Egentlig Depression: Livstidsprevalens 5-17%. Ett års prevalens 3-10% (Ayuso-Mateos et al., 2001; Kessler et al., 1994; Kessler et al., 1997; Lepine et.

En presentation över ämnet: "Egentlig Depression: Livstidsprevalens 5-17%. Ett års prevalens 3-10% (Ayuso-Mateos et al., 2001; Kessler et al., 1994; Kessler et al., 1997; Lepine et."— Presentationens avskrift:

1

2 Egentlig Depression: Livstidsprevalens 5-17%. Ett års prevalens 3-10% (Ayuso-Mateos et al., 2001; Kessler et al., 1994; Kessler et al., 1997; Lepine et al., 1997; Regier et al., 1988; Szadoczky et al., 1998; Weissman et al., 1996). ECA studie (The epidemiological Catchment Area Project) visat årlig incidens av Egentlig Depression (MMD) är 1,59 (Kvinnor 1,89%, män 1,10%). Lundbystudien, sista uppdateringen visat att risken att insjukna i en depression ligger på 22,5% för män och 30,7% för kvinnor (Matttisson 2005). Med hänsyn till prevalensen och incidensen kan man säga att MDD är ett vanligt tillstånd i västvärlden. Förekomsten av MDD i östvärlden är lägre, sannolikt på grund av kulturella skillnader. Asiatiska amerikaner har den lägsta prevalensen vad det gäller förekomsten av MDD. Hos prepubertala barn är prevalensen av MDD mindre en 1%. I tonåren ligger prevalensen mellan 1 och 6%. Ungdomarna brukar söka hjälp vid psykiatrin på grund av depressiva symptom efter 16 års åldern. Dystimi är mycket ovanligt hos barn och ungdomar framför allt innan pubertet, 5/100000 barn. Hos människor äldre än 65 år beräknas prevalensen runt 1,4% hos kvinnor och 0,4% hos män, med en total prevalens på 1%

3 Nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas av personen själv eller andra. Klart minskat intresse för, eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv eller andra. Betydande viktnedgång eller viktuppgång. Sömnstörning (för lite eller för mycket). Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar). Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (av vanföreställningskaraktär) nästan dagligen. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas av personen själv eller andra). Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord.

4 Apati. Minskat aptit. Separationsångest. Irritabilitet. Hyperaktivitet. Enures/enkopres. Somatisering. Raserianfall.

5 Somatisering. Skolvägran. Bristfällig skolprestation. Sömnsvårigheter.

6 Melankoli. Lågt självförtroende. Drog-/ alkoholmissbruk. Självmordsförsök. Skolvägran. Avvikande beteende (Kriminalitet, promiskuöst leverne). Psykotiska symptom.

7 Svår psykomotorisk agitation eller hämning i upp till 30%. Kognitiv nedsättning 70%. Depressiva vanföreställningar om fattigdom och psykisk åkomma. Paranoia.

8 Genetiska faktorer. Förekomsten av depression hos förstagradssläktingar, föräldrar, syskon och barn, till deprimerade är klart förhöjd. Barndom. Att en förälder, oftast modern, dött är vanligare än förväntat bland människor med depression. Sexuella övergrepp och vanvård åstadkommer en ökad risk för depression. Störningar i anknytningen mellan barn och deras mammor. Personlighet. Neuroticism (tendens till att lätt uppleva negativ emotionalitet, hög grad av obehagskänslor och tendens till att lätt reagera med ångest och ängsla i olika situationer.

9 Stress och negativa livshändelser. Förlust genom separation eller dödsfall hot gentemot ens egenlivssituation. Arbetsrelaterad stress. Missbruk (alkohol, cannabis, ecstasy). Kroppsliga påfrestningar. Skallskador hos män medför en ökad risk för depression. Många kliniker har uppfattningen att influensa och andra viroser ofta ger upphov till depression. Diet. Läkemedel (blodtryckssänkade läkemedel, hormoner).

10 Serotonin återupptagshämmare SSRIs. Serotonin Noradrenalin återupptagshämmare SNRIs. Noradrenalin och Dopamin återupptagshämmare NDRIs. Noradrenalin upptagshämmare NRIs. Alpha 2 antagonist SNDIs. Klassiska antidepressiva: MAO hämmare. Klassiska antidepressiva: Tricykliska.

11 Ångeststörningar. Substansrelaterade syndrom. Personlighetsstörningar. Förekomst av personlighetsstörning bland deprimerade patienter har visat prevalenssyffror mellan 41 och 81%. ADHD. Hjärtsjukdomar. Ungefär var femte patient som får en hjärtinfarkt har en egentlig depression och ytterligare 20% har en lindring depression. Stroke. Förekomst av depression är en riskfaktor för depression. Samtidigt ökas risken för depression efter en stroke med 30%. Rheumatoid artrit och andra kroniska smärttillstånd. Många tillstånd med kroniska smärtor har en ökad förekomst av depression. Diabetes. Diabetiker, oavsett om det gäller diabetes typ I eller II, är oftare drabbade av egentlig depression än friska människor. Cancer.

