Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anders Wijkman vid anförande vid VAS-rådet i Stockholms län 12 febr, 2009. ”Klimat och vatten”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anders Wijkman vid anförande vid VAS-rådet i Stockholms län 12 febr, 2009. ”Klimat och vatten”"— Presentationens avskrift:

1 Anders Wijkman vid anförande vid VAS-rådet i Stockholms län 12 febr, ”Klimat och vatten”

2 Finanskrisen överraskade många. Men varningsklockorna var tydliga. Varningsklockorna har varit än tydligare betr Klimatförändringen och Ekosystemkrisen Klimatförändringen allvarligare än vad debatten ger sken av. Enl Millenium Ecosystem Assessment är 2/3 av ekosystemen på jorden starkt överutnyttjade – skogar, marina resurser, färskvatten, biol mångfald mm Vårt ekologiska fotavtryck ökar snabbt: 1960 var EU:s befolkning 12% av världens o vårt fotavtryck c:a 10%; Idag är befolkningen 7% och fotavtrycket c:a 20%

3

4 The Planetary Response to global change drivers (Steffen et al., 2004) From: Steffen et al The Planetary Response CO 2, N 2 O, CH 4 concentrations Overfishing Land degradation Loss of Biodiversity Water Depletion Unsustainable consumption …..

5 Apple plantations in Southern Chine Human Pollinators

6 Ingen tvekan längre att människans utsläpp av växthusgaser främsta orsaken till klimatförändringen Naturliga variationer, som förändringar i jordaxelns lutning mot solen,i jordens elliptiska bana runt solen, solfläckar mm kan inte förklara vad som nu sker! Av våra utsläpp på c:a 8 miljarder ton C. tar haven och vegetationen upp hälften. Resten bidrar till snabb ökning i atmosfären o stannar i hundratals år. Det nya är att naturens bufferkapacitet börjat minska! Två stora utmaningar: - Hantera den uppvärmning som redan skett ( + 0,8 grader C.) och som är på gång även om vi stoppar alla utsläpp imorgon ( ytterl + 0,7 grader C.) - Att undvika ”dangerous climate change” - hittills uttryckt som att undvika en större höjning av medeltemperaturen på jorden än 2 grader C. - Frågan är om < 2 grader C. räcker??

7 Why 2 degrees Celsius? “Millions at risk”

8 Klimatforskning = att läsa historien och datamodellering. Hansen m fl har visat att landisar först började bildas vid ungefär den temperatur vi har idag; Slutsats: ytterligare uppvärmning leder med stor sannolikhet till att isarna smälter ned Alltså: tvågradersmålet inte tillräckligt säkert OBS. Klimatsystemet är icke-linjärt. Flera tänkbara tröskeleffekter i framtiden - ”tipping points” - oroar starkt: ”Run away” climate change är en uppenbar risk, p g a utsläppen men också positiva feed backmekanismer, som minskad albedo, läckande metan mm OBS Vi kan kontrollera utsläppen, dock ej feedback- mekanismer från haven och ekosystemen

9

10 Debatten handlar mest om hur mycket utsläppen skall minska Men det helt centrala är koncentrationen av GHG i atmosfären Chansen att klara 2-gradersmålet < 50% om GHG planar ut på 450 ppm CO2e Koncentrationen ligger på c:a 430 ppm CO2e idag. Därför helt centralt att totala utsläppen måste börja minska senast 2015 Samtidigt ökar utsläppen idag snabbare än någonsin: USA ökat med 20% sedan 1990, Japan > 10%, Kanada >25%, Spanien > 45% Kina: 3 Bill ton CO2 år Bill ton CO2 år 2006 (hela EU drygt 4 Bill ton CO2/år)

11 Konsekvenserna för klimatet allvarliga även om utsläppen stoppas idag Hälften av u-ländernas befolkning bedöms 2025 leva i högriskområden för stormar och översvämningar. Stora områden kan bli obeboliga på grund av torkan antas miljoner afrikaner lida svår vattenbrist. Produktionen från ”rainfed agriculture” i Afrika beräknas minska m 30% fram till 2030 En annan viktig faktor är höjningen av havsnivån; hundratals milj människor i riskzon Milleniemålen – att halvera fattigdomen till 2015 – är klart i farozonen Adaptation till climate change uppskattas kosta tiotals miljarder dollar extra årligen. Även Europa får problem via mera extrema vädersystem som stormar, skyfallsregn, torka, värmeböljor, minskade skördar

