Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Begåvningsfaktorer, överlappande diagnoser och ”behandlingsutfall” Specialpedagogik II 19 april 2012 Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Begåvningsfaktorer, överlappande diagnoser och ”behandlingsutfall” Specialpedagogik II 19 april 2012 Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 Begåvningsfaktorer, överlappande diagnoser och ”behandlingsutfall” Specialpedagogik II 19 april 2012 Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

2 Developmental profiles in preschool children with autism spectrum disorders Fernell, Hedvall m fl barn hänvisade till småbarnscetrum för autism Tvärprofesionell bedömning före och efter behandling Födda

3 Resultat Pojke-flicka 5.5:1 22%-regression (spec.språk) Epilepsi 6% 38% intellektuell funktionsnedsättning (tid.Utvecklinsstörning) Ca 30% utvecklingsförsening 23% normal begåvning 40%hyperaktivitet

4 Ca 20% hade primärt AD, de flest också ett begåvningshandikapp Ca.20% AD+ normal begåvning- en del av dessa Aspergers syndrom I över hälften av gruppen var begåvningshandikappet lika framträdande som autismen

5 ”The highly individual developmental profiles seen in children with ASDs have to be taken into account when planning intervention and follow-up” (s.790).

6 Vad är viktigt vid behandling? Tidiga insatser- många studier Intensiv behandling (EIBI) framförs som positivt- i flera studier Beteendeterapeutiska modeller framförs som positivt- i flera studier (Diskutera begreppen RCT och Evidens)

7 Early intervention in 208 Swedish preschoolers with autism spectrum disorder. A prospective naturalistic study. Fernell, Hedvall m. fl 2011 Stor naturalistisk studie 208 barn Prospektiv med före och eftermätning Ålder mån Klinisk diagnos- ASD

8 Procedur T1- psykologbedömning, föräldraintervjuer Vineland Behandling 1 grupp EIBI 1 grupp ”start package” 5xhalvdag.Undervisning baserad på ABA- metodik, + habilitering och förskola ”as usual” Efter 2 år T2 Psykologbedömning, föräldraintervjuer Vineland. Behandlingsutfall-Vinelandscore

9 Resultat Vineland score ökade men bara för gruppen med normal begåvningsnivå Ingen signifikant skillnad mellan gruppen som fått intensiv behandling och den som fått mindre intensiva insatser ”we could not demonstrate that younger age at start led to more positive outcome, rather the opposite”

10 An audit of teenagers who had not succeded in elementary school: a retrospective case review. Clinical Audit 2012:4 1-7 Ulla Ek, Joakim Westerlund, Catarina Furmark och Elisabeth Fernell

11 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet medan det 1998 var 91,4 procent behöriga. Ytterligare 6% hoppar av under gymnasieåren. Våren 2010 var det genomsnittliga meritvärdet 208,8 vilket är 0,8 poäng lägre jämfört med våren 2009 Meritvärdet för de elever som invandrat efter skolstarten har kraftigt försämrats under de senaste fem åren. Allt fler elever anländer till Sverige i högre ålder, vilket medför att tiden i svensk skola blir kortare. I den elevgruppen är endast 51 procent behöriga till gymnasieskolan. Skolverket 2010

12 Forskningsläget Kognitiva svårigheter och uppmärk- samhetsproblematik är starkt relaterat till resultat i skolan (Zambrano- Sanchez 2010, Sayal 2010, Breslau 2009 m. fl). Svaga skolprestationer, avhopp och ofullständig skolutbildning är starkt relaterat till psykisk hälsa senare (Valtonen 2009 m.fl). ”attention problems are major factors behind academic underachievement” (Ek & medarb. 2011)

13 Två grupper. Barn och ungdom med uppmärksamhets- och koncentrationsproblematik Barn med svag begåvning

14 ”Elevhälsoprojektet” Görel Bråkenhielm ”varför havererar skolgången så fullständigt för vissa elever?” Vad är det som leder fram till att så många efter 9 år i skolan hamnar utanför..? Vad kan vi lära oss av de elever som inte lyckats?

15 Arbetsgruppen Ulla Ek Elisabeth Fernell Catarina Furmark Marie Gladh Eva Lindberg Skolsköterskor, kuratorer, rektor, lärare och annan personal på ESS gymnasiet 45 elever på ESS

16 Genomförande Första delen- kvalitetsprojekt med medel från Stockholms stad Fortsättningen- elever ställde själva frågan: Varför?? Strukturerad intervju om skolgång Skolhälsojournal m.m. Psykologutredning Pedagogutredning Återkoppling ev. remiss vidare

17 De män, 23 kvinnor Ålder år. M= (9 M, 15 Kv) hade en utländsk bakgrund 11 av dessa födda utomlands 19/24 hade haft hela sin skoltid i svensk skola 5 hade börjat svensk skola vid 8,9,11,13 resp. 16 års ålder

18 Lite´skolhistoria 17/45 hade gått i vanlig (hel-) klass 24 hade gått i ”liten grupp” eller klass med speciella resurser under hela eller stora delar av skolåren 2 hade gått i särskola 2 kom sent till Sverige

19 Resultat För 17/45- de första rapporterade svårigheterna: inlärning, matematik och läsning. För 22/45 gällde det uppmärksamhet och koncentration, ibland med utagerande beteende men ofta ej (4 ADHD) 4/45 nedstämdhet, långsamhet, självdestruktivitet 2/45 ???

