Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Narkotikapolitikkens værktøjer og succesmål Bengt Svensson, professor of Social Work, Malmö University, December 2, 2015.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Narkotikapolitikkens værktøjer og succesmål Bengt Svensson, professor of Social Work, Malmö University, December 2, 2015."— Presentationens avskrift:

1 Narkotikapolitikkens værktøjer og succesmål Bengt Svensson, professor of Social Work, Malmö University, December 2, 2015

2

3 Narkotikapolitikens verktyg Åtgärder för att minska utbudet av droger (Supply reduction). Detta regleras med internationella konventioner inom ramen för FN. På nationell nivå finns insatser för att hindra införsel över gränserna (tull, tullpolis) och polisiära insatser för att komma åt den illegala hanteringen av droger. Till detta kan föras rättskipningen i form av domstolar och kriminalvården dvs. fängelser och insatser i frivård.

4 Genom den alltmer ökande handeln har det blivit allt svårare för tullen att stoppa illegal införsel. Till detta kommer demokratiseringen av handeln genom internet, där i princip alla har möjlighet att beställa från företag över hela världen. Till åtgärder som har med utbudet att göra hör också narkotikaklassningen av ständigt nya syntetiska substanser, ofta är det preparat som är väldigt lika de som är förbjudna, men de inkluderas inte i förbudet eftersom de skiljer sig en smula i sin kemiska sammansättning.

5 Demand reduction Åtgärder för att minska efterfrågan av droger. Här ingår förebyggande insatser (för att förhindra att människor börjar använda narkotika) och vårdinsatser (för att hjälpa dem som använder droger att sluta). Kriminaliseringen av allt samröre med droger (utom för medicinskt bruk) kan också ses som en del i preventionsstrategin.

6 Människor förväntas avstå från att använda droger för att de riskerar straff. I den svenska politiska debatten har uttrycket ”det ska vara svårt att knarka”, vilket innebär att narkotikaanvändning medför negativa sanktioner.

7 Harm reduction Dessa åtgärder har som mål att minska skadorna av narkotikaanvändningen. Exempel är: - sprutbytesprogram - underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin - underhållsbehandling med heroin - fixerum (konsumtionsrum) - utdelning av naloxon - boendeinsatser för hemlösa - sjukvård, tandvård - soppkök och annan matutdelning

8 Harm reduction? Möjligen skulle man kunna till denna kategori också föra vissa former av tvångsvård, dvs. när en domstol går in och beslutar om ett omhändertagande av en person som har ett livshotande missbruk och som bedöms ha förlorat sin beslutskompetens. En alternativ bedömning av tvångsvård är förstås att det är en repressiv åtgärd som har karaktären av straff.

9 Kriminaliseringen av det egna bruket Inget krav från de tre FN-konventionerna Är ett viktigt inslag i den svenska politiken Kan hypotetiskt ge sex månaders fängelse men i praktiken utdöms alltid böter Påverkar polisens prioriteringar Har aldrig utvärderats Har ett starkt folkligt stöd i Sverige

10 Ett populärt förbud En klar majoritet av svenskarna vill att eget bruk av narkotika ska vara förbjudet även i framtiden. Hela 91 procent av tillfrågade personer stöder konsumtionsförbudet i en Sifo- enkät. Det är opinionsundersökningsföretaget TNS Sifo som på uppdrag av Svenska Carnegie Institutet ställt följande fråga oktober: ”All icke-medicinsk hantering av narkotika är idag förbjuden i Sverige. Förbudet omfattar även själva konsumtionen. Anser du att narkotikakonsumtion ska vara förbjuden även i framtiden eller skall den inte vara det?”

11 Om frågan formulerats annorlunda? Av de tillfrågade anser 91 procent att förbudet att använda narkotika ska vara kvar, sju procent vill inte ha kvar det, övriga svarar vet ej. När Carnegie institutet lät ställa samma fråga år 1998 var stödet för konsumtionsförbudet 95 procent. Alternativ formulering av frågan: Anser du att det är rätt att man kan dömas till upp till sex månaders fängelse enbart för att man har narkotika i kroppen?

12 Drug crimes 2014 All crimes (16% women) Crimes against Narcotic Drugs Punishments Act ( 12% women) Minor drug crime (14% women) Drug crime (9 % women) Serious drug crime 216 (6% women ) Serious drug offenses represent 1% of the total. Is it right priority of police resources? (Brå 2014)

13 UN praises

14 UN conclusions Following a short period of liberalization in the second half of the 1960s, Sweden has pursued restrictive drug control strategies that address both drug supply and drug demand. In parallel, Sweden has invested heavily in addressing the drug problem. Drug-related expenditures were equivalent to 0.5 per cent of GDP, the second highest proportion among all EU countries.

