Samhället mellan oss Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer.

En presentation över ämnet: "Samhället mellan oss Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer."— Presentationens avskrift:

1 Samhället mellan oss Om vänskap, kärlek, relationer och organisationer

2

3 Socialpsykologin bygger på problematiseringen människa- samhälle, vilket innebär att Vi nödgas anta ett skeptiskt och kritiskt perspektiv till just hur det är att vara människa inom ramen för grupper, organisationer och samhälle. Fokus hamnar på den mellanmänskliga dimensionen, dvs vad som sker i mötet mellan människor, med beaktande på såväl intra- som interpersonella processer. Göran Ahrne (författaren av aktuell bok) understryker att; ”Det är svårt att se samhället för alla människor” (2014, s.8).

4 En huvudtes i boken är att samhället kan förstås som det mönster av relationer som finns mellan olika människor. Detta nät av relationer knyter ihop respektive skiljer människor från varandra. För att kunna förnimma samhället utstår ett behov av att se under vilka förutsättningar relationer; uppkommer, utformas och förändras – samt vad desamma får för konsekvenser för de människor som i olika grad berörs…

5 Människor föds in i relationer och växer upp i relation till andra människor. Vi tenderar söka nya relationer och det antal relationer vi ingår i under vårt liv är inte sällan fler än vad vi förmår lägga på minnet under vår levnad. Den moderna människan tenderar ha mängder av relationer. Relationer har som regel olika betydelser för individen. Individens värdering av relationen och det ’tillhörande’ som följer, styr i mångt och mycket identifikationen OCH identitetsskapandet (personlig tillblivelse).

6 Människors relationer kan vara av såväl påtvingad som frivillig natur. Alla relationer går inte att ’välja’ – du föds t.ex. in i en familj, in i ett släktskap. Relationer tycks framtvinga vissa beteendemönster. Relationer är inga spänningslösa kopplingar mellan människor – utan tvärtom problematiska och konfliktfyllda. Vad krävs egentligen för att relationen mellan en människa och en annan ska kunna bevaras/upprätthållas eller kallas fungerande/funktionell?

7 Fråga. Vad villkorar (och/eller äventyrar) egentligen dina relationer;  Kärleksrelation partner  Arbetskamrater  Uppväxtfamiljen  Släkten  Grannarna  Sociala medier  Nära vänner  Inom ramen för fritidsverksamhet och föreningsliv.  ’Främlingar/okända’  Egna barn  ’Bonusbarn’  Svärmor och svärfar (partnerns sida).

8 ”Vår interaktion med andra människor och våra relationer präglas för det mesta av ansträngningar och svårigheter att få ihop det hela – hur, när och var vi ska göra saker och tillsammans med vilka” (Ahrne, 2014, s. 12) EVIGT DILEMMA; ”Man vill passa in utan att göra för mycket avkall på sin personlighet” (s. 12)

9 Diskutera & Problematisera; Vad är skillnaden mellan en kärleksrelation, affärsrelation och en vänskapsrelation? Ahrne (2014) hävdar att samhället finns i oss alla - i såväl vänskapliga, kärleks-, arbetslivs- eller affärsrelationer.

10 Interaktion En ofokuserad interaktion kan bestå av en kort iakttagelser mellan människor, där respektive part observerar och känner sig observerade av den andre. En fokuserad interaktion bygger på ett kommunikativt utbyte mellan parterna som är mer än av spontan och slumpmässig natur.

11 Interaktion Att se, höra, lyssna, prata, förnimma genom perception kan skapa ett beroendeförhållande mellan involverade parter. Att bygga en relation fordrar att parterna på något sätt påverkar varandra och varandras framtid. Det har skett en förstärkning av banden som är mer än vad som sker i den ofokuserade interaktionen.

