INTRODUKTION Hälsopolitik, internationella organisationer och globalisering Nationella och internationella perspektiv och lite begreppsrepetion Bosse Pettersson.

En presentation över ämnet: "INTRODUKTION Hälsopolitik, internationella organisationer och globalisering Nationella och internationella perspektiv och lite begreppsrepetion Bosse Pettersson."— Presentationens avskrift:

1 INTRODUKTION Hälsopolitik, internationella organisationer och globalisering Nationella och internationella perspektiv och lite begreppsrepetion Bosse Pettersson Folkhälsovetenskapliga kandidatprogrammet, 7,5 p./ECTS KI, 2012-05-02

2 Kursmål för momentet Att introducera begrepp med koppling till folkhälsopolitik i ett internationellt sammanhang Att orientera om uppdrag, roller, styrmedel och struktur för ledande över- och mellanstatliga organisationer och känna till WHO:s beslutsprocesser och beslutsformer Att orientera om globalisering och folkhälsa  Koppling till fortsättning och fördjupning vid föreläsningar 3-8 maj, inkl.’fallstudie om global alkoholstrategi’ med redovisning 16 maj

3 Några policyrelevanta citat LAND SKALL MED LAG BYGGAS POLITIK ÄR DET MÖJLIGAS KONST (Bismarck) POLITIK ÄR ATT VILJA (O. Palme)

4 Besläktade, men inte samma …[1] POLITK Processer genom vilka MAKT UTÖVAS och POLITISKA BESLUT FATTAS (t. ex. demokrati) POLICY Politikens PRINCIPER, VÄRDERINGSGRUN- DER och SAK- INNEHÅLL (= ’synsätt’)

5 Besläktade, men inte samma …[2] POLITK Statskonst Medborgerlig Polis POLICY Processen att erövra och utöva makt i offentliga sammanhang Politik är (det demokratiska) samhällets gemensamma strävan efter ett ’GOTT LIV’, genom att lösa konflikter mellan det gemensammas bästa och avvikande intressen

6 Besläktade, men inte samma …[3] POLITK Lagstiftning (HSL) Beskattning (alkohol) Fördelning (statsbidrag) Ekonomisk stimulans (hiv, spelberoende, Mob) Utnämningsmakt (styrelse, Gd) Institutionalisera (FHI) Ägande (Systembolaget) POLICY Synsätt och viljeinriktning Jämlikhet i hälsa Samverkan Tvärsektoriellt Empowerment Etik Delaktighet = förutsätter oftast processer

7 POLICY [1] För vad?  Främja hälsa; synsätt och ’koncept’ Av vem?  ’Den offentliga utredningsapparaten’  Ideologer och strateger ( t. ex politiska partier)  Public relations – kommunicera med målgrupp(er)  Forskningen

8 POLICY [2] För vem?  Politiska institutioner (Kommuner, landsting/regioner, staten) -Medborgare -Tjänstemän -VäljarePolitiska partier -MedlemmarOrganisationer -AnställdaFöretag -Kunder

9 POLICY [3] Hur?Omvärldsanalys MötenArgumentation Skrift (1)Formulering AvstämningGranskning Skrift (2)’Publicering’ SammanhangStrategi

10 POLICY [4] Politisk vision’Benchmarking’ ~ VÄRDERANDE (frontlinjen) POLICYUTVECKLING PROFESSIONELL Undvika Hindra Bas för misstagfelorientering -kvalité -effekt(er) [effect, impact] -effektivitet [effectiveness – verkningsgrad] -optimal påverkan [efficiency] Syn- sätt

11 ”POLICY-bärare” Program Deklarationer, manifest o. d. Principbeslut Auktoritativa uttalanden (’statements’) Riktlinjer ” … i väggarna” (outtalat) Avsiktsförklaringar …

12 POLICY PRIORITERING(AR) Många prioriteter Få prioriteter O-möjliggör PRIORITERING Försvårar ofta KONSENSUS

13 Två policytrianglar (1) Context Content Process Ur Buse, Mays & Walt, 2005 ACTORS Individuals Groups Organisations

14 Två policytrianglar (2) Praktik Policy Vetenskap Best Practice; Bosse Pettersson/FHI, 2005

15 Policyprocessens ’svarta’ låda Output ’Svarta lådan’ Återkoppling Input Krav Resurser Stöd Policy- utformning Efter Easton, 1965 Policies för politikområden

16 Politikområdesindelning Generell välfärdspolitik Sektorspolitik ~ politikområden  Utbildnings-, arbetsmarknads-, bostadspolitik m fl  Hälso- och sjukvårdspolitik  Folkhälsopolitik – ’Healthy public policy’ ~ ’hälsoinriktad samhällspolitik’ ~ ’levnadsvanor’

17 Folkhälso-, hälso- och sjukvårdspolitik Folkhälsa/Hälsa - exempel PrimärHÄLSOvård Tobakspolitik Alkoholpolitik m fl Sjukvård – exempel PrimärSJUKvård Driftsformer Vårdval Läkemedelspolitik Avgiftspolitik m fl

18 Mål i folkhälsoarbetet – olika syften och nivåer 1.POLITISKA – ideologisk styrning a.Hälsoinriktad samhällspolitik – vad kan politiken formulera b.Jämlika hälsovillkor 2. FÖRESTÄLLNINGSSKAPANDE – konceptuella a.Sjukdomsförebyggande > hälsofrämjande b.Producera vård > producera hälsa c.Multi-sektoriellt 3.Operativa – effektorienterade a.Åtgärdsstimulerande/genererande b.Uppföljnings-/utvärderingsbara

19 Målstruktur Svenska VISION Engelska VISION InriktningsmålAIM(s) el Strategic intent Övergripande mål Huvudmål Goals Objectives MålTargets, avgrän- sade i tid, popu- lation och rum DelmålSubtargets

20 … Målstruktur Svenska VISION Tillämpning Alla barns väl Engelska VISION InriktningsmålBarns rätt till båda föräldrarna AIM(s) el Strategic intent Övergripande ~ Huvudmål Pappors livslånga engagemang för sina barn Goals Objectives Mål Erbjuda att alla nyblivna pappor i Ö-by att 2005 delta i z-program och att minst x% deltar Targets, avgrän- sade i tid, popu- lation och rum Delmål T ex samverkan MHV/BHV & förskola Subtargets

21 Lalondes hälsofältkoncept (Kanada 1974) Hälso- och sjukvårdLivsstil Arv/konstitutionMiljö

22 US Healthy People 2000 Reduce to no more than 15 per cent the proportion of people aged 6 and older who engage in no leisure-time physical activity (Baseline: 24 per cent for people aged 18 and older in 1985) No activity19852000 Target 1.5a People aged 65+43%22% 1.5b Disabled people35%20% 1.5c Lower income (1)32%17% (1) Annual family income < $20 000)

23 England – nationella ojämlikhetsmål för hälsa 1.Skillnaden i dödlighet för barn under1 års ålder, skall till 2010 minska med åtminstone 10% mellan grupper i arbetaryrken (manual) och befolkningen i sin helhet. 2.Skillnaden i förväntad medellivslängd mellan olika regioner (Health Authorities) skall till 2010 minska med minst 10% mellan dem som f.n. har den kortaste förväntade medellivslängden och befolkningen i sin helhet. (Ur NHS Consultation Plan, 2001)

24 Målstyrning med betoning på UPPFÖLJNING ”Det som följs upp blir också gjort”

25 Modell för nationell folkhälsostrategi – ’uppströmsprincipen’ Insatser Bestämnings- faktorer Bestämnings- faktorer Nationellt folkhälsomål Hälsoutfall & fördelning Bosse Pettersson, 2002 11 målområden

26 11 mål- och uppföljnings- områden Samhällsstruktur och levnadsvillkor Vardagsarenor och miljöer Levnadsvanor Bosse Pettersson, 2002 1- 3: Delaktighet och inflytande – Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor 4-8: Hälsa i arbetslivet – Miljöer och produkter – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård – Skydd mot smittspridning – Sexualitet och reproduktiv hälsa 9-11: Fysisk aktivitet - Matvanor och livsmedel -Tobak, alkohol, narkotika, dopning, spel Övergripande mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen (2008)

27 Hålla folkhälsan kvar på den politiska dagordningen Regeringen skall vart 4:e år rapportera om folkhälsan i en skrivelse till riksdagen 1. FOLKHÄLSOPLITISK rapport – uppföljning av nationella folkhälsomål, f. f. g. november 2005, andra gången 2010. 2a. Nationella folkhälsorapporten – senast april 2009 2b. Sociala rapporten 2c. Hälsa-miljörapporten [3. Arbetshälsorapporten]

28 Folkhälsopolitisk rapport (FHPR) FHPR omfattar indikatorer för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer i form av tidsserier som möjliggör en analys av tidstrender, vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och lokal nivå som väsentligen har bidragit till eller kan komma att bidra till måluppfyllelse, en bedömning av resultaten och de långsiktiga effekterna av insatserna samt åtgärdsförslag.

