Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Planering för stad-land interaktioner i Sveriges kommuner - synsätt på lokal mat och jordbruksmark Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Planering för stad-land interaktioner i Sveriges kommuner - synsätt på lokal mat och jordbruksmark Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for."— Presentationens avskrift:

1 Planering för stad-land interaktioner i Sveriges kommuner - synsätt på lokal mat och jordbruksmark Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for sustainable development and management of urban-rural interactions Department of Urban and Rural Development, unit of landscape architecture Swedish University of Agricultural Sciences P.O. Box 7012 SE UPPSALA, SWEDEN Tel: Fax:

2 Forskning om: Stad-land interaktioner i fysisk planering i svensk kontext - Fysisk planering och mat i ett stad-land perspektiv - Fysisk planering och jordbruksmark

3 Mat och fysisk planering Mat är inte en lika självklar planeringsfråga som t.ex. ren luft och vatten, bostäder, service, infrastruktur, trots att… Luft, Vatten, Boende och Mat, är grundläggande för våra liv!

4 Times change…. Today planning for sustainable urban-rural systems is highly topical. In times of: climate change, financial shocks, peak oil, global land grabbing, population growth, urbanization, and also an increasing demand of locally produced food by consumers

5 FOOD STRATEGIES ON THE PLANNING AGENDA! The London Food Strategy Food Strategy for the Amsterdam Region Toronto Food Policy Council

6 Tendens av…....förskjutning från globala system till regionala och lokala system som alternativ

7 Lokalisering Primärproduktion och konsumtion kommer relativt närmare geografiskt, en förskjutning sker från globala marknader till makroregioner (tex Östersjöregionen), till mikroregioner (tex Mälardalen) och till kommuner och dess omland.

8 Forskning visar en mångfald av olika perspektiv och argument för och mot lokal mat. Men oavsett forskningsresultat så är många konsumenter intresserade av lokal mat och av olika skäl. Motiv och argument för lokal mat är inte nödvändigtvis underbyggda på fakta, snarare på enskilda individers/ organisationers föreställningar om vad lokal mat är. Vissa motiv och argument kan vara kontroversiella utifrån vad forskning visar. Forskning inom området lokal mat och lokala livsmedelssystem visar också att motiven skiljer sig åt mellan olika världsdelar, länder och politiska sammanhang. Lokal mat – vad är det?

9 Argument för lokal mat: Osäkra argumentMer säkra argument -Bättre för miljön/klimatet-Gynnar närlandsbygden: Morgan, 2010; Brenton et al., 2009; -ger arbetstillfällen Edwards-Jones, 2009; McWilliams, 2007; -gynnar närproducenter Saunders et. al ger öppna landskap Roseland, M. & Soots, L. 2007; Martinez, S. 2010; Roininen et al., Mindre utsläpp från transporter- Större möjlighet till Pirog et al, 2001; Jones, 2002; direktkontakt mellan Blanke och Burdick, 2005; Coley et al, 2009 producent och konsument Hinrichs, 2000; Marsden et al. 2000, Bättre djuretik -Naturligt färska varor Hinrich, 2003 Lea, Hälsosammare -Lättare att spåra sjukdomar Halweil, 2002 Conner and Levine, 2007; Thompson et al., 2008;- Bidrar till stad-land interaktioner, Vogt and Kaiser,2008; Lea, 2005 utveckling av lokala system Granvik, 2012; Berg & Granvik, 2009; Roseland, M. & Soots, L Bidrar till en säkrare livsmedels- försörjning Nord et al. 2009; McCullum et al. 2005; Halweil, 2002

10 ”Mat-mil”, energianvändning, och utsläpp av växthusgaser -Det finns inget enkelt svar huruvida lokala livsmedelssystem är mer energi-effektiva än globala. Vissa studier visar att så är fallet andra inte (Pirog et al, 2001;. Jones, 2002, Blanke och Burdick, 2005; Coley et al, 2009). Det kan vara svårt att få en effektiv distribution från lokal och småskalig produktion. Små och dåligt fyllda bilar kan göra att en fullastad långtradare som kör en längre sträcka kan orsaka mindre koldioxidutsläpp. -En del forskare hävdar att avståndet är en viktig faktor för miljöpåverkan från transporter (Pretty et al., 2005), andra menar att det inte är särskilt relevant att mäta eftersom transporter står för en relativt liten andel av energianvändningen och utsläpp i livsmedels-systemet (Weber och Matthews, 2008). Det sätt maten produceras på påverkar klimatet och övergödningen mer.

11 Lokal mat kan också associeras till: -småskalig produktion (Hughes et al., 2007). -ekologiska varor -hantverksmässig produktion (Aurier et al., 2005; Cox, 2008). -främjar lokala mattraditioner (Aurier et al., 2005; Cox, 2008).

12 Forskningsprojekt – Vad är lokal mat? ( ) Hur kan branschen fördjupa sitt kunnande om lokal mat och förbättra informationen till konsumenterna? LRF, Livsmedelsverket, Svensk Dagligvaruhandel, SHR, Sveriges Konsumenter Finansierat av Landsbygdsdepartementet

13 Totalt svarade 101 respondenter 81% menade att den grundläggande innebörden av lokal mat är att den produceras och säljs inom ett begränsat geografiskt område. De begrepp som användes mest var lokalproducerad mat och närproducerad mat. En majoritet definierade lokal mat, lokalproducerad mat och närproducerad mat på liknande sätt, att råvaror används- och förädling sker inom ett begränsat geografiskt område och även försäljningen av varan.

