 tkr 100 % Familjehemssekreterare1 500 tkr 25 % Projektledare 350 tkr Övrigt (Lokal, material) 450 tkr Summa5 600 tkr Fördelat på 3 år

19 orebro.se Aktiviteter

20 orebro.se Betygsstatistik Forskning/studier visar entydigt att familjehemsplacerade barn löper större risk för att blir lågutbildade. Behöriga till minst yrkesprogram: % av familjehemsplacerade barn % av alla Mål: 80 % ska vara behöriga.

21 orebro.se Forskning och statistik Överrisker för familjehemsplacerade barn, enligt Social rapport 2010 (Socialstyrelsen).

22 orebro.se Bakgrund till ekonomiska effekter 2008 var 57 barn 7-14 år familjehemsplacerade av Örebro. 14 av dessa var någon gång HVB-placerade = dygn. => I genomsnitt 200 HVB-dygn per familjehemsplacerad. Målgrupp i satsningen barn => 20 årsplatser. HVB-dygn minus Familjehem = 2500 kr Mål: 80 % ska slippa omplacering till HVB.

23 orebro.se  Minskat behov av HVB-placeringar: 2,7 mnkr (6 år) Om Norrköpings effekt på minskat antal HVB-dygn, appliceras på Örebro: 12 årsplatser mindre! Räknar lågt: 3 årsplatser inbesparade. HVB-dygn minus Familjehem = 2500 kr (snarare 3300 kr) Mäts: Direkta uppgifter om placering.

24 orebro.se  Minskat behov av öppenvård: 300 tkr (6 år) Statistiskt bör Skolfam kunna skydda ett par personer från missbruk. Dessutom bör problematik av mindre grad kunna minskas. Öppenvård för åldern år: 16 mnkr per år. Minskas 0,3 %, dvs 50 tkr per år. Mäts: Betygen ÅK 9.

25 orebro.se  Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: 600 tkr (5 år) Behov av specialpedagogisk resurs hos 35 genomsnittliga elever i grundskolan: 20%. Troligtvis upptar målgruppen betydligt större del. Skolfam syftar till att underlätta skolarbetet, men också fokus på skolarbetet! Trolig minskning med ca 25 % av en resurs. 500 tkr per år för resursen. Mäts: Kartläggningar och betyg.

26 orebro.se  Färre elever går om årskurs i grundskolan: 200 tkr (5 år) 7 procent av eleverna i grundskolan är överåriga. Upp till 20% i problematiska områden. Rimlig målsättning att 3 av dessa kan stöttas tillräckligt mycket, så att de kan slippa gå ett extra år. Ett år i grundskolan (exkl lokaler) kostar 70 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången.

27 orebro.se  Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: 300 tkr (4 år) Utifrån statistik kan 4-5 elever antas gå om en årskurs i gymnasieskolan. Plus ytterligare några som tack vare satsningen nu kommer att nå gymnasiestudier. Rimlig målsättning att 4 av dessa kan stöttas tillräckligt mycket, så att de kan slippa gå ett extra år. Ett år i gymnasieskolan (exkl lokaler) kostar 70 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången, samt prognos.

28 orebro.se  Färre elever till introduktionsprogram: 300 tkr (3 år) Utifrån statistik kan konstateras att ca 15 av målgruppens elever inte blir behöriga till gymnasiet. Utifrån tidigare Skolfam-satsningar förväntas 6-9 elever, tack vare Skolfam, att blir gymnasiebehöriga. Av dessa kan antas att 3 elever behövt gå introduktionsprogram först. Ett år på introduktionsprogram (exkl lokaler) kostar nästan 100 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången, samt prognos.

29 orebro.se  Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 1,5 mnkr (5 år) Social rapport 2010: 3-4 personer i målgruppen antas ha försörjningsstöd vid 25 års ålder. Yngre: troligtvis fler. Förbättrade betyg halverar risken. => Åtminstone 2 färre personer. Dessutom bör flera tillfälliga perioder av ekonomiskt bistånd kunna undvikas, tack vare Skolfam. Vi bör kunna räkna med tre helårsekvivalenter under 5 år. Mäts: Betyg.

30 orebro.se Effekter över tiden (Skolfam)


Ladda ner ppt "Orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016."

Liknande presentationer


Google-annonser