Samverkansområde XXXXX Möte Datum Namn Källa: MSB Bildbank.

En presentation över ämnet: "Samverkansområde XXXXX Möte Datum Namn Källa: MSB Bildbank."— Presentationens avskrift:

1 Samverkansområde XXXXX Möte Datum Namn Källa: MSB Bildbank

2 Agenda Information om: Krisberedskaps- systemet Samverkans- områdena SOXX Diskussion Källa: MSB Bildbank

3 Grundstenar i krisberedskapen Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Geografiskt områdesansvar Källa: MSB Bildbank

4 Krisberedskap inom offentlig sektor Regeringen är ansvarig på nationell nivå Vissa statliga myndigheter är särskilt utpekade av regeringen och har ett särskilt ansvar för att arbeta med krisberedskap Länsstyrelserna har ett geografiskt områdesansvar för krisberedskapen inom länet Kommunerna har också ett geografiskt områdesansvar. Landsting och kommuner har ansvar för krisberedskapsarbetet för kommunens egen verksamhet resp. landstinget.

5 Centrala myndigheter – sektorsansvar Det ansvar statliga myndigheter har för sina sakfrågor av nationell karaktär, oavsett frågornas geografiska anknytning, brukar kallas sektorsansvar. Vid en händelse innebär det ansvaret att myndigheten i första hand ska lämna expert- och resursstöd till regionala och lokala aktörer. Om en händelse berör flera ansvarsområden kan stödet behöva samordnas och stödet ske i samverkan med aktörerna och med gemensam inriktning och tydliga prioriteringar.

6 Geografiskt områdesansvar - Kompletterar sektors-/verksamhetsansvaret - Finns på tre nivåer - Verka för samordning – inte leda Regeringen och departement 22 centrala myndigheter Övriga centrala aktörer 290 kommuner 21 länsstyrelser

7 Särskilda författningar för krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Källa: MSB Bildbank

8 Ekonomisk säkerhet Farliga ämnen Transporter Skydd, undsättning och vård Teknisk infrastruktur Geografiskt områdes- ansvar Samverkansområdena

9 Grunden för samverkansområdena Följande paragraf beskriver samverkansområdena: 8 § För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de myndigheter som anges i bilagan till denna förordning bedrivas inom samverkansområden. Ur Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Källa: MSB Bildbank

10 Vad är helhetssyn? Helhetssyn är ett förhållningssätt som utgår från aktörers skyldighet att stödja och samverka med varandra, för att värna samhällets skyddsvärden på bästa sätt. Att ha en helhetssyn innebär att känna ansvar för mer än den egna uppgiften och att se sin egen och andra aktörers hanteringar som en helhet, för att tydligt bidra till att helheten använder samhällets samlade resurser effektivt. Begreppet helhetssyn kan också användas i samband med händelser på olika delar av hotskalan, civil-militär samverkan, sektorsövergripande samverkan och samverkan mellan såväl lokal, regional som central nivå.

11 Historik 2002 – Krisberedskapsförordningen träder i kraft. Krisberedskapsmyndigheten bildas. Samverkansområdena inrättas efter utredningar och ersatte de tidigare funktionerna och de funktionsansvariga myndigheterna. 2006 - Krisberedskapsförordningen får delvis ny lydelse. Samverkansområdena justeras. Störst förändringar görs för SOES och SOGO. 2009 – MSB bildas. En översyn av samverkansområdena görs. En vägledning för arbetet lanseras. 2015 – Vägledningen ges ut i reviderad version. En ny översyn av samverkansområdena inleds mot bakgrund av nya behov.

12 Regeringen om samverkansområdena Strukturen och arbetet i samverkans- områdena bör utvecklas och i större utsträckning beakta planeringsbehovet för det civila försvaret. Prop 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020 Arbetet i samverkansområdena kännetecknas av ett helhetsperspektiv rörande åtgärder inom samhällets krisberedskap där brister i samhällets förmåga att hantera risker identifieras, åtgärder föreslås, följs upp och utvärderas. Budgetroposition 2013/14:1 Källa: MSB Bildbank

13 Aktörer i samverkansområdena Myndigheter utpekade av regeringen Myndigheter utpekade av MSB Representanter för kommuner och landsting/regioner Andra myndigheter eller aktörer som har bjudits in/adjungerats, t.ex. Försvarsmakten Representanter för frivilliga försvarsorganisationerna och privata aktörer deltar eller samverkar i olika grad med samverkansområdena.

14 Grundläggande uppgifter Utifrån regeringens intentioner kan de uppgifter som myndigheterna i samverkansområdenas tillsammans ska lösa sammanfattas i följande punkter: Identifiera kritiska beroenden och brister i förmågan att agera. Föreslå åtgärder för att minska sårbarheten och förbättra förmågan till gemensamt agerande. Verka för att åtgärderna genomförs. Följa upp och utvärdera åtgärderna. Sprida erfarenheter och kunskaper från arbete och resultat.

