A1 Kulturantropologi Föreläsning 6 Nationalism Kulturmöten och antropologin (förr och nu)

En presentation över ämnet: "A1 Kulturantropologi Föreläsning 6 Nationalism Kulturmöten och antropologin (förr och nu)"— Presentationens avskrift:

1 A1 Kulturantropologi Föreläsning 6 Nationalism Kulturmöten och antropologin (förr och nu)

2 IDAG ska vi prata om föreställningen om nationsstaten, om nationalism och nationalismens ideologi. Dessutom något om ”kulturmöten” och om antropologins roll i dagens globala samhälle

3 Nationalstaterna växer fram Den nationalistiska ideologin växer fram under 1800-talet. Nationalromantik Tanken på ”ett folk” - ett territorium

4 Att skapa ett enat folk - inte lätt - inte självklart Det gällde att sätta gränser mot andra. Att skapa ”vi-känsla”. Förena alla (eller de flesta) inom ett och samma ramverk.

5 Standardisering Allt ska vara samma i hela nationen Vissa lokala varianter – men inom en viss gräns ”Förtingligande” av kulturen – gör den konstant och standardiserad (ex muséer?) Ex. på saker som standardiseras: språk, kunskap, utbildning, media, etc. Centralmakt, byråkratisering

6 Standardisering – lokala variationer som bekräftar nationens exklusivitet.

7 ”Fosterlandet Sverige” Tanken på ”Sverige” växer fram Nationsbyggandet och nationalismen stark från 1800-talets mitt. Myten om ett gemensamt ursprung skapas Historieskrivning (ex. ”vikingar”) Standardisering av språk, etc.

8 Men det tar ett tag innan den nationella identiteten blir viktig… En gemensam ”kultur” skapas – skrivs fram. Ex. Dalarna viktigt som symbol.

9 TRADITIONER Viktigt begrepp i sammanhanget Hänger tätt samman med hur den nationella kulturen skapas Blir ett sätt att skilja ut ”oss” från ”dem”

10 Prata en stund om vad ordet ”tradition” betyder för dig. När använder du begreppet? Tycker du det är ett komplicerat eller okomplicerat begrepp? Finns det typiska svenska traditioner? Hur har de växt fram? Hur har de förändrats? Under vilka förutsättningar består traditioner?

11 Två viktiga namn på temat nationalism: Ernest Gellner och Benedict Andersen De studerade båda nationalismen som ideologisk konstruktion. De var fascinerade i nationalismens kraft. Imagined communities (Andersen) Hur/varför tror vi på nationen som gemenskap?????

12 Föreställningen om en nation är alltså en konstruktion Och den är ett modernt påfund! …även om nationers mytbildning ofta hävdar att de är urgamla ”Traditionalitet” är en del av ”moderniteten”!

13 Tillbaka till Sverige Diskutera! Vilka symboler håller oss samman? Hur skapas den föreställda gemenskapen ”Sverige”? Hur och varför tror vi på den?

14 Men det vi idag kallar Sverige har ju aldrig varit en homogen kultur! Om det är något som är ”typiskt svenskt” så är det ju det heterogena! Det finns 5 officiella nationella minoriteter i Sverige: 1. Samer (officiellt en urbefolkning) 2. Tornedalsfinnar, Tornedalingar (meänkieli-talande) 3. Judar 4. Romer 5. Finnar

15 Nationalstater och deras minoriteter Segregering Assimilering Integration

16 Fundera på… Vad har du lärt dig i grundskolan om de fem nationella minoriteterna i Sverige Om du tycker att ditt kunnande är lågt, vad kan det bero på?

17 Några viktiga punkter på temat nationalism En ideologi om att etniska, politiska och nationella gränser ska sammanfalla Två unika monopol – våld och skatt Nationalstaten kännetecknas av byråkrati Nationalstaten har en skriven lag Enhetlig utbildningssystem Ett officiellt språk (ibland flera) Skapas i relation till något Ofta en myt om ett ”ursprung” – skapa känsla av kontinuitet, äkthet, ålder

18 Etnicitet - nationalism Etniska och nationella identiteter är konstruktioner – inte ”naturliga”, inga egenskaper Kulturella likheter inom gruppen betonas Gränser mot ”de Andra” konstrueras Kopplingen etnicitet – nationalism kan vara problematisk och konfliktfylld (om ex. etnicitet hot mot nationalstaten)

19 ”Nationen existerar bara i den mån ett tillräckligt antal människor är överens om att den ska göra det” (Eriksen 2000:306)

20 Men människor idag rör sig mellan nationalstater hela tiden! Det innebär att mängden ”kulturmöten” har ökat och pågår hela tiden Vad händer när grupper möts, ”blandas”? Hur påverkar en ökad globalisering lokala kulturer?

21 De tidiga antropologerna studerade ofta vad de ansåg vara ”isolerade” grupper

22 Förr: Dokumentera utdöende kulturer Bevara hotade kulturer Det ”västerländska” ett hot mot de ”sårbara”

23 Men kan en kultur egentligen dö ut? …. eller är det egentligen så att allt bara förändras?

24 Idag ser världen annorlunda ut… Och vi ser på världen på ett annorlunda sätt… Migration är något som många antropologer studerar. Kulturmöte behöver inte betyda ”krock”. Tvärtom! Människor som lever i transnationella verkligheter blir bara fler och fler.

25 Boktips! Av Lisa Åkesson (red)

26 Dessutom studerar många antropologer nationalstatens villkor och organisation (lokal, regional, nationell, och internationell nivå). -Centralmakt kontra regionalitet - Medborgarskap -Demokrati-processer -Governance ”Anthropology of the state”

27 Den här veckans föreläsningar har framför allt handlat om etnisk identitet och nationalism. Vi har sett på båda begreppen utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. De ÄR inte. De BLIR när vi definierar dem och ger dem mening och innehåll. I morgon: Vi träffas och pratar om tentaskrivande. Språkverkstaden kommer! Torsdag: Seminarium. Se uppdaterade instruktioner. ------------- Nästa vecka: Gästföreläsare på måndag, metodologi och gästföreläsare på tisdag, sista seminariet på torsdag och summerande föreläsning på fredag.