12 Relationsproblem. Det kan vara mycket påfrestande att leva med en deprimerad människa. Partners sjukdom innebär inskränkningar i sociala och fritidsaktiviteter, inkomstbortfall och avsevärda påfrestningar i äktenskapet. Vissa beteendedrag/symptom kan vara svåra att stå ut med, som t.ex. Negativism olycklighet, isoleringstendens, och grubblerier. Mor-barnrelationer. Att ha en deprimerad förälder är en av de starkaste prediktorerna för att ett barn skall få en depression före 15 års åldern. Störningar i anknytningen och svårigheter för den deprimerade mamma att klara sitt föräldraskap. Suicid. 90% av eller mer av de suicid-döda har haft en diagnostiserbar psykisk sjukdom före döden. I merparten av fallen har denna sjukdom varit en depression. Bland de som någon gång vårdats inneliggande på sjukhuset pga depression beräknas risken för suicid ligga på 16%.

13 Fenomenologi, Epidemiologi

14 Icke-suicidal självskadande beteende (Non-Suicidal Self- Injurious Behaviour (NSSI)) Ej i självmordssyfte. Man vill inte avsluta medvetandet, bara modifiera det. Vanligare än suicidförsök. Ekvivalent bland pojkar och flickor. Vanligare i tonåren. Tankar som handlar om tillfällig lindring. Självmordsförsök Syftet med detta beteende är att man skall döda sig själv. Ej lika vanligt som NSSI. Vanligare bland vuxna män. Tankar som handlar om varaktig lindring genom döden.

15 Beteende som är kopplat till målmedveten avsikt att skada sig själv utan att avsiktligt försöka döda sig själv. Debuten sker vanligen mellan 14 och 24 års ålder. Den vanligaste orsaken är affektreglering (t.ex. att minska spänningen eller lindra dysforiska känslor). Självstraff kan betraktas även som NSSI. Andra faktorer som ökar risken för NSSI: Könet, familjemedlemmar med självskadande beteende, drogmissbruk, depression, ångest, impulsivitet, låg självkänsla. NSSI och själmordsbeteende kan förekomma samtidigt. Sannolikt att NSSI ökar risken för självmordsförsök.

16 Genomgripande störning i utveckling med stereotypiska eller habituella beteende, ofta utan kontroll. Allvarliga former av självskadandebeteende som utförs av människor som befinner sig i ett psykotiskt tillstånd. Kommandot hallucinationer. Komplexa motoriska ticks.

17 Livtidsprevalens: 13%-23,2% (Archives of Suicide Research, 11:129-147, 2007). 12-månader: 2,5%-12,5% (Archives of Suicide Research, 11:129-147, 2007). Etnisk fördelning: Självskadande beteende är vanligare bland kaukasier än icke-kaukasier (Layne-Gindhu & Schonert Reichl, 2005 – Whitlock, Eckenrode, & Silverman, 2006). Könsfördelning: Vanligare hos kvinnor.

18 12-14 år (Kumar, Pepe & Steer, 2004; Muehlenkamp & Gutierrez, 2004; Muehlenkamp & Gutierrez, 2007; Nixon, Cloutier & Aggarwai, 2002; Nock & Prinstein, 2004; Ross &Heath, 2003).

19 NSSI toppar i mitten av tonåren och minskar i vuxen ålder (Zanarini, Frankenburg, Hennen et al., 2005).

20 skära sig med ett vasst föremål och själv- slående är de vanligaste metoder avseende självskadande beteende (Muehlenkamp & Gutierrez, 2004; Layne-Gindhu & Schonert Reichl, 2005; Ross &Heath, 2003; Zoroglu, Tuzun, Sar et al., 2003). Andra metoder: att nypa sig, plocka på ett sår, interferera med sårläkningen, repa sig.

21 Majoriteten rapporterar en kombination mellan ångest och fientlighet inför självskadan, medan färre rapporterar bara sorg eller bara ångest eller bara fientlighet (Ross &Heath, 2003). Efter självskadan rapporterar majoriteten av ungdomarna en kombination av känslor med lättnad, skam, skuld och besvikelse (Kumar, Pepe & Steer, 2004; Layne-Gindhu & Schonert Reichl, 2005; Nixon, Cloutier & Aggarwai, 2002;).

22 Känsloreglering är den vanligaste orsaken. Social förstärkning. Positiv social förstärkning (att framkalla uppmärksamhet). Negativ social förstärkning (att undvika sociala skyldigheter).