15 Informationsutbyte Samverka i frågor, till exempel pågående arbeten inom EU och internationellt, regeringsuppdrag och remisser, m.m. Utbyta information och erfarenheter mellan aktörerna. Källa: MSB Bildbank

16 Exempel på arbeten Samverkansövning om störningar och avbrott i system för samhällsviktiga betalningar (SOES), Utbildningsfilm om samverkan vid utsläpp av farliga ämnen (SOFÄ), Utveckling av stöd till länsstyrelserna arbete inom civilt försvar (SOGO), Vägledning för att planera och förbereda storskalig utrymning (SOSUV), Vägledning för införande och hantering av reservkraft (SOTI), Konferensen Mötesplats Transporter samt forumet Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS).

17 Så arbetar ett samverkansområde Möten upp till tio gånger per år, ibland som internat. Myndigheterna är gemensamt ansvariga. Varje SO har en ordförande som leder arbetet. Ett arbetsutskott stödjer planeringen. Beslutade uppgifter genomförs oftast i arbetsgrupper.

18 Arbetsformer Samverkansområdenas möten Arbetsgrupper Arbetsutskott Avstämning mellan ordföranden Mötesplats SO Chef (tillsammans med MSB)

19 Anslag 2:4 Krisberedskap I samverkansområdena identifieras behov och förslag på åtgärder. Myndigheterna i varje samverkansområdena erbjuds att lämna in förslag på prioriterade områden till inriktningen för anslaget. Samverkansområdena används som forum för att formulera gemensamma projekt och informera om planerade projekt. Samverkansområdena används ibland även för att inrikta/styra gemensamma projekt samt följa upp och utvärdera avslutade projekt.

20 För att delta i arbetet behöver: representanterna ha god kunskap om svensk krisberedskap och egen myndighets uppgifter, uppgiften att delta i samverkansområdet vara väl förankrad och prioriterad och representanterna ha ett tydligt mandat att företräda sin myndighet, representanterna regelbundet återkoppla och förankra arbetet i sin organisation, representanterna kunna avropa internt stöd för särskilda arbeten och ersättarna ha möjlighet att avsätta tid för att kunna delta aktivt vid behov. Representanterna behöver vara registerkontrollerade i lämplig säkerhetsklass enligt säkerhetsskyddslagen.

21 MSB:s stöd till samverkansområdena Utveckla formerna för arbetet i samverkansområdena tillsammans med myndigheterna Stödja det löpande arbetet i samverkansområdena Årligen lämna en redogörelse/bedömning av arbetet i samverkansområdena till regeringen Konceptet Mötesplats SO

22 Förstärkt utveckling 2016-18 MSB har möjliggjort stöd för utveckling av inriktning och planering i samverkansområdena, ex. utifrån utvecklingen inom: o Skydd av samhällsviktig verksamhet o Civilt försvar

23 Mötesplats SO - Chefsmöte - Ordförandemöte - Introduktionsdag - Generaldirektörer och landshövdingar Källa: MSB Bildbank - Heldag med tema (för alla intresserade inom SO och frivilliga försvarsorganisationer)

24 Några aktuella frågor som berör alla aktörer i samverkansområdena Översyn av samverkansområdena (2015-2018) Strategi och handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Gemensamma grunder för samordning och ledning Planeringen för civilt försvar

25 Representanter från kommuner och landsting Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

26 Syfte Arbetet i samverkansområdet Geografiskt områdesansvar syftar till att utveckla förmågan att utöva geografiskt områdesansvar på alla nivåer.

27 Deltagande myndigheter Lantmäteriet Länsstyrelserna (21 st) MSB Samverkande aktörer – Sveriges kommuner och landsting – Försvarsmakten – Kommuner (6 st) – Landsting (1 st)

28 Arbetssätt SOGO SOGO AU Arbetsgrupper (AG) Ordförande

29 Dokumentstruktur Strategiskt inriktning Överenskommelse om arbetsformer Verksamhetsplan Årsplan Verksamhetsberättelse (kolla namn!)

30 Arbetsgrupper AG SOGO Cf Fokusera på kunskapshöjande åtgärder inom området för civilt försvar samt verka för SOGO-gemensam syn inom de områden som relaterar till det geografiska områdesansvaret. AG SoL SOGO ska ha enats om och bidragit till implementering av grundläggande principer för hur geografiskt områdesansvariga aktörer samverkar och leder utifrån det geografiska områdesansvaret.

31 Aktuellt inom SOTI – för egen ifyllnad!

32 Myndighetsintern bild – för egen ifyllnad Vilka på vår myndighet arbetar med frågor som relaterar till samverkansområdet? Vilka bör ta del av material från mötena? Vad innebär arbetet i samverkansområdet för vår myndighet? Hur kan vår myndighet nyttja samverkansområdet på bästa sätt, exempelvis avseende informationsspridning?

33 Studieresa 2014 (Wien) Lärdomar Samverkan ”management by friendship” Krisberedskapen bygger mer på ett underifrånperspektiv än i Sverige Olika larmnummer till olika verksamheter beroende på händelse, känns krångligt Frivilligheten viktig och utbredd Ingen nationell process för RSA.