Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom 2007-02-28.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom 2007-02-28."— Presentationens avskrift:

1 Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom

2 Sida 2 2 Hälften är anställda och hälften studerar Huvudsaklig sysselsättning: Bas: Samtliga, 1008 st Mer än hälften av dem som studerar arbetar extra. Män är i högre grad heltidsanställda och egenföretagare. Kvinnor är i högre grad föräldralediga.. Studerar 43 procent Anställd 44 procent

3 Sida 3 3 Hyresrätt vanligast Vad stämmer bäst in på ditt boende? I Stockolm är det fler unga vuxna som bor hemma hos föräldrarna (36 procent). Stockholm är det enda stället där den vanligaste boendeformen är att bo hemma hos föräldrarna. I övrigt inga regionala skillnader.

4 Sida 4 4 Hälften av åringarna har flyttat hemifrån Vad stämmer bäst in på ditt boende? Det är stora skillnader i boendet mellan olika åldrar. Nästan hälften av åringarna bor med föräldrar åringar hyr sitt boende och åringar hyr eller äger sitt boende.

5 Sida 5 5 Fler har flyttat hemifrån i Finland I Finland måste man flytta till en större ort för att studera

6 Sida 6 6 Hälften av dem som bor hemma betalar inget alls Vad stämmer bäst in på dig och ditt boende hemma? Endast de som bor med föräldrar/förälder har fått frågan. Det vanligaste är att man inte betalar något alls för att bo hemma. Det genomsnittliga beloppet som betalas av dem som betalar något hemma är 1300 kronor per månad.

7 Sida 7 7 Lön och studiemedel huvudinkomst Vad stämmer in på dig och dina inkomster? Flera svar möjliga Föräldrarna bidrar i lika stor utsträckning till killar och tjejer. I åldern år får var tredje bidrag och från 26 års ålder och upp till 29 år är det endast sju procent som får bidrag från föräldrarna. Kvinnor får i högre grad bidrag från sambo/make (29 procent jämfört med motsvarande 13 procent för männen).

8 Sida 8 8 Vanligare med arbete i Danmark och studiemedel i Norge Vad stämmer in på dig och dina inkomster? Flera svar möjliga

9 Sida 9 9 Stor skillnad mellan lön och studiemedel Hur stor är din personliga månadsinkomst efter skatt? Inkludera alla typer av inkomster, studielån och bidrag. Bas: Samtliga

10 Sida Tre gånger mer kvar för den som arbetar Hur stor är din personliga månadsinkomst efter skatt? Inkludera alla typer av inkomster, studielån och bidrag. Hur mycket pengar har du kvar varje månad efter det att fasta kostnader är betalda? Med fasta kostnader menas boendekostnader, matkostnader och andra nödvändiga levnadsomkostnader Bas: Samtliga 32% 33% 30% 34 % 29% 33% 38% 20% 27% 31% 32% 36% Kvar i procent av inkomsten

11 Sida Danska ungdomar har minst kvar Euro DKK (1460 Euro) SEK (1300 Euro) NOK (1560 Euro) 360 Euro (Population 18-29: Approx ) DKK (386 EUR) (Population : Approx ) NOK (522 EUR) ( Population 18-29: Approx ) SEK (418 EUR) ( Population 18-29: Approx ) Kvar varje månad i procent av inkomsten: Inkomst efter skatt? Kvar varje månad efter fasta kostnader? 33 %32 %35%26 %

12 Sida En fjärdedel går till boendekostnad Tänk dig en vanlig månad och på hur du normalt sett fördelar dina inkomster. Fördela din inkomst på kostnader i procent, där din månadsinkomst efter skatt utgör 100 procent Fördelning av månadsinkomsten TotaltMänKv år år år Boendekostnader262527,119,129,328,4 Mat och dagligvaror18,516,221,118,219,218,2 Sparande8,69,97,18,68,38,7 Transportkostnader (resa med bil/buss/tåg)7,57,87,17,97,86,9 Kläder, assesoarer och smink7,46,88,110,36,45,9 Nöjen (bio, restaurang/fika, dans/klubbar)6,97,66,196,45,5 Betala av lån/amortera3,94,13,61,83,26,3 Fritidsaktiviteter (sport, kultur och andra intressen)3,64,13,13,4 4,1 Mobilanvändning (mobil, samtalskostnader)3,93,54,45,43,82,7 Datoranvändning (dator, uppkopplingskostnader)2,62,92,2 2,72,8 Semester, sparade till semester2,62,72,62,72,23 Kostnader för studielitteratur/material2,73,22,24,92,21,2 Internetspel/nedladdning av spel0,6 0,51 0,2 Annat5,25,64,85,54,66,1 Summa:100 % Boendekostnaden är den största kostnadsposten för alla som flyttat hemifrån. De yngre lägger mer pengar på kläder i relation till sin inkomst.

13 Sida De som bor hemma hos föräldrarna har större nöjeskonto Tänk dig en vanlig månad och på hur du normalt sett fördelar dina inkomster. Fördela din inkomst på kostnader i procent, där din månadsinkomst efter skatt utgör 100 procent. Fördelning av månadsinkomsten Totalt Stud.Arbetar Hyr boende Äger boende Bor med föräldrar Boendekostnader2626,624,932,927,15,3 Mat och dagligvaror18,519,516,619,819,913,1 Sparande8,66,911,36,77,115,5 Transportkostnader (resa med bil/buss/tåg)7,57,47,76,37,910,4 Kläder, assesoarer och smink7,48,46,85,95,614,2 Nöjen (bio, restaurang/fika, dans/klubbar)6,97,86,26,35,99,7 Betala av lån/amortera3,90,86,23,27,51,4 Fritidsaktiviteter (sport, kultur och andra intressen)3,63,83,73,43,54,6 Mobilanvändning (mobil, samtalskostnader)3,94,43,23,42,96,7 Datoranvändning (dator, uppkopplingskostnader)2,62,12,932,71,3 Semester, sparade till semester2,61,93,52,12,83,8 Kostnader för studielitteratur/material2,75,80,42,81,14,3 Internetspel/nedladdning av spel0,60,80,4 0,21,4 Annat5,23,86,23,85,88,3 Summa:100 % De som arbetar sparar också en större andel av sin inkomst än andra gör. Störst andel av inkomsten sparar de som bor med föräldrarna. Bas: Samtliga

14 Sida Svenskar väljer sparande före nöjen De fyra största månatliga utgifterna: 1. Boendekostnader 2. Mat och dagligvaror 3. SparandeNöjen Transportkostnader 4. TransportkostnaderKläderBetala av lånNöjen

15 Sida TOPBOX =Mycket+ ganska nödvändigt i procent Att spara är mycket nödvändigt Vad stämmer bäst in på dig och din inställning till sparande?

16 Sida Den stora majoriteten sparar Hur ser ditt förhållande ut till sparande? Bland studerande och yngre är det vanligare att spara litet då och då (43 procent) och mindre vanligt att spara regelbundet (27 procent). Bland de äldre och de som arbetar gäller det motsatta. I Norrland är det 48 procent som månadssparar, medan motsvarande siffra är 29 procent i Västsverige. Studenter har en högre andel som inte sparar alls (22 procent).

17 Sida Sju procent har fått varning om betalning Har du någon gång fått en varning, som är mer än en vanlig betalningspåminnelse, från något företag eller kreditgivare? Hyr till större del sitt boende Får i större utsträckning arbetslöshetsbidrag/social- bidrag ( 20%/10%) Har andra lån än studielån Mindre intresse av att spara Färre sparar I Norrland har 16 procent fått varning. I Stockholm är motsvarande siffra fyra procent. Fler tycker att privatekonomisk information är svår att förstå.

18 Sida Det finns konsumtionslån som innebär att man kan låna pengar för olika ändamål. En typ av sådana lån är SMS-lån, där låneansökan sker via SMS och du får snabb tillgång till de lånade pengarna. Markera din inställning till denna typ av lån. SMS-lån anses vara dyra och alltför enkla att få TOPBOX =Instämmer helt + delvis i procent Män anser i högre ut- sträckning att dessa lån är enkla och bra (7% av männen, 2% av kvinnorna). Kvinnorna anser i högre grad att dessa lån är alldeles för enkla att få (80 % mot 68 % av männen).

19 Sida TOPBOX =Mycket+ ganska enkelt att förstå, i procent Om du tänker på information kring privatekonomi, exempelvis råd från banker eller ekonomer/journalister, hur enkelt eller svårt anser du att det är att förstå vad de vill säga? Var tredje har lätt att förstå privatekonomisk information

20 Sida TOPBOX =Mycket+ ganska bättre i procent Närmare hälften tror att deras ekonomi blir bättre än föräldrarnas Hur tror du att din ekonomi kommer att se ut när du blir 40 år gammal, jämfört med hur dina föräldrar/föräldragenerationen hade det i den åldern? Jag tror att…

21 Sida Unga vuxna i åldern år är inte någon homogen grupp. Ungefär hälften arbetar och hälften studerar. Sex procent är arbetslösa. Var femte bor med föräldrarna. Drygt hälften hyr sitt boende och var fjärde äger sitt boende. I Finland är det var tionde som bor med föräldrarna. Hälften av dem som bor med föräldrarna betalar ingenting.Sex procent av dem som bor hemma uppger att de betalar för boende och mat. Det genomsnittliga beloppet man betalar är 1300 kr per månad. Lön och studiemedel är huvudinkomsterna.I Danmark är det fler som arbetar medan det i Norge är fler som har studiemedel. Stora inkomstskillnader finns. De som studerar har en månadsinkomst efter skatt på kronor och de som arbetar har kronor efter skatt. Storstadsbon tjänar mer, kronor i snitt jämfört med konor för den som bor på en mindre ort. I snitt har de unga vuxna kronor kvar av sin inkomst på kronor i slutet av månaden. Män har mer kvar än kvinnor, äldre har mer kvar än yngre och de som arbetar har tre gånger mer kvar än de som studerar.På nordisk nivå har de finska ungdomarna mest kvar procentuellt sett. Man anser att det är nödvändigt att spara och det märks också i sparbeteendet. Den stora majoriteten sparar, 15 procent sparar inte alls. Sju procent har fått en varning om betalning. SMS-lån anses vara dyra och alltför enkla att få. Förståelsen för privatekonomisk information skiljer sig åt mellan könen. Män anser sig ha enklare för att förstå denna information liksom personer i åldern år samt personer med högre inkomster. Hälften tror att deras ekonomi blir bättre än föräldrarnas. Sammanfattning av resultaten

22 Sida Om undersökningen –Fakta Målgrupp:Personer i åldern år. I Sverige finns det personer i denna ålder. Fältperiod: 10 januari – 17 januari Metod:Undersökningen har genomförts via Synovate Temos Internetpanel som har cirka paneldeltagare. Dessa är rekryterade via riksrepresentativa omnibussar och representerar ett s k ”mail-Sverige”. Eftersom Internetpenetrationen är mycket hög i den aktuella målgruppen så representerar den i det närmaste hela målpopulationen. Antal intervjuer:1008 intervjuer har genomförts. Övrigt: Undersökningen har genomförts i Finland, Danmark, Norge och Sverige under samma tidsperiod


Ladda ner ppt "Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom 2007-02-28."

Liknande presentationer


Google-annonser