29 FN:s millenniemål [1] Åtta tydliga, tidsbundna mål för världens utveckling, hämtade från FN:s Millenniedeklaration. Millenniedeklarationen skrevs under av världens ledare under det s.k. Millennietoppmötet år 2000.– Omfattar fattigdom och hunger, barnadödlighet, mödradödlighet, miljöförstöring, hiv/aids, malaria och andra sjukdomar och könsdiskriminering. Det åttonde målet riktar sig mot de rika länderna och syftar till att höja biståndet, förbättra handelsreglerna och minska skuldbördorna i de fattiga länderna. En av skillnaderna mot tidigare globala målsättningar, är den systematiska uppföljningen med årliga rapporter om utvecklingen till FN:s generalförsamling.

30 1.Halvera världens fattigdom och hunger 2.Låt alla barn få gå i grundskola 3.Öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning 4.Minska barnadödligheten 5.Minska mödradödligheten 6.Stoppa spridningen av HIVAIDS och andra sjukdomar 7.Säkerställ en miljömässig och hållbar utveckling 8.Öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivning FN:s millenniemål [2]

31 EU och folkhälsan i fördragstext Ur artikel 152 (Amsterdam –99) 1.En hög skyddsnivå för människors hälsa skall säkerställas när gemenskapens hela politik och verksamhet utformas och genomförs.  Stora folksjukdomarna  Forskning om orsaker  Förebyggande insatser 2. Medlemsstaterna skall i samverkan med Kommissionen inbördes samordna sin politik och sina program på de områden som avses i punkt 1.

32 WHO FN:s särskilda organisation för hälsofrågor -WHO's mål, är en för alla människor högsta möjliga uppnåeliga hälsonivå - som en grundläggande mänsklig rättighet - Hälsa definieras som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning” Ny generaldirektör Margret Chan, 2006-

33 Hur arbetar WHO:s HQ?  Standardiserings-,normerings och vetenskapligt arbete  Sjukdomsklassificering (ICD)  Internationellt hälsoreglemente (IHR, ramkonvention om tobak, FCTC)  Hälsomått (DALY’s, HALE’s)  Årliga världshälsorapporter, WHR  Policyutveckling  Hälsa för alla ”Health for All” (HfA)  Globala hälsofrämjande konferenser (Ottawa, Adelaide, Sundsvall, Jakarta, Mexico City, Bangkok, Nairobi, Helsingfors-2013)  Världshälsodagen 7 april

34 Världsbanken (WB) The International Bank for Reconstruction and Development 184 länder HQ i Washington Ger räntefria lån och kunskap till projekt som rör t ex utbildning, hälsa, infrastruktur och reformer Arbetar även de med Millenniemålen t ex genom att försöka sänka tullar, maximera utvecklingsbistånd, få fattigare länder att investera mer i hälsa och utbildning. Det mål som rör WB mest är nr 8: Öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivning

35 UNAids Gemensamt FN-program mot HIV/Aids (UNHCR, UNICEF, WFP, UNDP, UNFPA, UNODC, ILO, UNESCO, WHO och Världsbanken) FN:s världsförsamling antog 2001 Declaration of Commitment on HIV/AIDS: “global emergency and one of the most formidable challenges to human life and dignity.” 10 prioriterade områden från förebyggande till behandling och finansiering - för att klara uppfyllelsen av Millenniemålet att stoppa och vända utvecklingen av spridningen av HIV/Aids innan år 2015

36 Global överbyggnad till lokala program A.Globala toppmöten B.Internationella organ C.Nationella/federala organ

37 Hur hänger det ihop? Globala toppmöten Global Governance FN, WHO, FAO, UNICEF, UNEP World Bank, WTO 1.Idé- och initiativgivare 2.Ansvariga för implementering (Nationell/federal nivå)  Lokalt – regionalt 1 2

38 Globala toppmöten sedan 1990 [1] 1990 FN:s barnkonvention, New York 1992 Agenda 21, Rio de Janerio 1993 Mänskliga rättigheter, Wien 1994 Befolkningskonferensen, Kairo 1995 Sociala toppmötet, Köpenhamn 1995 4:e internationell kvinnokonferensen, Beijing 1996 2:a HABITAT, Istanbul

39 … forts Globala toppmöten [2] 1996 Livsmedelstoppmötet, Rom + G7/G8, Davosmöten, WTO 2001 UNGASS – Aids, FN/New York 2002 Rio +10, Johannisburg 2000/2002/2005/2010 FN:s milleniummål 2003 Cancún, Mexico, WTO 2011 FN-N.Y. Non communicable diseases (NCD) 2012 Rio +20, Rio de Janeiro

40 Globalisering – ’definition’ [1] Process av världsomspännande ekonomisk integration Accelererande utveckling Vinnare och förlorare Manifesta skillnader

41 Globalisering – ’i praktiken’ [2] Gränsöverskridande (geografiskt) Händer överallt, snabbare och mer samtidigt (fysiskt –tid) Miljö, energi och naturresurser Människor – turism & migration Kommunikation – kultur Handel, kapital och (arbets)marknad

42 Globalisering – ’governance’ [3] Vem kan och ska styra – generellt Hur skall folkhälsointressen förespråkas Aktörer Styrformer Maktperspektiv Jämlikhetsperspektiv  En överlevnadsfråga för FN-systemet …

43 Internationella organ WHO/Hälsa för alla (HFA-77) WHO/UNICEF – Alma Ata – 78 WHO/Euro – HFA 38 – 84 EU-Maastricht –92 Artikel 129 World Bank Develop-ment report –93 EU Amsterdam –99 Artikel 152 + Folkhälso-program 2003- 2008 WHO/Euro HEALTH 21 och WHO förnyad HFA -99 WHO/Euro Gaining health – NCD strategy – 2006 WHO – Social Determinants of Health – 2011 WHO/Euro – HEALTH 2020 - 2012 Nationellt/federalt Kanada/Lalonde –74 US Healthy People –79 Finland HFA –86 ”Pionjärland” UK Healthy/Our Healthier Nation –91/99/2002 Danmark/Sundheds-fremme – 90-talet + Folk- sjukdomar 2002 Sverige/ Nationellt folkhäsomål –2003 Ny folkhälsopolitik 2008 Norge, Social gradient, 2010

44 Fyra hörnpelare FOLKHÄLSOARBETE Ledarskap Organisering Praktik Kompetens

45 Fyra hörnpelare FOLKHÄLSOARBETE Ledarskap Organisering Praktik Kompetens Gräns-/sektors överskridande Policy, analys Inriktning, mål, Prioritering Uppföljning -Arenor -Livscykel -Empowerment, pedagogik Planering, genom- förande, metoder/ Verktyg (förståelse och tillämpning) Multisprofessionellt

46 Lite repetition - Folkhälsa En befolknings hälsotillstånd  Nivå och fördelning (jämlik)  Ffg belagt i svenska språket 1911 Statens institut för folkhälsan 1938 Jfr engelska  Public health  Population health  People´s health Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000

47 WHO:s hälsodefinition (1) ”HÄLSA är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaron av sjukdom eller annan svaghet” 1946/WHO 1948

48 WHO:s hälsodefinition (2) WHO:s roll: Objective of WHO is the highest attainable level of health for all people (WHO:s konstitution 1946) Health for all/Hälsa för alla: A level of health to enable people to lead socially and economically productive lives (WHA/HFA res. 1977)

49 Folkhälsovetenskap Tvär(fler)vetenskapligt område  Samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för folkhälsan, liksom hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet ”Public health is the science and art on how to prevent disese, prolong life and promote health …” (Winslow, 1920 i Science) Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000

50 Folkhälsoarbete Med FOLKHÄLSOARBETE avses planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara struktur-, befolknings- och/eller individinriktade

51 Lokalt folkhälsoarbete Med LOKALT FOLKHÄLSOARBETE avses verksamhet som bedrivs i lokalt geografiskt avgränsade områden, vanligtvis i kommuner eller kommundelar, av offentliga, privata och frivilliga organisationer och nätverk. Lokalt folkhälsoarbete utgår från lokala behov och resurser och därpå grundade prioriteringar, för att åstadkomma så brett accepterade och hållbara förändringar som möjligt. Det utgår från metoder som ger möjligheter till och tar vara på medborgarnas engagemang och grundas på demokratiska principer. Verksamheten har vanligtvis sektorsövergripande karaktär och präglas ofta av ett ”aktörsperspektiv”.

52 Folkhälsoarbetet i Sverige Alla samhällsnivåer  Nationellt  Regionalt  Lokalt Internationellt > globalt (PGU; politik för global utveckling) Många sektorer Offentligt, privat och ideellt Lång historia

53 Några centrala begrepp och händelser och tips Hfa; Health for All, WHA 1977 och Alma Ata 1978 Health promotion/hälsofrämjande (Principles, 1984, Ottawa Charter, 1986 och efterföljare) Essential publich health functions (PAHO) HIA/HKB; Health Impact Assessment/Hälsokonsekvensbedömning Summary health measures; DALY, QUALY, HALE m fl HiAP; Health in All Policies Läs mer:  Folkhälsovetenskapligt lexikon  www.who.int sök Health Promotion Glossary www.who.int