15 In comparison with other European countries, Sweden also fares well. Life- time prevalence and regular use of drugs is considerably lower in Sweden than in the rest of Europe. This applies to the general population as well as to young people, a group that is considered to be most vulnerable to drug abuse.

16 Sweden’s population at large is also very health conscious which would not be in line with large-scale drug use. And Sweden, in contrast to many other countries, has enjoyed a broad political consensus over the direction of drug policy, thus avoiding the sending of mixed messages to potentially vulnerable groups of society.

17 Levels of problem drug use in Sweden (0.44 per cent of the population age 15-64) are slightly below the EU average (0.52 per cent). The fact that Sweden’s heavy drug use levels come close to EU average - though the country has below average drug use levels - could be seen as one of the few weaknesses. Swedish drug policy is highly effective in preventing drug use, but seems to be less effective in preventing drug users from becoming drug addicts.

18 Is Swedish drug policy successful? If you want to bring up Sweden as a political ideal drug should demonstrate the low levels of experimental use among year olds, the low frequency of HIV cases, the low level of new recruitment and the relatively low number of problem drug users. One can recognize numbers that Sweden is among the countries that spend the most money on combating drug abuse.

19 The answer depends on the figures you use! Would you rather give a critical image you can take up the high infection rates of hepatitis C, the high mortality rate and the fact that Sweden is in the middle when it comes to problem drug use in relation to the population. Critics often raise the Swedish compulsory treatment of addicts and the Swedish police's hard line against street drug use.

20 Problem med att mäta narkotikapolitikens framgångar Svårt att enas om viktigaste kriterierna - bruk eller missbruk? - ungdomar eller problematic users? - spridning av hiv och/eller hepatit C? - narkotikarelaterade dödsfall och/eller narkotikainducerade dödsfall?

21 Kan vi lita på statistiken? Svårighet att belysa illegala aktiviteter Bristande rapportering Olika definitioner trots EMCDDA:s strävanden att få enhetlighet

22 De nordiska länderna sticker ut negativt avseende dödsfall inom EU Drug induced deaths – EU:s definition Högst andel per invånare 1. Estland 2. Norge 3. Danmark 4. Finland 8. Sverige Data från 2010 och 2011

23 Vilka grupper är viktigast att belysa? 1. Narkotikaanvändningen hos skolungdom ( år) sker genom ESPAD. Ger siffror på användning av droger, i första hand cannabis, alkohol och tobak, hos skolungdom i EU och Norge. Ger en indikation om ungdomens ”skötsamhet”. Även om debuten för många sker senare under tonåren brukar man från forskarhåll se det som positivt att debuten med droger sker så sent som möjligt.

24 How many people use cannabis? Percentage of population aged years, who last year used cannabis: Denmark 17,6, The Netherlands 13.7%, Norway 7,9%, Portugal 5.1%; Sweden 6.9% and the Czech Republic 18.5% (EMCDDA 2014)

25 Den rekreationella användningen Denna kan fångas in med hjälp av traditionella gallupundersökningar. Med tanke på att den rekreationella användningen ger få skador för individ och samhälle är det inte någon idealisk indikator.

26 Problematisk narkotikaanvändning per invånare år 1.Storbritannien10,0 2.Italien9,8 3.Slovenien7,8 4.Luxemburg7,7 5.Danmark7,5 6.Frankrike6,8 7.Malta5,7 8.Sverige4,9 9.Finland4,8 10.Tjeckien4,4 11.Polen4,2 12.Österrike4,1 13.Ungern3,5 14.Grekland2,7 15.Cypern2,0 16.Spanien1,4 17.Turkiet0,5

27 Personer med ett problematiskt missbruk Med begreppet menas en narkotikaanvändning som ställer till problem för såväl individ som samhälle. Ofta (men inte alltid) är den förknippad med att individen kan definieras som beroende av drogen. Dessa personer har ofta en situation som präglas av ett stort personligt lidande med dåliga boendeförhållanden, fattigdom och psykisk och fysisk ohälsa. De har hög sjukvårdskonsumtion, försörjer sig ofta helt eller delvis med kriminalitet och ger upphov till stora kostnader för polis och rättsväsende. Det är en grupp som det är väsentligt att jämföra men i jämförelsen bör också ligga hur denna grupps livsvillkor påverkas av den förda politiken.