14 Forskning svenska kommuner (2009, 2011,2012) 2009: Av 218 kommuner var det 66% (144 st) som visade ett intresse för närodlade livsmedel och av dessa var det 79% (114 st) som också har genomfört något praktiskt -12% policy för lokal mat i planeringsdokument -8% logistik, samlastningscentraler -38%upphndling, underlättat för producenter att kunna svara på anbud genom att t.ex. ge möjlighet att lämna anbud på delar av sortimentet eller till viss/a enheter t.ex. till en viss förvaltning eller några av kommunens skolor. Upphandlingen kan också delas upp mellan olika råvarugrupper t.ex. en upphandling för bara potatis, en för bröd o.s.v. -31%kommunikationsinsatser med närproducenter för att uppmana till samarbete och att de svarar på anbud. Kommuner har även erbjudit att bistå närproducenter i själva processen att svara på ett anbud

15 Störst intresse i: Söderköping Jönköping Falköping Smedjebacken Borlänge Gagnef Säter Västerås Örebro

16 2011/2112: Av 161 kommuner var det 74% (119 st) som arbetar med att stimulera närproducerad mat, 27% aktivt och 47% i någon grad. Motiv till varför svenska kommuner stödjer lokal mat: -stödja en hållbar utveckling -bidra till en mindre klimatpåverkan genom minskade transporter -gynna den lokala ekonomin, ger arbetstillfällen -bidrar till öppna landskap och en levande landsbygd

17 Studie av klimatstrategier (2010) - 45 klimatstrategier studerades i de s.k. Klimatkommunerna (Energimyndigheten) - 7 av dessa inkluderade mat som en klimatfaktor

18 Fysisk planering och jordbruksmark -Vilka synsätt har svenska kommuner på jordbruksmark? (mark för exploatering eller bevarande) -Har kommuner en särskild policy för bevarande av jordbruksmark? Om så, vilka motiv finns? -Vilka faktorer anses vara viktiga för värdet av jordbruksmark?

19 Studie 2011 (161 kommuner studerades) -59% av kommunerna ansåg att det var mycket viktigt/viktigt att inte minska arealen av jordbruksmark/åkermark i kommunen. -De främsta faktorerna för jordbruksmarkens/ åkermarkens värde var produktion av mat och att främja lantbruksföretagandet.

20 Vilka faktorer är viktiga för jordbruksmarkens/åkermarkens värde? Faktor: Mkt.viktigt/viktigt Mkt.viktigt Främja lantbruksföretagandet 79% (43%) Produktion av livsmedel73% (43%) Rekreationsvärdet 66% (26%) Ger arbetstillfällen65% (25%) Marknadsvärdet 53% (17%) Exploatera för bostadsbyggande och infrastrukt.47% (16%) Produktion av energigrödor33% (12%)

21 Citat: Det finns ett lokalt miljömål som säger att värdefull odlingsmark inte ska tas i anspråk för exploatering. Om staden ska växa till ytan innebär det dock att odlingsmark måste tas i anspråk. Här finns en intressekonflikt, Kristianstad. Det finns en riktlinje i översiktsplanen som tar upp skyddet av jordbruksmark. Exploatering är tillåtet endast då väsentliga samhällsintressen föreligger. Viss tätortsexpansion kommer att ske på åkermark, Uppsala. Utgångspunkten är att så långt som möjligt undvika stadsutbredning och i synnerhet på jordbruksmark. Något förbud finns dock inte för att använda jordbruksmark, Jönköping.

22 Tillgång till åkermark i erforderlig omfattning kommer att behövas för en effektiv och hållbar försörjning i framtiden, Hjo Den politiska uppfattning de flesta har är sannolikt att det är viktigt att bevara åkermarken. Skälen för det kan variera. Landskapsestetiska skäl och beredskapsskäl är väl de vanligaste och sysselsättningsskäl, Dals-Ed.

23 Enligt 3 kap. 4 § Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

24 Nordisk utblick Protection of arable land is a topic issue in Norway. The government suggests a law on that – jordvärnslag. In Denmark the Environmental Centre has veto – can stop municipal plans if they not have taken agriculture into consideration. Agricultural analysis as a tool in planning

25 Diskussioner i Sverige Möjlighet att utse jordbruksmark som Riksintresse (LRF) Att följa upp Miljöprocessutredningen (2008), att utvärdera svensk lagstiftning gällande skyddet av jordbruksmark, samt undersöka hur kommunerna tolkar lagstiftningen.

26 Governmental investigation - national survey 2013 Government Commission: Regeringsbeslut 3, L2013/480 (Landsbygdsdepartementet 2013) Ett urval av 150 kommuner med en stor andel jordbruksmark gjordes 111 av dessa deltog i studien (74%). 82% menade att de kommer att behöva exploatera jordbruksmark till år % menade att de har en policy för bevarande av jordbruksmark och 90% av dessa finns även inskrivna i kommunens översiktsplan.

27 Norge mars 2013 Norska regeringen stoppar ett Ikea-bygge på en kornåker i Vestby utanför Oslo. Orsak: marken är för bördig. Ikea har fått klartecken från markägaren och kommunen att bygga ett varuhus med parkeringsplatser på kvadratmeter jordbruksmark. Men nu säger landshövdingen nej och får stöd från jordbruksdepartementet. "Vi kan inte acceptera att några av våra bästa jordbruksmarker inte längre används till att producera livsmedel", säger statsrådet Trygve Slagsvold Vedum.


Ladda ner ppt "Planering för stad-land interaktioner i Sveriges kommuner - synsätt på lokal mat och jordbruksmark Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for."

Liknande presentationer


Google-annonser