12 Interaktion Övergången från en fokuserad interaktion till att påbörja en relation är ett stort steg som kräver en hel del arrangemang för att lyckas. Interaktionen måste styras upp så att den kan möjliggör ett fortsatt möte mellan parterna. Kontinuitet är avgörande. En relation fordrar alltså styrning, underhåll och organisering…

13 Interaktion Författaren menar att interaktionen påverkas beroende av de ’kontextuella’ formerna – i vilken den äger rum. Ahrne (2014) menar att interaktion sker inom ramen för;  Organisationer  Institutioner  Nätverk

14 Organisation Den organisatoriska formen kännetecknas av att det som sker ’därinom’ som regel föregås av beslut och en tämligen tydlig struktur. Organisationer är inte sällan hierarkiska, dvs. bygger på någon form av rang och ordning. Verksamheten i organisationer är ’organiserad’. Det finns allt som oftast tydligt utkristalliserade roller och positioner. Organisationer är ett sätt att tydliggöra och skapa motiveringar för ’målbaserade’ beteendemönster.

15 Nätverk Nätverk kan förstås som en ansamling kontakter som på olika sätt är beredda att erbjuda stöd till varandra. Samarbetet bygger inte sällan på formeln; tjänster och gentjänster. Ahrne (2014) menar att nätverk bygger på riciprocitetsregeln – dvs att den som hjälpt någon inom nätverket kan inkassera hjälp från den berörde vid ett annat tillfälle längre fram. Den som fått hjälp är medveten om att denne står i ’skuld’ – och den som hjälper någon ser det som en investering för framtiden. Närverk är diffusa…

16 Institution Författaren menar att institutioner utgörs av allt från myndigheter till befästa traditioner och vanor bland människor. Det innebär att institutioner är ALLT sådant som vi ’tar-förgivet-utan-att-ifrågasätta-i-någon-större- utsträckning’. Institutioner är således att betrakta som förankrade ’verklighetsföreställningar’ som delas av en stor massa. Författaren menar att det finns tydliga kopplingar till kulturbegreppet och menar att fenomenet; kultur bäst kan förstås som en ansamling institutioner. Institutioner kan vara svåra att få grepp om då de representerar så mycket av det som vi tenderar ta för givet. Vi vet dock att vi har att göra med en institution när vi tänker ’det-bara-är-så’ eller ’så har vi alltid gjort’.

17

18 En organisation får dock sällan full kontroll över en människa. Det finns gränser för hur mycket organisationen internaliseras. Ahrne (2014, s. 47) kallar fenomenet; ”zone of indifference” och förklarar att organisationers makt över människor sällan är fullkomlig.

19 Hierarkier kan tolkas som en möjliggörare av tvång, förtryck och maktmissbruk, men det är samtidigt svårt att helt bortse från att hierarkier behövs. Hur skulle de se ut utan? Makt i nätverk handlar om att besitta kunskaper eller kontakter som andra behöver, samt att ha många ’tjänster’ att inkassera. Övervakning i organisationer kan komma till olika uttryck. Det berör alltifrån standarder till kontroller – till internalisering av företagskultur genom vision- och värdestyrning. Ni kommer längre fram att få ta del av resonemanget kring panoptism.

20 Människor är symboliska varelser. Människor är av given anledning ’vanedjur’. Vanor, ceremonier, traditioner, etikett, seder och bruk är tecken som möjliggör kategorisering… Vem är lojal? Vem bevarar och representerar de värden som gruppen/organisationen företräder? Vem tar ställning – för vem och för ’vilken sak’? Skvaller och ryktesspridning är några kraftfulla medel som människor begagnar sig utav i samtal om 3:e part. Vem gör vad med vem och med vilken verkan (och inte minst med vilka intentioner och motiv – och vad kan vi förvänta oss härnäst av vederbörande ?

21 Pure relations Parterna i relationen stannar så länge båda parterna anser sig ha utbyte; ”enough satisfaction for each individual to stay within it” (Giddens, 1992, s. 58). Paradoxen att parterna är tämligen ’fria’ samtidigt som parterna behöver finna trygghet i sin relation är problematisk. Inte minst som det står parterna fritt att när som helst avbryta relationen. FRÅGA; Vill vi ha framförhållning om när vår partner tänker lämna oss? Tidsbestämda kontraktsrelationer? Risker? Fördelar?