28 Livsvillkor för personer med ett problematiskt missbruk Positiva inslag - tillgång till bostad - ekonomiska villkor - försörjning - hälsovård och sjukvård - skadereducerande inslag - tillgång till behandling

29 Repressiva inslag Kriminalisering av det egna bruket Polisens agerande exempelvis vid ambulansutryckningar till överdoser Bötesstraff Fängelsestraff Situationen i fängelser Tvångsvård och dess innehåll Samhällelig stigma

30 Narkotikarelaterade och narkotikainducerade dödsfall Det är en viktig indikator. Ett problem är att statistiken inte är direkt jämförbar och att underrapportering sker, särskilt beträffande de narkotikarelaterade dödsfallen.

31 Spridningen av Hiv och hepatit C. Sprutbytesprogram skyddar mot spridning av hiv, men endast i begränsad utsträckning från spridning av hepatit C, som är betydligt mer smittsamt. Siffrornas trovärdighet beror på i vilken utsträckning testning sker av personer som injicerar narkotika. Hepatit C är ofta symtomfri.

32 Den narkotikarelaterade brottsligheten Förutom siffror på denna brottslighet kan man undersöka hur stor andel av personer i fängelse som har ett problematiskt narkotikamissbruk- Svårt att använda dessa indikatorer i en bedömning av politikens framgångar. Polisens prioriteringar och lagstiftning spelar in.

33 Vad påverkar länders narkotikapolitik över tid? 1. Regeringens position på en vänster- höger skala. Högerregeringar förordar överlag en mer repressiv politik. 2. Kulturella traditioner 3. Opinionen bland väljarna (som påverkas av personliga erfarenheter och medias agerande)

34 Var står EU narkotikapolitiskt?

35 EU's narkotikastrategi ( ) 2. Denne narkotikastrategi er først og fremmest baseret på EU-lovgivningens grundlæggende principper og respekterer på enhver måde de værdier, som Unionen bygger på: respekt for den menneskelige værdighed, frihed, demokrati, ligestilling, solidaritet, retsstaten og respekt for menneskerettighederne. Formålet er at beskytte og forbedre den kollektive og individuelle velfærd, at beskytte folkesundheden, at give den brede befolkning et højt sikkerhedsniveau og at indtage en afbalanceret, integreret og evidensbaseret holdning til narkotikaproblematikken.

36 3. Strategien bygger ligeledes på international ret, de relevante FN- konventioner (1), som udgør de internationale retlige rammer for håndtering af problematikken med ulovlig narkotika, og verdenserklæringen om menneskerettigheder. Denne EU-narkotikastrategi tager hensyn til relevante politiske dokumenter fra FN, herunder FN's politiske erklæring og handlingsplan om internationalt samarbejde hen imod en integreret og afbalanceret strategi til bekæmpelse af verdens narkotikaproblem, der blev vedtaget i 2009, og hvori det fastslås, at begrænsning af henholdsvis narkotikaefterspørgslen og -udbuddet er gensidigt forstærkende elementer i politikker vedrørende ulovlig narkotika, og FN's politiske erklæring om hiv/aids. Strategien er udarbejdet på grundlag af principperne i Lissabontraktaten og Unionens og de enkelte medlemsstaters respektive kompetencer. Der er taget behørigt hensyn til subsidiaritet og proportionalitet, da hensigten med denne EU-strategi er at tilføre de nationale strategier merværdi. Strategien skal gennemføres i henhold til disse principper og kompetencer. Desuden respekterer strategien fuldt ud den europæiske menneskerettighedskonvention og EU's charter om grundlæggende rettigheder.

37 Hur kan EU:s betoning av mänskliga rättigheter konkretiseras?

38 En modell för att bedöma narkotikapolitik. Väg samman: 1. Problematiskt missbruk 2. Dödlighet och smittspridning 3. Hur behandlas de som har störst problem och störst lidande – tillgång till harm reduction insatser 4. Hur ser tillgången till vård ut och vilken valfrihet har den enskilde i valet av vård? 5. Hur ser villkoren ut för personer som lyckats lämna missbruket?

39 Recommended reading

40 DanmarkSverige Invånarantal5,7 milj10,0 miljoner Problematiska narkotikaanvändare (2009) (2010) Narkotikarelaterade dödsfall 190 (2011)412 (2012) Prevalens senaste året cannabis bland 16 åringar 6,9%3,0% Personer i fängelse (inklusive varetægt) Personer i tvångsvård på årsbasis ?Ca 1100 Andel smittade av hepatit C (iv) 75% 70-80% Andel smittade av HIV Under 5% Antal sprutbytesprogram Många + apotek I sex av 280 kommuner Program med heroinförskrivning JaNej Fixerum JaNej


Ladda ner ppt "Narkotikapolitikkens værktøjer og succesmål Bengt Svensson, professor of Social Work, Malmö University, December 2, 2015."

Liknande presentationer


Google-annonser