12

13

14

15 Urbaniseringen Kräver stora infrastrukturinvesteringar Risk för överuttag av grundvatten Stora sanitetsproblem – slumstäderna växer snabbast I deltastäderna är risken för att vattensystemen flödar över extremt stor - dels p g a havsvatten, dels flodvatten

16 Smältvatten från glaciärer 75% av färskvattnet är lagrat i snö, is och frusen mark 1/5 av befolkningen beroende av smältvatten När glaciärerna smälter minskar albedot Ökade översvämningar i bl a Bangladesh har ökat flyktingströmmen till Indien Tibetanska platån en potentiell vattenbomb; översvämningar på kort sikt – vattenbrist på lång sikt Om Grönlands glaciärer smälter ned höjs havsvattennivån med 6-7 meter

17

18

19 Klimatsäkra Göteborg 17% av Västra Götaland består av vatten; förväntas öka avsevärt Vänern idag 44,5 möh. Vid 46 möh drabbas slussar, sjöfarten, vattenreningen, elförsörjningen Ett alternativ: En tunnel mellan Vänern och Västerhavet; alternativt förstärka Göta älvdalen Kostnader mångmiljardklassen

20

21 Pressure on water Agriculture 70% Industry 20% Municipal 10% Great national and regional differences Increase 6-fold since 1900 Need to double to 2050 with current consumption patterns (bio-energy??)

22 ”Water Bankruptcy”(World Economic Forum) Water ”bubbles” has supported econ growth, but the ”bubbles” are about to burst – parts of China, the Middle East, south-western USA, parts of India etc 70% of major rivers are near their maximum extraction level Meat consumption expanded 4-fold since 1960 – every kg of meat requires liter of water! Only 20% of population in LDCs have access to sanitation Virtual water – the share of water we import – is increasing

23 Säkerhetsriskerna ökar: FN:s Säkerhetsråd debatterade klimatfrågan nyligen Konkurrens om energi, vatten och odlingsmark Storskalig migration - upp till 200 miljoner människor ”displaced” före 2050 ”Social stress” - regeringar saknar kraft hantera påfrestningarna Humanitära kriser skapar konflikter Gränskonflikter hotar Obs att försvarsberedningen utnämnde klimatförändringen till det allvarligaste hotet på sikt mot Sveriges säkerhet!

24 Potential Climate and/or Water wars Border India/Pakistan Border India/Bangladesh Border China/India Nile River Delta Border Angola/Namibia Border Turkey/Syria Israel/Palestine North Africa/EU Mexico/USA Caribeean

25 Rader av studier har gjorts om klimatförändringen: Både IPCC och Sternrapporten manar oss att utsläppen måste börja minska före annars omöjligt klara 2- gradersmålet Kostnaderna för att inte agera kan om år vara 5-20% av BNP årligen Kostnaderna att agera beräknas till 1-2 % av BNP årligen; dock olika mycket i olika länder och branscher Det finns vinnare och förlorare Varje beräkning av kostnader på lång sikt är betingad med stor osäkerhet ; traditionella cost- benefitanalyser fungerar ej ( inte minst beroende på ”tipping points” )

26 Reduktionismen härskar - i forskning och utbildning Kortsiktighet i både politiken och ekonomin Svårt med ekonomisk modell där allt som händer i Naturen ligger utanför. Modellen förutsätter att naturen är ett oändligt stort skafferi; därtill en oändligt stor sopstation Sättet att mäta framsteg begränsat; BNP säger ingenting om kvalitet och innehåll. Faktum är: Vi kör planeten utan en ordentlig balansräkning Att tackla problemen svårt p g a:

27

28 Hur skapa hållbar politik i stort? Reform av FoU och utbildning för mer av systemtänkande - allting hänger ihop! Bredda ekonomutbildningen Reformera/Utveckla ekonomiska modellen. Marknadslösningar bra - men bara om ramverket är rätt! Komplettera BNP som mått på framsteg Ge Naturkapitalet ett värde; speciellt viktigt ge ”standing rainforests” ett värde Tillämpa PPP; avskaffa miljöskadliga subsidier Stärk Global Governance