20 Resultat Uppmärksamhet/koncentration  liten grupp/resursklass Inlärning; läsning, skrivning, matte  vanlig klass 28/45 (62%) rapporterade skolproblem i åk 1, 2 el 3. Ytterligare 7 rapporterade i åk 4

21 Annat 20 elever angav att de skolkat mycket, ibland hela terminer i sträck 10 rapporterade svår mobbing Inget av ovanstående fanns i elevhälsojournalen 21 utredda tidigare (14 diagnos-dyslexi 2, utv. störning 2, Asperger 4, ADHD 4, depression 1,” autistiska drag” 1.)

22 Kognitiva resultat IK- medelvärde inom normalvariationen (84) Fyra med utvecklingsstörning Fyra med svagbegåvning Högsta resultat: verbal förståelse och logiskt tänkande Lägsta resultat: arbetsminne, planering, överblick och arbetstempo (”flyt”) –exekutiva funktioner- och ordförråd

23 Flytande intelligens- problemlösning genom resonerande, spatial begåvning och icke- verbala funktioner- signifikant högre än Kristalliserad intelligens- resonerande baserat huvudsakligen utifrån tidigare kunskaper Speciellt gäller detta eleverna med ADHD

24 43/45 utvecklingsrelaterad problematik ADHD 26 Asperger´s syndrom 2 Låg begåvning 8

25 Att tänka på.. Uppmärksamhet/koncentration hos av dessa hade rapporterade skolproblem i åk 1, 2 el. 3. ”ADHD has many presenting symptoms” Långvarig frånvaro-skolk- är en signal 28/45 (62%) rapporterade skolproblem REDAN i åk 1, 2 el 3. Läsa, skriva, räkna..

26 Språkstörning handlar det bara om språket??

27 Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta sig Specifik språkstörning; barnet har uttalade svårigheter att producera och/eller förstå språk men i övrigt har en åldersadekvat utveckling (eng. SLI). Svårigheterna är alltså i detta fall begränsade till det språkliga området.

28 Språkstörning däremot är ett bredare begrepp och i gruppen barn med språkstörning finner man barn med flera olika utvecklings- relaterade diagnoser (eng.LI).

29 Hur vanligt? Språkstörning är en vanligt förekommande diagnos när det gäller barn i förskoleålder, förekomsten beräknas i litteraturen till cirka 5% men upp till 7% finns angiven i vissa studier.

30 Är det bara språket? I gruppen barn med språkstörning finner man barn med flera olika utvecklingsrelaterade diagnoser. Försenad eller avvikande språkutveckling ingår i en rad neuropsykiatriska diagnoser. Språket är ofta ett första tecken på att barnet är sent i utvecklingen rent allmänt.

31 En svensk studie Miniscalco och medarbetare. Dev.Med. Child Neurol 2006;48: barn (21 pojkar 4 flickor) hade screenats fram - språkproblem vid 2-3 år Utredda vid 6 år 21 deltog i uppföljning vid 7 års ålder Neuropsykiatrisk-, neuropsykologisk- och språkbedömning gjordes

32 Vid uppföljningen Resultat 62 % (13/21) hade en neuropsykiatrisk diagnos (autism, atypisk autism, Asperger, ADHD och kombinationer av dessa) 4 hade svag begåvning (BIF); 4 utvecklingsstörning (ID) Överlapp mellan diagnoser fanns

33 Slutsatser Stor risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn med denna diagnos ”It appears that children with early language delay more often than not may have a complex neuropsychiatric clinical presentation at school age” Språkproblem som kvarstår upp i 6-årsåldern predicerar utvecklingsrelaterade avvikelser. (Många internationella studier pekar åt samma håll)

34 Developmental profiles and auditory perception in 25 children attending special preschools for language- impaired children Fernell och medarbetare, barn från 5 (av 7) språkförskolor i Stockholm Alla barn ordentligt utredda före placering- i språkförskola-alla hade bara språkdiagnosen.