22 Emotioner kan förstås som kroppsliga, psykologiska eller sociala fenomen och alla dessa aspekter samspelar med varandra (s 58). Vid speciella tillställningar som blir lyckade i sin praktik fylls som regel deltagarna med en sorts ’emotional energy’. De som återkommande upplever detta berusande tillstånd kan på sikt tillgodogöra sig det likt en form av emotionellt kapital (jfr Bourdieu). Människor har genom självdisciplin makten att kamouflera merparten av känslostämningar. Att försöka ta kontroll över sina känslor krävs i de allra flesta sociala relationer. Hur en människa uttrycker sinakänslor är en bedömning av vad som förväntas och krävs i en viss situation i förhållande till vad han eller hon själv skulle vilja uttrycka. För i de flesta sociala situationer finns det någon typ av ’feeling rules’ som uttrycker vilken typ av känslor som är lämpliga eller förväntade i situationen ifråga (s. 59).

23 Sexualiteten stod emellertid inte till vänskapens förfogande, för det är ju just den som skiljer vänskapen från kärleken….

24 Både kärlek och vänskap omgärdas av en hel del romantiseringar och idealiserande föreställningar, och i dessa föreställningar framställs såväl likheter som skillnader mellan vänskap och kärlek (s. 61) ”All hållbar kärlek är därför ett känslokomplex vari vänskap ingår…” ??? Det finns de som är kritiska mot den rådande sexualmoralen som kräver att sexuella relationer måste bygga på kärlek, vilket ofta kan sluta med att människor inbillar sig att de älskar eller är älskade… Hyckleri… sexuella relationer kan mycket väl ses som ’en njutning i vänskapens namn’…

25 Går det att vara vän med;  En före detta pojkvän/flickvän? (även när Du lever i en ny tvåsamhet?).  EN pojkväns eller flickväns ex?  En före detta pojkvän eller flickväns familj och släkt?  Fiender/ovänner till din partner?  Fiender/ovänner till din familj? VARFÖR och Hur kommer det sig att du legitimerar Dina tankar och åsikter såsom du gör?

26 1.Hur vet man om man är vänner? 2.Hur upprätthåller man kontakter? 3.Hur pratar man om vänskap? 4.Vad finns det för oskrivna regler och förväntningar i en vänskapsrelation? 5.Vad gör man OCH vad gör man inte när man blir besviken på en vän? 6.Hur bekräftar man lämpligen en vän? 7.Hur påverkas ditt umgänge med andra av att du än vän med någon? 8.Hur kommer avundsjuka, konkurrens till uttryck i en vänskapsrelation? 9.Vad orsakar/leder till att vänskap tar slut?

27 Förälskelse Förälskelsen är en extraordinär period då två människor går helt upp i varandra och ser varandra som oersättliga. Tidsdimensionen i förälskelsen är nuet: ”det ögonblick som väger mer än allt det förgångna, allt i hela världen”. Med tiden nödgas de förälskade att integrera sin förälskelse i vardagslivet. Författaren menar att det övriga livet tränger sig på – eller kanske än bättre formulerat – MELLAN de älskande. Förälskelser påstås ofta övergå i kärleksrelationer.

28 Vägen från en första förälskelse till en utvecklad och stabil relation går i många etapper och kan ta många vändningar och få åtskilliga komplikationer, som kan omfatta flera parter. I första hand är beslutet att vara tillsammans ett beslut som gäller de älskande själva: ”nu är vi inte längre bara förälskade, utan vi har inlett en relation”. Men det är också något man kan säga till andra: ”nu är vi tillsammans”, vilket påverkar ens förhållande till andra människor. Forskningen visar, enligt författaren, att det tycks ha blivit mycket svårare att fatta beslut om att inleda fasta kärleksrelationer….(???). Det tycks som om processen att ingå i en stabil tvåsamhet blivit än mer långdragen. ”comparisons between diffrent possible choices dampen strong emotions”… ”OM jag ska satsa på ett förhållande vill jag veta att du är beredd att satsa”

29 I förälskelsen har de älskande funnit varandra som unika personer och har funnit någon som de inte vill förlora, som de vill hålla kvar, någon som de knappast räknar med att kunna finna igen och samtidigt någon som de har blivit beroende av och som de vill ha i sin närhet. Då är man också beredd att binda upp sig själv och att offra en del av sin frihet. Frihet är inte lika mycket värd längre, åtminstone inte i jämförelse med vad man kan förlora. Undersökningar har visat att: ”Giftermålet kan ge stadga i en osäker tillvaro” VA?!?! ÄR DET KÄRLEK?!

30 När man betänker det starka institutionella tryck som finns när det gäller kärleksrelationer och förväntningarna på att kärleksrelationer ska bestå av stabila parrelationer, kan man ändå fråga sig om detta med organisation är så viktigt. Är det ändå inte till största delen fråga om att människor anpassar sig till detta institutionella tryck och att trycket från omgivningen gör att man tvingas besluta sig för att vara ihop?

31 En stabil kärleksrelation innebär oftast att man har en gemensam bostad, vilket utgör en skarp skiljelinje gentemot vänskapsrelationer. En vänskapsrelation förväntas vara distanserad, medan en kärleksrelation förväntas vara en tät och intensiv relation. Äktenskap; bröllop, gemensam bostad, sexuell samvaro och barn…. År 2000 beräknades 5% av den vuxna befolkningen leva särbo-förhållande. Egna barn sedan tidigare förhållanden och ett förflutet kan försvåra inledandet av ett nytt gemensamt boende. En anledning är att särborelationen anses som mindre riskfylld och att man inte är beredd att satsa lika mycket på en ny relation. Dessutom antas det riskera bli mindre tjafs om man inte lever ihop…

32 Inom organisationsteorin talar man om att organisationer medvetet försöker skydda organisationens inre kärna från direkt insyn och visar istället upp en fasad som bättre stämmer överens med aktuella institutionella förväntningar…. Att gifta sig kan vara ännu ett steg att bekräfta relationens seriositet. Statistiken visar att separationer är vanligare bland samboende än bland gifta (uppgifter från 2011) VISA VÄRLDEN att man hör ihop – dela efternamn Skaffa barn – en livslång garant för samhörighet?

33

34 Idag kan man säga att när en kärleksrelation manifesteras genom ett bröllop så är det i själva verket ett bevis på framgång; att man lyckats etablera en familjeorganisation, även om framtiden alltid är oviss. Men vad är det för sorts organisation man har skapat? Hur ser vardagen i organisationen ut, vad har den för organisationsstruktur, hur fungerar den, hur fattas dagliga beslut, hur är makten fördelad, är det en hierarkisk eller demokratisk organisation?

35 Kärleksrelationer ter sig kräva ömsesidiga anpassningar för att bli hållbara. Hur kommer det sig? Man måste organisera kärlek och relationer för att inte hamna i kvinnofällor där ekonomisk och praktisk ojämlikhet reproduceras i kärlekens namn… (s. 171) För många handlar inte jämställdheten om vad man gör utan om att man lägger ner lika mycket tid på hushållsarbete. Kärleksrelationer tål inte den osäkerhet som reciprociteten skapar och det finns inte heller tid för att vänta på gentjänster (utan att tjata).

36 Familjer kan betraktas som ’greedy organizations’, vilket implicerar att familjer är glupska och giriga. De förväntar sig mycket av sina medlemmar vad gäller såväl tid, resurser och inte minst lojalitet. I hemmet är det lätt att kontrollera ’närvaron’. Ibland får man skäll och ibland positiv uppmärksamhet. I organisationer handlar synlighet om kontroll. Sinnebilden för en sådan kontroll är ett prov, en examination eller kanske en audition. Man prövas och det kan gå bra eller dåligt och resultaten får konsekvenser. Att ens handlingar eller prestationsförmåga blir föremål för bedömningar är vanligt förekommande i väldigt många vardagssituationer.

37

38

39