29 Vad kan vi då göra specifikt åt klimatförändringen? För att undvika farlig klimatförändring bör globala utsläppen minska med 80-90% till 2050 – alltså långt mera än vad FN-förhandlingarna talar om Detta kräver en minskning 2050 ned till noll i de rika länderna, eller under noll! Partnerskap med de stora och snabbt växande u- länderna – dom behöver inte upprepa våra misstag Både angripa utsläppen och satsa på anpassning, inte minst i u-länderna Ny teknik men också ändrade beteenden Värna ekosystemen på samma gång Sektorsvisa program för att reducera o förnya

30 Potentialen för energi-och resurseffektivitet stor: Jfr Toyota Prius el Ford Focus (=120 g CO2/km) med Mercedes, Volvo standardfordon (= g CO2/km) Och biarna måste gå mycket längre! Jfr Moore´s lag Jfr konventionell byggnad (uppvärmning= 250 kwh/m2 o år) med energisnåla hus = kwh/m2 o år. Jfr modern cementfabrik med konventionell sådan; skillnad faktor 3 på CO2-utsläpp Jfr mest effektiva kylskåp, tvättmaskiner, datorer, TV- apparater etc med konventionella – också en faktor 3-4 i skillnad

31 Greenhouse gas reductions saves money DUPONT reduced GHG 70% from 1990 levels and saved $2billion. IBM reduced emissions 65% on 1990 levels and saved US$791 million. BRITISH TELECOM reduced emissions 62% and saved £600 million between 1991 and ALCAN UK reduced emissions 65% below 1990 levels. BAYER reduced emissions 60%. NORSKE CANADA reduced emissions 60% and is saving C$5 million a year. BP – 10% below 1990; saved $650 million.

32 EU:s beslut i december 2008: GHG reduktion till 2020: -20% Höj energieffektiviteten 20% till 2020 Öka förnybart i energimixen fr 8,5% till 20% 2020 Öka förnybart inom vägtransporterna till 10% 2020 Tuffare CO2-krav på nya bilar g 2012/95 g 2020 Utveckla CCS (fånga in + lagra kol) – 12 demo-plants Reformerad ETS - bl a auktionering – dock svagt; bl a för stor andel i form av off-sets Ökad energiforskning + Teknikplattformar Climate Change Alliance Beredskap att öka reduktionen fr 20% till 30% om internationellt avtal i Köpenhamn

33 Räcker EU:s planer? 2-gradersmålet för svagt = ”old science” Även om 2-gradersmålet OK, så är chansen nå detta liten med nuv politik Reduktionen 2020 borde vara – 50-60% Hur fånga upp investeringar på lång sikt, som byggnader, infrastruktur mm? Klimatpåverkan = fysiska utsläpp i resp land; import/export + flyg o sjöfart ej med Partnerskap med de stora u-länderna saknas Skydd av ekosystemen saknas ”Land use” ö h t illa hanterat

34 Global Contract! -Avtal mellan Nord och Syd ett måste för att skapa förtroende! -Viktiga komponenter är brett stöd för anpassning, investering i energi-och kolsnål teknik samt kompensation för att bevara de tropiska skogarna. Kort sagt: Gift ihop klimat, miljö- och biståndspolitiken!

35 Specifikt om vatten: Vattenhushållning!/ Prissättningen central More crops with fewer drops! Rainwater harvesting/Green Water Biochar!! Urban water supply avgörande fråga Tekniksamarbete Regionala vattenavtal – typ Nilen

36 Energi och Vatten i Sverige: Utnyttjandet av det biologiska materialet är ej optimalt Många kommuner kan nå längre både vad gäller att producera biogas och återföring av näringsämnen till jordbruket Biogas som niche-bränsle intressant möjlighet

37 Slutsatser: ”Incremental change” duger inte - Genomgripande förändring av produktion och konsumtion Ekonomins ramverk centralt. Koncentrationen av GHG måste ned till 400 CO2e Klimat och ekosystem måste lösas parallellt Åtgärder på hemmaplan centrala - historiskt ansvar + visa u-länderna att det går U-länderna får inte repetera våra misstag Gift ihop klimat, miljö- och utvecklingspolitiken Brett stöd för anpassning + tekniksamarbete i u-land ”Avoided deforestation” i klimatavtalet Kraftfullt FoU-program med fokus på sol, effektivitet och CCS (fånga in o lagra CO2) Water management helt centralt!


Ladda ner ppt "Anders Wijkman vid anförande vid VAS-rådet i Stockholms län 12 febr, 2009. ”Klimat och vatten”"

Liknande presentationer


Google-annonser