Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Transportinfrastrukturens betydelse rör regional utveckling och tillväxt Lars Pettersson Internationella Handelshögskolan i Jönköping/CEnSE 0705767707.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Transportinfrastrukturens betydelse rör regional utveckling och tillväxt Lars Pettersson Internationella Handelshögskolan i Jönköping/CEnSE 0705767707."— Presentationens avskrift:

1 Transportinfrastrukturens betydelse rör regional utveckling och tillväxt Lars Pettersson Internationella Handelshögskolan i Jönköping/CEnSE 0705767707 Tillgänglighet-Tillväxt-Planering

2 Ekonomisk tillväxt och utveckling Tillväxt på kort sikt: o Ökning av produktionsfaktorer i arbete (sysselsättning, investeringar) o Mobilitet av produktionsfaktorer mellan sektorer Tillväxt på lång sikt o Teknologisk utveckling – innovation och teknologispridning o Ekonomisk omvandling Nya sektorer/verksamheter/arbetsställen attraherar investeringar Nya sektorer/verksamheter/arbetsställen växer snabbt medan traditionella (standardiserade) verksamheter kännetecknas av rationalisering. Förflyttning av arbetskraft till sektorer med högre produktivitet

3 Varför växer vissa regioner medan andra avfolkas? Agglomerationsekonomi o Urbaniseringsfördelar – marknadens storlek Skalfördelar Dynamik Mångfald o Lokaliseringsfördelar – storlek på näringsgren Geografiskt fasta resurser Specialisering av arbetskraft, infrastruktur, underleverantörer etc.

4 Varför växer vissa regioner medan andra avfolkas? (forts.) Underliggande faktorer bakom agglomerationsekonomi: o Delning av resurser som kräver stora investeringar o Transportkostnader o Variationsrikedom i utbud och efterfrågan o Bättre matchning på arbetsmarknaden o Kunskapsflöden, överspillningseffekter Agglomerationsekonomi innebär att städer attraherar både företag och arbetskraft i ett självförstärkande förlopp.

5 Vad förefaller viktigt i sammanhanget I Få städer är tillräckligt stora för att driva sin egen tillväxt, mindre platser/tätorter kan kompensera genom en god tillgänglighet till närliggande platser/tätorter och till städer av större storlek. Utbud via elektroniska media (och relaterad infrastruktur) kan kompletter övrigt ”platsbundet” utbud (men inte allt). Flexiblare arbetsformer kan överbrygga möjligheter att arbeta över längre distanser (avstånd mellan arbete och bostad). Regionens centralortssystem måste stimulera platser att utvecklas i sina funktioner i systemet. Infrastrukturen spelar stor roll för ett sådant systemperspektiv.

6 Vad förefaller viktigt i sammanhanget II En principiellt viktig fråga är hur regioner kan sägas konkurrera med varandra. Utvecklingen av en plats bör ses i ett dynamiskt perspektiv (tid och rum). Konkurrens mellan regioner och platser beror till stor del på tillgänglighetsförhållanden som bestäms av transportinfrastrukturen.

7 Kan platser konkurrera? ”Cities don´t compete… only firms do” (P. Krugman) ”Internationally successful firms derive key elements of competitive advantage from the regional environments in which they are based” (M. Porter) ”There is an intellectually respectable case to be made for places to intervene to boost competitiveness –but most actual cases fail this test, and are disguised efforts to promote special interests at the cost of others´ (P. Krugman)

8 Vad är nytt? Platser har väl alltid konkurrerat med varandra… Ja, men förutsättningar är olika. Å ena sidan betyder lokalisering i vissa avseenden mindre i dag än under industrialiseringen (pga låga transportkostnader mm), å andra sidan spelar lokalisering större roll än tidigare (betydelse av marknaders storlek, täthet och mångfald). Platsbundna aktiviteter/verksamheter som kännetecknas av direkta möten (face-to-face) som genererar externaliteter (external economies genom ”spillovers” mm) spelar allt större roll. Kvalitet hos tillgångar, ”market intelligence”, SCP (structure conduct performance), rivalitet. [Medvetet strategiskt agerande utifrån analyser.] En platsbunden aktör (region/kommun, etc) kan påverka kvalitet hos platsbundna tillgångar (framförallt nya som tillkommer).

9 Varför växer vissa regioner medan andra avfolkas? Uthålliga system kännetecknas av mångfald och komplexitet: Biologisk mångfald är en förutsättning för biosystemens överlevnad och evolution. (Margalef, 1963) Forskning inom sociologi pekar på att urbana miljöer har bättre förmåga att skapa trygghet och försörjning under olika förhållanden eftersom det finns en variationsrikedom och mångsidighet både i population och produktionssystem, vilket gör att invånarna lättare anpassar sig till förändrade villkor. (Jacobs, 1969) Forskning inom ekonomi visar att uthållig ekonomisk tillväxt på ett liknande sätt beror på ekonomins inneboende förmåga till anpassning och förnyelse. Urbana miljöer har, tack vare sin mångfald och täthet, ofta en betydligt starkare tillväxt än befolkningsglesa miljöer. (Krugman, 1991)

10 KUMULATIVA SJÄLVFÖRSTÄRKANDE UTVECKLINGSFÖRLOPP

11 Självförstärkande utvecklingsförlopp och tillgänglighet Tillgänglighetsförbättring → ekonomisk integration (regionförstoring) genom förbättrad matchning på arbetsmarknaden

12 Samvariation mellan restid och benägenhet att pendla Ett icke-linjärt samband (effekter på pendling speciellt stora där lutningen är stor) Regionförstoring Förväntad påverkanseffekt olika för olika platser eftersom varje plats har unik situation.

13 Större och färre regioner över tiden Antal lokala arbetsmarknadsregioner enligt SCB:s statistiska definition

14 Regionförstoring för män och kvinnor SCB:s DEFINITION AV LOKALA ARBETSMARKNADER

15 Regionförstoring beroende på utbildningsnivå SCB:s DEFINITION AV LOKALA ARBETSMARKNADER

16 Vad innebär detta? Allt större regioner. Kan förklaras med bättre tillgänglighet. Män kan sägas ha ”större” pendlingsområden jämfört med kvinnor. Arbetskraft med universitets- och högskoleutbildning (eftergymnasial) kan sägas ha ”större” pendlingsområden jämfört med övrig arbetskraft.

17 Urbanisering och stadsekonomier driver tillväxt  TJÄNSTE- OCH SERVICE, 75% AV SYSSELSÄTTNINGEN.  KREATIVA, INNOVATIVA, KONTAKTINTENSIVA MILJÖER.  25 000 INVÅNARE KRITISK STORLEK FÖR EN REGIONS STÖRSTA TÄTORT/KÄRNSTAD. MOTSVARANDE FÖR REGIONENS STORLEK ÄR CA 70 000 INVÅNARE OCH MED 100 000 PENDLINGSBARA ARBETEN. TILLVÄXT=F(URBANISERING), INTE TVÄRT OM VISAS MED STUDIE AV ”GRANGERKAUSALITET” FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN 1970-2002 Tillgänglighet till städer och tätorter!→Regional utveckling ur ett systemperspektiv!→Transportinfrastrukturen är kittet som binder ihop en regions olika platser!

18 Tillgänglighet-Tillväxt-Planering Lars Pettersson JIBS/CEnCE lars.pettersson@jibs.hj.se +46 (0)70 576 77 07

19 Ett projekt i samverkan mellan tre regioner, två nationella myndigheter och Internationella Handelshögskolan i Jönköping

20 Bärande projektidé: Integrera analyskedja med praktisk tillämpning. Metod som kan komplettera andra analysmetoder med fokus på dynamiska utvecklingskrafter. Tillgänglighet Förutsättningar för tillväxt Planering för utveckling Praktikfall: Götalandsbanan, utgångspunkt ”Malms utredningsförslag”

21 Sekventiell arbetsgång i projektet i faser Matris som speglar trafikering Identifiering av trafikalternativ. Potentiella projekt i regionerna. Stöd av extern transportkonsult som färdigställer grunddata om reseförhållanden. Regioner leder arbetat att ta fram underlag med stöd av kommuner, trafikbolag mm. Kvalitetssäkring. Uppskattning av tillväxtpotential Tillämpad samhällsekonomisk analys av förväntad dynamiska tillväxtpotential med hjälp av DYNLOK. Anpassning av DYNLOK för att kunna spegla förhållanden i regionernas olika delar. Studier som speglar regionalekonomiska förutsättningar (arbetsmarknaden, näringslivsförnyelse, befolkningsutveckling, mm) Förväntad utveckling av sysselsättning, ekonomisk tillväxt, befolkning, näringslivsutveckling. Regional och lokal planering Regionala och lokala planeringsfrågor. Synergieffekter i syfte åstadkomma en samlad tillväxt. Planering kopplat till det utrymme som förväntad marknadsutveckling innebär. Praktikfall (kommuner/platser) för att nå fram till praktiska diskussioner om planeringsfrågor.

22 Sammanfattning och slutsats  Resultaten ska tolkas som möjligheter till utveckling och tillväxt.  TTP ger ett perspektiv som kan ge en adderad förståelse för denna typ av investering i förhållande till CBA-kalkyler.  Planeringen av miljöer för boende, arbete och service har betydelse för resultaten.  Bandregionsperspektivet: integration av regionala marknader bestäms av kvaliteten i noder och länkar.  Strukturförändrande projekt (som Götalandsbanan) måste ses som samhällsutvecklingsprojekt.  För den studerade regionen är det av stor betydelse för de förväntade effekternas storlek att hela investeringen görs. En stor del av den ekonomiska integrationskraften riskerar att utebli/försvagas om inte ”bandet” etableras.

23 Trafikanalysens utgångspunkt

24 DYNLOK-modellen för prognos av regional utveckling

25 DYNLOK-modellen Tillhör en modelleringstradition som går tillbaka till ”Carlino-Mills”-modellen (The determinants of county growth, 1987) Ett simultant ekvationssystem där lokalisering och tillväxt av jobb (arbetstillfällen) och arbetskraft bestäms samtidigt och påverkar varandra DYNLOK är anpassad för att analysera hur investeringar i infrastruktur som ändrar tidsavstånd (och därmed tillgänglighetsvillkor) påverkar ekonomisk tillväxt

26 Resultat

27 Arbetskraft: personer i arbetsförålder som ingår i arbetskraften. Arbetstillfällen: jobben. Prognosticerad effekt är ett genomsnittligt år när ny jämvikt etablerats, ett ”typiskt år”.

28 Prognos av ekonomisk aktivitet (förädlingsvärden) respektive lönesummor. Beräknad effekt uttryckt som ett ”typiskt” år (skillnad före vs efter investering).

29 Anpassning till ny infrastruktur kommer att ta tid (från ett jämviktsläge till ett nytt).

30

31 Planeringsperspektivet.

32 Slutsats I Götalandsbanan och liknande investeringar bör ses som projekt för samhällsutveckling! Effekter som uppstår förutsätter alla kopplade investeringar, planeringsinsatser mm. För Götalandsbanan är det tydligt att utan mittersta delen (Linköping- Borås) kommer inte majoriteten av de prognosticerade tillväxteffekterna att realiseras i Götaland. Systemperspektivet är en förutsättning för att analysen ska kunna fånga effekter på mindre platser och även i regionen som helhet. Utveckling kan inte antas ske med enkel automatik, utvecklande planering är en förutsättning för att tillväxteffekter ska realiseras.

33 Slutsats II Investeringar i fastigheter för olika verksamheter kan komma till tack vare förbättrad tillgänglighet. Avkastningen på dessa investeringar relateras till produktionsfaktorer (arbete och kapital) som de engagerar.

34 Slutsats III Järnvägar ställer krav på höga investeringar i kapital som inte är geografiskt flexibelt med lång ekonomisk livslängd. Viktiga marknadsförutsättningar:  Restid med tåg måste vara betydligt bättre jämfört med bil/buss.  Marknadsunderlagen (befolkning) måste vara förhållandevis stora för att motivera de högre kostnader som tåg har jämfört med buss.  Den regionala tätortsstrukturen måste ha en förmåga att ta tillvara och utveckla den potential som järnväg och tågresande erbjuder. En fördel med korridorekonomier.  En (eller helst flera) tillräckligt stor urban ekonomi (agglomerationsekonomier) behövs normalt för att kunna samhällsekonomiskt motivera större investeringar.  Platser av olika storlek ska matchas ihop genom ett nätverk och kunna bilda en integrerad marknad med både komplementariteter (tillsammans kunna samverka) och substituerbarheter (konkurrera) sig emellan. Funktionell region med gemensam arbets- och bostadsmarknad, gemensam marknad för handel och med gemensamma mötesplatser.

35 Länkar i bandregionLänkar i en komplex region Götaland som en bandregion (korridorekonomi)

36 Fördelar -Få länkar -Förutsättningar för effektiv användning av transportkapacitet -Skalfördelar i ”naven” -Ekrar kan vara ”enkla” Begränsningar -Centraliserad org., konsekvenser kan bli stora om stark länk eller nav får problem -Krav på tidtabellssäkerhet -Kapacitet in nav och starka länkar är kritiska resurser -Förutsätter byten

37

38

39 Inflyttningsöverskott och regionstorlek

40

41 Städer har en ledande roll i både ekonomisk och teknologisk utveckling Agglomerationsekonomi innebär att städer attraherar både företag och arbetskraft i ett självförstärkande utvecklingsförlopp. Trängseleffekter gör att det är de högproduktiva sektorerna som har störst nytta av att befinna sig i täta miljöer. Det är företrädesvis kunskapsintensiva verksamheter som gynnas av att samlokaliseras i befolkningstäta miljöer. Den sociala och ekonomiska mångfald som finns i befolkningstäta miljöer är en viktig drivkraft för innovation, förnyelse och tillväxt. Miljöer som kännetecknas av förnyelse och omvandling har en näringsstruktur som domineras av snabbväxande sektorer.

42 Mångfald Mångfald inom företag och i den omgivande miljö (regionen, kommunen, grannskapet) ger upphov till nya idéer och ny kunskap som flödar mellan människor och företag, vilket i sin tur ökar innovations- och förnyelseförmågan i regionen. Varierat utbud av producenttjänster. Nätverk. Differentierat utbud av arbetskraft. Kreativ och öppen miljö. Attraktionskraft. Tillvaratagande av innovationer och nya idéer. Informationsutbyten och kunskapsflöden!

43 Hur stor måste en kommun vara för att ha en förväntad positiv tillväxt?

44 Den svenska ekonomin: sysselsättning ”90-talskrisen” Återhämtning + period med god tillväxt

45 Den svenska ekonomin: ekonomisk tillväxt ”90-talskrisen” Återhämtning + period med god tillväxt Lågkonjunkture n 2008-09

46 Sysselsättningens utveckling 2000-2012 Sysselsättningstillväxt 2009-2012, procent Sysselsättningstillväxt 2000-2008, procent Sveriges kommuner

47 Perioden 2000-2008 Ett stort antal ”landsbygdskommuner” hade en god/stark tillväxt. Tillväxten kunde exempelvis kopplas till naturresurser, mineraler, tillverkningsindustrin, energi, turism- och besöksnäringen. Befolkningen utvecklas emellertid inte i samma takt som sysselsättning och produktion.

48 Migrationsströmmar inom Sverige Aggregerad data 1997- 2006. Migration mellan regionstyper uppdelat på åldersgrupper.

49 Sambandet mellan storlek och mångfald

50 Sambandet mellan storlek och mångfald (forts.)

51

52 Boende segregation och sysselsättning regional segregation och befolkningsstorlek regional segregation och sysselsättningsgrad En negativ relation mellan sysselsättning sgrad och segregation

53 Mångfald i näringsstruktur, 2010 Mångfald i utbildning, 2010 Mångfald av yrken, 2010

54 Mångfald i arbetskraftens sammansättning, m.a.p. kön, utländsk bakgrund och ålder, 2010

55 Skillnader mellan landsbygds- och stadsregioner Källa: SCB, egen bearbetning Antal kommuner Antal kommuner som har växt 1990-2011 Antal kommuner som har minskat 1990-2011 Antal kommuner Med oförändrad befolkningsstorlek mellan 1990-2011 ** Tillväxt för hela gruppen av kommuner mellan 1990-2011 Gles landsbygd 330312 -16,35% Landsbygd 1632510731 -2,75 % Stadskommuner 453564 14,35% Storstadsokommuner 444310 25,12% * Antalet kommuner summeras i tabellen till 285 vilket orsakas av de utbrytningar av kommuner som har skett under 1990- och 2000-talet såsom Trosa, Bollebygd, Knivsta, Heby och Gnesta. ** Oförändrad befolkningsstorlek innebär att befolkningen varken har ökat eller minskat mer än 3 %. Antal kommuner inom respektive kommunkategori som haft negativ eller positiv befolkningstillväxt 1990 - 2011 *

56 Sysselsättningstillväxt per näringsgren i stad och landsbygd LANDSBYGD STAD Stor tillväxtMedel tillväxtLiten tillväxt Minskar Stor tillväxt -Skogsbruk -Hotell- och restaurang -Utbildning -Återvinning, vatten-, byggverksamhet -Företagstjänster -Rekreations-kultur och sportverksamhet -Fastighetsverksamhet -Avlopp, avfall, renhållning - Kol, råpetroleum, naturgas - Läderberedning Medel tillväxt -Fiske, vattenbruk -Uthyrning av fordon och maskiner -Mineralutvinning -Detaljhandel -Råvaruutvinning -El-gas-ång- och hetvattenförsörjning -Landtransport, sjötransport - Förmedling - Databehandling mm. - Offentlig förvaltning och försvar Liten tillväxt -Tillverkning av maskiner -Parti- och agenturhandel -Stödtjänster till transport -Försäkring och pensionsfondsverksamhet -Forskning och utveckling Minskar -Stål- och metallframställning -Tillverkning av motorfordon -Tillverkning av icke- metalliska mineraliska produkter -Jordbruk & jakt -Tillverkning av Livsmedels, Textil, Trä, massa, papper, kemikalier, gummi, plast, metallprodukter, teleprodukter, möbler, medicinska instrument, mm - Förlagsverksamhet - Lufttransport, - Post-och telekommunikation - Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinär

57 Nyföretagande och egenföretagande Andel nyföretagande i Sveriges kommuner, 2010 Andel egenföretagande i Sveriges kommuner, 2010 Igen, olikheter mellan olika landsbygdsregioner. Stora delar av Sveriges landsbygder har hög andel nyföretagande och hög andel egenföretagande.

58 Några slutsatser Storlek och mångfald är viktiga drivkrafter till ekonomisk tillväxt och utveckling: Mångfald stimulerar innovation, konkurrenskraft och förnyelse Mångfald stimulerar tillväxt, vilket ger mer mångfald Stora delar av landsbygden visar starkare tillväxt i både sysselsättning och produktivitet än förväntat, givet kommunernas storlek och mångfald. Storlek stimulerar tillväxt sysselsättning (antal arbetsställen) upp till viss gräns, därefter är det endast mångfald som har statistiskt säkerställd effekt. Mångfald är viktigare för sysselsättningstillväxt i landsbygdskommuner än i stadskommuner. Befolkningstäta regioner växer genom att fler arbetsställen skapas snarare än genom att befintliga arbetsställen blir större. Det tycks inte finnas några starka lokaliseringsekonomier som kompenserar brist på urbaniseringsfördelar på landsbygden.


Ladda ner ppt "Transportinfrastrukturens betydelse rör regional utveckling och tillväxt Lars Pettersson Internationella Handelshögskolan i Jönköping/CEnSE 0705767707."

Liknande presentationer


Google-annonser