35 Studien 18 pojkar och 7 flickor Mellan 5 och 7 år Moderat - svår språkstörning Föräldraintervju Psykologtestning (Leiter) Frågeformulär avseende ADHD, autism Motorisk bedömning Bedömning hörsel och språkfunktion

36 Resultat Resultat:20/25 visade tecken på att ha andra utvecklingsrelaterade svårigheter. 7 låg begåvningsnivå 8 uppmärksamhetssvårigheter 7 symptom inom autismspektrum Två av de 5 hade mild språkstörning

37 Sedan.. Alla började i skolan Tio år gick 2010 började vi planera en uppföljning pågick uppföljningen

38 Teenage outcome after speech and language impairment at preschool age Neuropsychiatric Disease and Treatment – in press Ulla Ek- psykolog Fritjof Norrelgen- logoped Joakim Westerlund- metodlektor SU Andrea Dahlman, Elizabeth Hultby - logopedstudenter Elisabeth Fernell-barnneurolog

39 Syfte Hur hade det gått? Kartlägga skolgång och skolprestationer Göra en kognitiv bedömning Kartläggning av ev. andra utvecklingsproblem Genomföra språkbedömning Samma funktioner som tidigare bedömdes

40 genomförandet Föräldraintervju avseende 23 ungdomar: Skolhistoria, ”beteendescreening”, andra utredningar som genomförts, andra diagnoser? Skolbetyg Psykologbedömning av 13 ungdomar. För andra delgav föräldrar tidigare utredningsresultat Logopedbedömning av 15 ungdomar I stort sett data från 23 ungdomar

41 Logopedbedömning Läsflyt Läs- och hörförståelse Ortografisk läsning Fonologisk avkodning ”rapid naming” Stavning och begreppsförmåga Ordförråd Förståelse av meningar (TROG II)

42 Resultat 13 hade begåvningsnivå inom normalzonen 7 hade fått diagnos lindrig utvecklingsstörning 3 hade svag begåvning Signifikant låga värden vad gäller arbetsminne och processing speed – på gruppnivå. Verbal och icke-verbal IK inom normalzon

43 Resultat.. 6 hade ADHD -diagnos 5 av dessa också en autismspektrumstörning- diagnos Ytterligare 4 hade drag/inslag av autism- men ingen diagnos 13/ 15 hade moderat/ svår språkstörning 13/15 hade moderata/svåra lässvårigheter 4 hade enbart språk och läsproblem- inget annat Endast en (pojke) hade varken språk- el. läsproblem

44 Skolgång 4 hade valt en teoretisk gymnasielinje 19 hade valt yrkeslinje, gick i särskolegymnasium, specialskola (2) eller gått om och gick i åk 9 när studien genomfördes

45 Huvudfyndet.. “.. was that all adolescents exhibited developmental problems of various types and combinations. For the majority of them, their language impairment was not the main problem. Instead, their developmental profiles were dominated by a variety of cognitive dysfunctions, in many cases overlapping; these were: general cognitive impairments, ASD and deficits within the the attention spectrum”

46 Att tänka på Språkproblem förekommer sällan isolerat En bred utredning är nödvändig Uppföljning viktigt Om språkproblem kvarstår v. 6-7 år- se upp! Språkstörning är nog ofta en ”förstadiagnos” precis som dyslexi

47

48 Barn med uppmärksamhets- inlärnings- och koncentrationssvårigheter En longitudinell studie

49 Hur gick det i skolan? 536 av 591 slutbetyg fanns hos SCB Bortfall: särskola, ännu ej avslutat gymnasiet eller Waldorfskola 3 grupper: ADHD 39 st Beteende- inlärnings och koncentrationssvårigheter 80 st Jämförelsegruppen 417 st

50 Meritpoäng max. 16 x 20= 320 ADHD Beteende- inlärnings och koncentrationssvårigheter Jämförelsegruppen

51 Möjlighet söka vidare ? Godkända betyg i Svenska, Engelska och Matematik ADHD 72% BLP 68% Jämförelsegruppen 92%

52 Underprestera i förhållande till optimal kognitiv förmåga ? BLP IQ – 26 percentilen - i åk 4 Meritpoäng 22 percentilen- efter åk 9 ADHD IQ – 26 percentilen- i åk 4 Meritpoängen 16 percentilen – efter åk 9

53 Underpresterar Ett barn med ADHD behöver en IK som ligger 2 standardavvikelser över medelvärdet för att nå samma betygssumma som genomsnittet! Barkley bl.a. nämner risker för underprestation men vi har inga direkta studier på det.

54 Att tänka på Detta behövs: En bra utredning- tidig bättre än sen En tillrättalagd skolsituation En del barn behöver medicinering Kunskap hos förälder Kunskap hos lärare

55

56 ”Komorbiditet” Betyder samsjuklighet Kalles diagnos: ADHD, Aspergers syndrom, Tourette och lindrig utvecklingsstörning… Mmmm… Han verkar vara en problematisk figur! Eller??


Ladda ner ppt "Begåvningsfaktorer, överlappande diagnoser och ”behandlingsutfall” Specialpedagogik II 19 april 2012 Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser