Forskning Från idé till offentliggörande Konstantin Kougioumtzis Institutionen för pedagogik och didaktik Idrottshögskolan Göteborgs Universitet.

En presentation över ämnet: "Forskning Från idé till offentliggörande Konstantin Kougioumtzis Institutionen för pedagogik och didaktik Idrottshögskolan Göteborgs Universitet."— Presentationens avskrift:

1 Forskning Från idé till offentliggörande Konstantin Kougioumtzis Institutionen för pedagogik och didaktik Idrottshögskolan Göteborgs Universitet

2 2 Disposition uppsats/avhandling Idé Inledande steg Förkunskaper Det riktiga arbetet Det inre arbetet Offentliggörandet

3 3 Idrottsämne  Idrottslärare  Upplevelser av Uppfattningar omJämförelse mellan   Vardagssituationen Den pedagogiska rollenSverige & Grekland   Faktorer som påverkar FramtidvisionerSyntes   · Bakgrundsfaktorer · Idrott som medel Lärarutbildningen, läroplan, m.m · Idrott som ändamål · Undervisningen Eleverna, lokalerna & redskap Idé

4 4 Inledande steg Signifikanta strukturer –Uppdragsforskning Skolverket, Folkhälsoinstitutet –Egeninitierad forskning Uppsatser Forskarutbildning Ansökningar till forskningsfinansiärer Signifikanta personer –Handledare –Professor –Nättverkskoordinator

5 5 Förkunskaper Avhandling –Introduktionskurs –Metodkurs: bl.a. SPSS & intervjuteknik –Teorikurser: samhälls- & individorienterade teorier Ber –Specialisering: Idrottsvetenskap & inlärningsteorier Uppsats –Riktlinjer för uppsatser –Metod –Litteratursökning –Teori

6 6 På fältet: Det riktiga arbetet Litteratursökning Teorianknytning Instrument Urval Datainsamling Dataanalys

7 7 Litteratursökning: uppsatsskrivning http://www.uppsatser.se/ http://www.ub.gu.se/

8 8 www.uppsatser.se

9 9 www.ub.gu.se/sok/samsok www.ub.gu.se/sok/samsok (välj snabbsökning)

10 10 www.ub.gu.se/sok /bocker www.ub.gu.se/sok /bocker (välj Gu katalogen, uppmärksamma e-böcker)

11 11 Teorianknytning Vilken är din uppfattning? –Fenomenet förklaras/förstås med hjälp av strukturer –Fenomenet förklaras/förstås med hjälp av individens handlingar Vilken teori har man använt tidigare? –Vill du repetera eller nyansera? Frukostbordtekniken: –Specificera nyckelord. –Läs författare som anses vara populära i dessa nyckelord

12 12 Instrument Frågeformulär (enkät) –Bakgrundsfrågor ( ålder, kön, utbildning m.m.) –Vilka frågor har man använt i tidigare formulär. –Vilka frågor vill jag lägga till. –Hinner jag med en pilotundersökning (reliabilitet) –Hinner jag med att testa ett par personer (validitet) Intervjutemana (semistrukturerade intervjuer) –Det tar 6 timmar att transkribera 60 minuters intervju –Vilka intervjufrågor eller temana har man använt tidigare –Vilka frågor/temana vill jag lägga till? –Hinner jag med en testintervju (intervjuarens kvalifikation)

13 13 Urval & datainsamling Vilka personer kan ge mig den information, jag behöver Enkät –Hur många svar behöver jag (15 svar per kategori dvs. man, kvinna, gammal, ung dvs. 60) –Med hjälp av e-post kan jag nå hela Sverige, men kommer de att svara (svarsfrekvens – generaliserbarhet) –Att dela ut själv ger bättre svarsfrekvens, men har jag råd Intervju –Mättnadsnivå vid uppsatser 6 – 8 intervjuer. –Fallstudier

14 14 Svarsfrekvens Skolenheter med åtminstone ett ifylld frågeformulär (v)1-6IIIIIIIV7-9IIIIIIIV SE3001001208030010012080 Fr11113454424138494841 Ut14146546131176616748 Fr20220759253241789865 %7375776680788281 Gr30075 30075 Fr14421310712423121611 Ut151163028 3011916383332 Fr181985248514719235555250 Tel232145559514921150585251 %71737968657067776968

15 15 Dataanalys Enkät –Vill jag bara beskriva? –Vill jag korrelera variabler? –Vill jag etablera skillnader mellan grupper? ANOVA Intervjuer –Utgår från dina temana: försök beskriva hur intervjupersonerna förhåller sig till dessa Citat, sammanfattande texter, sammanfattande tabeller –Utgår från personer: De flesta har en viss uppfattning, några befinner sig nära den uppfattningen. Däremot några ställer sig emot Citat, sammanfattande texter, sammanfattande tabeller

16 16 Skrivandet: Det inre arbetet Tänk först, skriv sedan. Skrivtekniker –Kapitelvis. –Helheten. Några tips –Läs noggrant tidigare forskning. Då kommer du att se de “ pärlor” som finns i de egna data. Din teori. Då kommer dina meningar att hänga samman på ett kvalificerat sätt –Pendling Pendla mellan tidigare data och dina egna data Mellan helheten av din uppsats och enstaka kapitel.

17 17 Offentliggörandet Ämnet/förhållningssätt: samhällsrelevans Syfte: Klart formulerade frågeställningar Litteraturgenomgång: –Graden av förankring i tidigare forskning är viktig –Det skall framgå klart att författaren trängt in i litteratur –In en C-uppsats bör man ha läst åtminstone aktuell nationell forskning Teori: man bör vara klar om varför man har valt just den teori Metod: Klar redovisning och motivering av den vetenskapliga metoden Resultat: Redovisning som ansluter sig till frågeställningarna och ger läsaren insyn Diskussion: Koppling till problemställning Tydlig anteckna författarens egna bidrag. Formalia: Hantverkarkraven. Kreativitet vs fantasi

18 18 Komparativa pedagogiska studier Att göra det främmande bekant och det bekanta främmande En kategorisering av Chabbott & Elliott (2003) –Typ I-studier: storskaliga projekt (jfr olika OECD projekt) –Typ II-studier: samarbete inom organisationer i åtminstone två länder med kunskapsöverföring och policyändringar i sikte. –Typ III-studier: Fördjupningsstudier med ett begränsat antal länder i fokus. Stark teoretisk förankring och ett tydligt försök att utveckla nya teoretiska verktyg.

19 19 Lärarprofessionen Begreppet profession kan utmynna i –En professionalisering dvs. ett yrkes position och status & –En professionalism dvs. ett yrkes interna kvaliteter. Ett utvidgat professionsbegrepp –Professionalisering är något mer än bara statuskamp mellan yrken. Yrkesförutsättningar kan påverka anpassning till samhällskrav och ha en inverkan på position och status. –Professionalism är något mer än bara ”mätbara” interna kvaliteter eftersom det som eftersträvas är till viss del socialt konstruerat. Lärarprofessionen i termer av förutsättningar och strävanden –Yrkesförutsättningar: de olika utbildningsreformerna utlöser händelseförlopp med yttre begränsningar och ansvarsfördelning –Yrkessträvanden: Lärare spelar både en direkt och en förmedlande roll vid elevens identitetsbygge genom egna traditioner och som bärare av samhällsideologier.

20 20 Koder för arbetsmiljöer Arbetsdimension i termer av klassifikation och inramning –Arbetare är klart skilda från varandra och utför distinkta handlingar dvs. klassifikationen är stark Till skillnad från svag klassifikation –Arbetsgivaren behåller ensamrätten att definiera arbetsuppgiften dvs. inramningen är stark Till skillnad från svag inramning

21 21 Koder för undervisningsmiljöer Undervisningsdimension som klassifikation och inramning –De olika idrottspraktikerna uppfattas vara klart skilda från varandra samtidigt som några premieras dvs. klassifikationen är stark (jfr snäv aktivitetsutbud) Till skillnad från svag klassifikation (jfr brett aktivitetsutbud) –Elevers medverkan och inflytande är låga dvs. inramningen är stark Till skillnad från svag inramning –Det finns tydliga procedurer för bedömning och betygssättning dvs. pedagogiken är synlig Till skillnad från dold eller osynlig pedagogik

22 22 Datainsamling Idrottslärare (Id-lä) Grekland (ett-ämneslärare) Sverige (inkl. fler- ämneslärare) Population ( N )  5000 id-lä 6000 id-lä Stickprov 600 skolor Svarsfrekvens A (på skolnivå) >70 % av skolorna>80 % av skolorna Svarsfrekvens B (på en och samma skola) I genomsnitt >80% av id-lä I genomsnitt >80 % av id-lä Population ( n ) 451 id-lä707 id-lä Skolår 1-5 & dimotiko dvs. lägre skolår 214 id-lä293 id-lä Skolår 6-9 & gymnasio dvs. högre skolår 237 id-lä414 id-lä Semistrukturerade intervjuer med 8 id-lä

23 23 Lärarkulturer Lärarkultur kopplas till –”övertygelser, värderingar, vanor och accepterade handlingssätt inom ett lärarkollegium där alla tvingats förhålla sig till samma krav och begränsningar under en längre tid” (Hargreaves, 1998, s. 176). Lärartraditioner innebär att: –via specifika interaktionsmönster lär sig de nya lärare historiskt genererade och kollektivt accepterade lösningar. Utbildningsreformer utmanar gällande lärartraditioner Spänningen mellan traditioner och reformer kan te sig olika i varierande lärargrupper dvs. olika lärarkulturer kan utvecklas En fokusering mot etablerade lärarkulturer kan avslöja mekanismen varvid närmandet av traditioner och reformer ske

24 24 Den yttre klassifikationen Samarbete: Frekvensen som skolkonferenser äger rum samt sättet som id-lä bemöts av andra. Samverkan: Frekvensen som id-lä samverkan med andra lärarspecialiseringar inom ramen för undervisning. Id-lä enkätsvar samt intervjuutsagor om status och position används för beskrivningen. I hela den grekiska grundskolan är yttre klassifikation stark. –Id-lä deltar sällan i skolkonferenser. De samverkar sällan med andra. Dessutom upplever de ha låg status. I de lägre skolåren i Sverige är yttre klassifikation svag –Id-lä deltar ofta i skolkonferenser och samverkar ofta. Dessutom upplever de inte tydliga statusproblem. I de högre skolåren i Sverige är yttre klassifikation väldigt svag. –Id-lä deltar i skolkonferenser oftare än id-lä i de lägre skolåren och samverkan i nästan samma grad. Noterbart: De upplever ha samma status som övriga lärarspecialiseringar. –Samarbetskrav verkar vara större än samarbetsbehov

25 25 Den yttre inramningen Graden som id-lä påverkas och/eller begränsas av olika ramar dvs. –policydokument (läroplan, lokal arbetsplan), –undervisningstiden samt –tillgång till lokaler och material för undervisning. Id-lä enkätsvar samt intervjuutsagor används för beskrivningen. I hela den grekiska grundskolan är yttre inramning stark. –Id-lä följer läroplanen noggrant. Dessutom saknas det lämpliga lokaler och material för undervisning. Den tillgängliga tiden kan ibland vara ett problem. I de lägre skolåren i Sverige är yttre inramning svag. –Id-lä meddelar ha goda möjligheter att bestämma undervisningens utformning. I de högre skolåren i Sverige är yttre inramning stark. –Dessa id-lä begränsas av framför allt den tillgängliga tiden. –Noterbart: Trots att dessa lärare ha högre status än idrottslärare i de lägre skolåren, upplever de större problem att definiera den egna undervisningen.