23 Den vanligaste diagnosen bland tonåringar med NSSI är egentlig depression, 41,6% till 58% (Jacobson, Muehlenkamp, & Miller, under review; Kumar, Pepe & Steer, 2004; Nock, Joiner, Gordon et al., 2006). Dystymi 29,6% Depressiv episod ospecificerad 7,4% Borderline personlighetsstörning (BPD). Ett symptomkriterium för ställningstagande till diagnos BPD är självskadande beteende och hot att begå självmord eller skada sig själv. Andelen BPD bland ungdomar som rapporterat NSSI ligger mellan 37% (Jacobson, Muehlenkamp, & Miller, under review) och 51,7% (Nock, Joiner, Gordon et al., 2006). Övrigt: Ångeststörningar, substansmissbruk och ätstörningar.

24 Könet och etnicitet. NSSI är vanligare bland kvinnor än män och kaukasier än andra etniciteter. Sexuella övergrepp i anamnesen. Tidigare negativa livshändelser. Biologiska skillnader: förändrad serotonergic funktion, förändrad endogenous opioid funktion. Depression, ångest, alexithymia, fientlighet, negativ självkänsla, antisocial beteende, emotionell reaktivitet, rökning. Fattig känsloreglering och hög emotionell reaktivitet. Tankeundertryckande (när man försöker att undantrycka oönskade tankar).

25 Oordnat ätbeteende. Drogmissbruk. Rökning. Använder substanser under samlag. Testat inhalationsmedel. Lägre nivå av skyddande faktorer som t.ex. föräldrastöd/samhörighet i familjen, samhörighet i skolan, kamratstöd, självkänsla och att vara nöjd med sin kropp.

26 Det är fortfarande oklart om självskadande beteende är kopplat till ökad självmordsrisk. Det är även oklart om självskadande beteende föregår ett självmordsförsök (Joiner 2006). Människor med självskadande beteende kan bli isolerade och desperata samt känna hopplöshet på grund av att de inte kan sluta med detta beteende. Detta kan öka självmordsrisken (Gratz, 2003). Det är vanligt bland människor med självskadande beteende att de även gjort ett suicidförsök eller omvänt (Garrison, Cheryl, McKeown et al., 1993; Jacobson, Muehlenkamp, & Miller, under review; ; Layne-Gindhu & Schonert Reichl, 2005; Nixon, Cloutier & Aggarwai, 2002; Lipschitz, Whinegar, & Nicolaou et al., 1999; Muehlenkamp & Gutierrez, 2007). Människor med både självskadande beteende och självmordsbeteende är mer deprimerade, ensamma, arga och mer riskabla jämfört med de som har bar självskadande beteende (Guertin, Lloyd-Richardson, Spirito et al., 2001). På samma sätt är depression med självmordstankar vanligare bland människor med både självskadande beteende och självmordsbeteende jämfört med de som bara har självskadande beteende (Jacobson, Muehlenkamp, & Miller, under review). Sammanfattningsvis är depression inte en specifik riskfaktor för NSSI jämfört med ett självmordsförsök. Ett självmordförsök med eller utan komorbid NSSI och samtidigt självmordstankar är en specifik riskfaktor.

27 NSSI + Självmordsförsök: Mental åkomma, depressiva symptom, Hopplöshetskänslor, sexuell övergrepp, bristande samhörighet i familjen, rym hemifrån. Bara NSSI: Mental åkomma, depressiva symptom, hopplöshetskänslor, misshandel, sexuell övergrepp, rymning hemifrån.

28

29 Självmord: en livshotande handling som har resulterat i självförvållad död. Självmordsförsök: ett subjektivt eller objektivt livshotande beteende som inneburit att en person själv med avsikt har skadat sig, utan att dö. Självmordsbeteende: innefattar såväl självmord som själmordsförsök och förberedelser för självmordsförsök, samt självmordstankar som kommer till uttryck verbalt eller icke- verbalt. Självmordsprocess: ett sätt att beskriva suicidalt beteende som en utveckling från självmordstankar över självmordsförsök till självmord. Utvidgat suicid: självmord efter mord, nästan alltid på en familjemedlem.

30 Depression. 15% av dem som behandlas för en depression tar förr eller senare sitt liv. Missbruk. Ungefär 5% av alla alkoholister slutar sitt liv genom suicid. Schizofreni. Dödligheten i suicid vid schizofreni är ungefär 4%. Personlighetsstörningar. Suiciddödligheten vid borderline personlighetsstörning är ungefär 10 %.

31

32

33 MänKvinnor Förgiftning25,8%48,3% Hängning31,5%20% Skjutning13,8%0,8% Dränkning6,7%13,1% Gasförgiftning5,8%1,6% Hopp från hög höjd 4,5%6,3% Stick eller skärning 2,8%1,4% Övriga metoder8,9%8,5% Metoder för självmord i Sverige 1995-2004, män och kvinnor. Källa: NASP 2007

34 ÅrMänKvinnor Australien200317,14,7 Danmark200119,28,1 Estland200535,57,3 Finland200631,19,6 Frankrike200526,49,2 Japan200634,813,2 Lettland200542,09,6 Litauen200568,112,9 Norge200515,77,4 Sverige200219,57,1 Självmordstal/antal självmord per 100 000 invånare och år i några länder, angivet för kön. Data WHO 2008.

35