26 26 Idrottslärarnas arbetsmiljö (yrkesförutsättningar) SverigeGrekland Lägre skolårSverigeLägre skolårHögre skolår Yttre Klassifikation SvagVäldigt svagStark Yttre inramning SvagStark Kodens art Typisk integrerad En ”ny” kod?Typisk Samlad Två lärarkulturer i SverigeEn lärarkultur i Grekland

27 27 Den inre klassifikationen Ett brett aktivitetsutbud ger flest elever en möjlighet att finna mening samt hävda sig i ämnet medan Ett begränsat aktivitetsutbud kan premiera de eleverna som är duktiga i de valda aktiviteterna Id-lä enkätsvar relaterade till graden av användning samt rankning av olika idrottspraktiker samt intervjuutsagor används för beskrivningen I hela den grekiska grundskolan är inre klassifikation stark. –Momentet bollspel dominerar nästan helt. Den bärande idén är tävling och rangordning. Icke tävlingsbenägna elever kan marginaliseras. I hela den svenska grundskolan är inre klassifikation svag –Det finns ett bredare aktivitetsutbud och olika bärande idéer gör sig gällande (jfr fysisk träning, lek, friluftsliv).

28 28 Den inre inramningen Graden som eleverna påverkar bl.a. terminsplanering, lektionsinnehåll, arbetssätt Id-lä enkätsvar samt intervjuutsagor används för beskrivningen I hela den grekiska grundskolan är inre inramning stark. –Eleverna har inte stora möjligheter att påverka undervisningens utformning. I de lägre skolåren i Sverige är inre inramning svag –Eleverna kan påverka undervisningen mer än i Grekland men mindre än i de högre skolåren i Sverige I de högre skolåren i Sverige är inre inramning väldigt svag –Elevers inflytande över stoffurvalet, tempot i undervisningen, lektionsinnehållet och arbetssättet är större än i de andra tre grupperna

29 29 Pedagogikformen Vid bedömning och betygssättning kan –Procedurer vara klara eller oklara för eleverna (visibilitet) –Samt det kan finnas många eller få kriterier (stringens) Enkätsvar samt intervjuutsagor används för beskrivningen I de högre skolåren i Grekland är pedagogiken synlig –Hög visibilitet och stringens I de lägre skolåren i Sverige är pedagogiken osynlig –Låg visibilitet och stringens I de högre skolåren i Sverige och i de lägre skolåren i Grekland är pedagogiken något mellan synligt och osynligt –Hög stringens och låg visibilitet –I de lägre skolåren i Grekland: överseende mentalitet dvs. betyg avviker från testresultat till elevens fördel –I de högre skolåren i Sverige: ingripande mentalitet dvs. elever informeras när de frågar eller när läraren vill ingripa vid t.ex. oönskat elevbeteende.

30 30 Idrottslärarnas undervisningsmiljö (yrkessträvanden) SverigeGrekland Lägre skolårSverigeLägre skolårHögre skolår Inre Klassifikation Svag Stark Inre inramning SvagVäldigt svagStark Former av pedagogik OsynligIngripandeÖverseendeSynlig Kodens art Typisk integrerad En ”ny” kod?En ”ny” kodTypisk Samlad Två lärarkulturer i SverigeTvå lärarkulturer i Grekland

31 31 Idrottslärarprofessionen i Sverige Svenska skolgymnastikens utveckling –Linggymnastik: tydligt makt- och kontrollutövning –Bollspelsdominans: osynlig makt- och kontrollutövning –Hälsoprofilering: ytterst förfinad makt- och kontrollutövning? Svenska idrottslärare har i de högre skolåren fått en starkare professionell ställning sedan införandet av Lpo 94. –Samtidigt begränsas de mer än idrottslärare i de lägre skolåren. –Svenska högstadielärare förmedlar en kod i enlighet med Statens visioner om en professionsstyrning, där olika professionella kan fatta beslut utifrån de för ögonblicket rådande villkoren. –Kan dessa idrottslärare blivit statens förlängda arm? Före Lpo 94 upplevde alla idrottslärare en osäker position i hela grundskolan –Numera är idrottslärare professionellt starka i de högre skolåren, men mindre starka i de lägre skolåren –Har Staten lyckats splittra gruppen? –Har latenta motsättningar inom idrottslärarkåren kommit fram?

32 32 Tack för uppmärksamheten! Ladda ner avhandlingen i pdf form för enbart läsning från www.ped.gu.se/personal/konstantin.kougioumtzis/ Dessutom finns jag på Konstantin.Kougioumtzis@ped.gu.se

33 33 Undervisning och uppfostran som sociala fenomen Undervisning handlar om en process varvid elevens världsbild (kunskaper, färdigheter) konstitueras och uppfostran relateras till praktiker där elevens livsåskådning (normer, värderingar) konstrueras. Genom kontakt med varierande världsbilder och distinkta livsåskådningar lär sig eleven något om sin identitet, dvs. sin förmåga och position i omgivningen. De kontext- och situationsbundna innebörderna av elevens förmåga och position konstitueras och konstrueras varken slumpmässigt, opartiskt eller i relation till allmängiltiga förebilder, utan är snarare föremål för processer inom ramen för den samhälleliga produktionen och reproduktionen. Varor, föremål och symboler skapas genom samhällelig produktion, medan reproduktion innebär återskapande av kunskaper, färdigheter, värderingar och normer. –I grundskolan äger huvudsakligen en institutionaliserad form av kulturell reproduktion rum för överföring av normer, värderingar och sociala sammanhang för återskapande av kunskaper och färdigheter. En utbildningsform är samtidigt en bärare av överföring av samhällsideologier och en självständig mekanism påfallande präglad av den egna traditionen.

34 34 Professionalism och professionalisering Profession kan utmynna –i en professionalism, fokuserande ett yrkes interna kvaliteter och –en professionalisering som rör sig om ett yrkes strävanden efter social position och status. Professionalism kan inte enbart handla om interna lärarkvaliteter, utan skulle väl kunna förenas med lärarnas bidrag vid processerna för kulturell reproduktion. Professionalisering bör förstås som något mer än bara statuskamp mellan yrken, eftersom professionella förutsättningar kan påverka anpassning till samhällskrav och därmed ha en inverkan på position och status. En principspecificering på en professionsnivå skulle kunna utgöra analysgrund för system- och individnivå. Principerna manifesteras genom de förutsättningar och de bidrag som lärarna disponerar respektive strävar efter. Såväl förutsättningar som strävanden kan beskrivas genom lärarnas egna ståndpunkter inom ramen för varierande lärarprofessionella diskurser.

35 35 Utbildningsreformer och lärartraditioner Grundskolan kan beskrivas som ett fält för både konflikter och beröringspunkter mellan olika agenter, och huvudsakligen mellan nationalstaten och lärarprofessionen. Staten mobiliserar krafter mestadels genom utbildningsreformer och lärarprofessionens replik är baserad på den egna traditionen. Ett sätt att beskriva lärare uppstår genom begreppet lärarkultur, som uppfattas vara ett resultat av tidigare närmande eller ”drabbningar” mellan staten och lärarna inom ramen för processer för samhällelig produktion och reproduktion. Efter andra världskriget kopplas oftast lärarkulturer till en profession som mynnar ut i centralt reglerade förutsättningar och återskapande strävanden.

36 36 Mekanismer för produktion och reproduktion Samhällelig produktion och reproduktion kan kopplas till processer för en överföring av uppsättningar ideologier från eliten till underordnade samhällsgrupper. Överföringens syfte kopplas till en särskild samhällsordnings kontinuitet och ett bevarande av specifika relationer mellan dem som dominerar och dem som blir dominerade. I de olika arbetsmiljöerna gestaltas ledande samhällsgruppers ideologier i specifika hierarkier och relationer. Ideologierna reproduceras i de olika undervisningsmiljöerna inte bara genom hierarkier och relationer utan även genom former av pedagogik. Skapandet och återskapandet av normer, värderingar, kunskaper och färdigheter genom ideologiskt påverkade ”produktiva” arbetsmiljöer och något traditionspräglade ”reproduktiva” undervisningsmiljöer förefaller vara ett kontinuerligt händelseförlopp.

37 37 Lärarprofessionella koder En lärarprofessionell kod handlar om en beskrivning av typiska mönster hos lärardiskurser, som utmynnar i en funktion för professionalisering och en för professionalism. Professionaliseringsfunktionen kan därför kopplas till lärarprofessionella diskurser som fokuserar yrkesförutsättningar. –Lärarprofessionen som en arbetskultur, påfallande präglad av egna traditioner, utsätts inte för en direkt makt- och kontrollutövning, utan de olika utbildningsreformerna utlöser händelseförlopp med yttre begränsningar och ansvarsfördelning. En utbildningsreform handlar om en ideologiskt laddad mekanism, som påverkar gällande lärartraditioner huvudsakligen genom avgränsning och indelning på basis av maktfördelning och kontrollprinciper. Dessa kan diskursivt närmas genom termerna yttre klassifikation respektive yttre inramning. Termerna binds ihop till en kod för professionalisering som betecknar tidstypiska drag hos en produktionsmekanism i termer av hierarkier och relationer. Professionalism kan studeras utifrån lärarnas ståndpunkter om sådant de strävar efter i samband med undervisning och uppfostran. –Lärarprofessionen spelar som en undervisningskultur både en direkt och en förmedlande roll vid elevens identitetsbygge genom egna traditioner och som bärare av ideologier. Identitetsbygget handlar om en reproduktionsmekanism som påverkar elevens världsbild och livsåskådning. Därmed kan mekanismen kopplas till underliggande mönster av fördelning av makt och principer för kontroll. Dessa mönster manifesteras i giltiga uppfattningar om kunskap, överföringsprocesser och elevbedömning, vilka diskursivt angrips genom inre klassifikation, inre inramning och pedagogikform. Termerna beskriver en kod för professionalism, typisk för en reproduktionsprocess som förmedlar hierarkier, relationer och former av pedagogik.

38 38 Reproduktionens regeluppsättningar och ritualer Grundskolans kulturreproducerande funktion relateras huvudsakligen till elevers identitetsbygge, som i princip sker genom två uppsättningar av regler. –En uppsättning gör sig gällande vid överföring av kunskaper och färdigheter (instrumentell regeluppsättning), –medan en annan kopplas till överföring av normer och värderingar samt sociala former för överföring av kunskaper och färdigheter (expressiv regeluppsättning). –Den expressiva regeluppsättningen är en betydande process för etablering och övervakning av konsensus i olika sociala sammanhang och därför föremål för intensiv ritualisering. En ritual kan uppfattas som ett någorlunda bestående mönster av kontext- och situations-bundna handlingar, vilka utgör grund för konstitution, konstruktion och strukturering av meningsfulla innebörder inom och bortom kontexten för utövandet av själva handlingsmönstret. –Ritualer som för samman elever benämns sammanhållande, –medan ritualer av differentieringskaraktär rubriceras som särskiljande. –Ritualiseringsprocesser i en skola handlar om uppsättningar av såväl sammanhållande som särskiljande ritualer i varierande former och med distinkta funktioner. –Ritualernas funktion i grundskolan kan generellt sägas vara förebyggandet av ett ifrågasättande av giltiga normer och värderingar.

39 39 Idrottsämnets kulturreproducerande roll Idrottsämnet skulle kunna uppträda som en arena för kulturreproduktion särpräglad i relation till de övriga skolämnena. –Undervisning och uppfostran som sker under en idrottslektion kan till viss del betraktas som en intensiv ritualisering av expressiva regeluppsättningar. Idrottsämnet som en intensiv ritualisering av åtminstone expressiva regeluppsättningar kan beskrivas i termer av principer för klassifikation, inramning och former av pedagogik vars olika kombinationer uttrycks genom diskurser för prestation, för kompetens, och för perfektion. –En ”prestation” förmedlar påtvingad disciplin genom vertikala hierarkier, positionsrelationer och tydliga former av pedagogik. –En ”kompetens” signalerar dold makt och kontrollutövning via horisontella hierarkier, personliga relationer och otydliga former av pedagogik. Som ett bestående mönster av handlingar befinner sig den första koden nära Linggymnastiken. De rutiner som kopplas till utövandet av olika bollspel ger uttryck åt den andra koden. –En ”perfektion” handlar snarare om ett fenomen i postmoderniteten vars ritualisering ger tecken på en aktiv livsstil genom förmedlande hierarkier, individuellt ansvar och nyanserade former av pedagogik.