Patrik Tornberg Ett regionalt perspektiv – vad vinner man på det? Den attraktiva regionen Västmanlands 2016-05-31.

En presentation över ämnet: "Patrik Tornberg Ett regionalt perspektiv – vad vinner man på det? Den attraktiva regionen Västmanlands 2016-05-31."— Presentationens avskrift:

1 Patrik Tornberg Ett regionalt perspektiv – vad vinner man på det? Den attraktiva regionen Västmanlands 2016-05-31

2 Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB

3 Fagersta, Skinnskatteberg, Norberg i en Bergslagskontext Bergslagen enligt en kombination av olika definitioner. Källa: Angelstam m.fl. (2013): Learning About the History of Landscape Use for the Future:Consequences for Ecological and Social Systems in Swedish Bergslagen. AMBIO 42:146-159 FA Avesta FA Ludvika FA Fagersta

4 Branschstruktur 2013 (andel sysselsatta inom resp bransch) FA-region FagerstaRiket G01 jordbruk, skogsbruk och fiske3%2% G02 tillverkning och utvinning38%12% G03 energiförsörjning; miljöverksamhet1% G04 byggverksamhet7% G05 handel6%12% G06 transport och magasinering3%5% G07 hotell- och restaurangverksamhet2%3% G08 information och kommunikation1%4% G09 finans- och försäkringsverksamhet0%2% G10 fastighetsverksamhet1%2% G11 företagstjänster5%11% G12 offentlig förvaltning och försvar4%6% G13 utbildning10% G14 vård och omsorg; sociala tjänster16% G15 kulturella och personliga tjänster m.m.3%4% G99 okänt2%1% Branschstruktur enligt SNI 2007. Källa: SCB

5 Sysselsättning per bransch 2013 FA Fagerstas rank bland Sveriges 72 FA-regioner G01 jordbruk, skogsbruk och fiske57 G02 tillverkning och utvinning1 G03 energiförsörjning; miljöverksamhet46 G04 byggverksamhet46 G05 handel72 G06 transport och magasinering68 G07 hotell- och restaurangverksamhet64 G08 information och kommunikation49 G09 finans- och försäkringsverksamhet67 G10 fastighetsverksamhet72 G11 företagstjänster65 G12 offentlig förvaltning och försvar53 G13 utbildning45 G14 vård och omsorg; sociala tjänster60 G15 kulturella och personliga tjänster m.m.68 G99 okänt10 Kommentar: Andelen sysselsatta inom tillverkning och utvinning är högst bland alla 72 FA- regioner i Sverige.

6 Sysselsättning per bransch 2013 FA-region Fagersta = FNS-kommunerna Branschstruktur enligt SNI 2007 FA Fagerstas rank bland Sveriges 72 FA-regioner FA LudvikaFA Avesta G01 jordbruk, skogsbruk och fiske576347 G02 tillverkning och utvinning1313 G03 energiförsörjning; miljöverksamhet463514 G04 byggverksamhet464519 G05 handel726328 G06 transport och magasinering687137 G07 hotell- och restaurangverksamhet644858 G08 information och kommunikation495046 G09 finans- och försäkringsverksamhet675941 G10 fastighetsverksamhet723254 G11 företagstjänster653450 G12 offentlig förvaltning och försvar534667 G13 utbildning456559 G14 vård och omsorg; sociala tjänster605124 G15 kulturella och personliga tjänster m.m.685657 G99 okänt106264

7 Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB

8 Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB

9 Regionens ekonomiska utveckling  FA Fagersta drabbades relativt hårdare av krisen 2008 än FA Ludvika och FA Avesta i allmänhet och riket i synnerhet  Tillverkning och utvinning – som utgör en stor del av Bergslagens näringsliv – är den bransch som på nationell nivå har drabbats hårdast av krisen 2008. Källa: SCB

10 ”Marginalkostnaden för produktion av järnmalm beräknas ligga på runt 110-120 US dollar/ton. På grund av den långsiktiga ökningen i efterfrågan kan priserna inte ligga under den nivån någon längre tid. Snittpriset på järnmalm under de senaste fem åren har legat på cirka 132 US dollar/ton.” (Dannemora minerals årsredovisning för 2013) Järnmalmspriset 1996-2016 China import Iron Ore Fines 62% FE spot (CFR Tianjin port), US Dollars per Dry Metric Ton. Källa: Index Mundi Våren 2014: 110-120 US dollar/ton Dec 2015: 40 US dollar/ton

11 En förändrad demografi

12 Förvärvsfrekvens (20-64 år) efter födelseland Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Övriga världenTotalt FA Fagersta80%69%58%40%75% FA Ludvika80%69%64%44%77% FA Avesta80%66%62%41%78% Riket82%66%63%52%77%  På riksnivå är förvärvsfrekvensen för utomeuropeiskt födda något lägre inom tillverkningsindustrin och mycket lägre inom ”utvinning av mineral” än inom den totala sysselsättningen.  Branscher där utomeuropeiskt födda är överrepresenterade på riksnivå (t ex transport och magasinering, hotell- och restaurangverksamhet och företagstjänster) är relativt små i FA Fagersta. FA Avesta och FA Ludvika har generellt sett högre andel sysselsatta inom dessa branscher än FA Fagersta. Källa: SCB

13 Utmaning: Att ta vara på specialiseringens potential och samtidigt minska sårbarheten Möjligheterna att hantera denna utmaning är större på regional nivå än lokal nivå

14 Bruttopendlingsrelationer (pendlingsvolymer) (2012) Summa av in- och utpendlare till och från Fagersta. (Antal pendlare) Källa: SCB FagerstaNorberg Skinnskatteberg

15 Nettopendlingsrelationer (2012) Källa: SCB Förklaring Nettopendling = Inpendling - Utpendling Rött: Nettoinpendling Blått: Nettoutpendling Gult: Nettopendling=0 De mörka nyanserna motsvarar de fem starkaste relationerna. FagerstaNorberg Skinnskatteberg

16 Potentialen finns på regional nivå  Pendlingspotential – bättre matchning på arbetsmarknaden  Kompletterande boendemiljöer/boendemöjligheter

17 Långsiktiga nettoflyttningsrelationer (2000-2013) Förklaring Nettoflyttning = Inflyttning - Utflyttning Rött: Nettoinflyttning Blått: Nettoutflyttning Gult: Nettoflyttning=0 De mörka nyanserna motsvarar de 20 starkaste relationerna. Källa: SCB FagerstaNorberg Skinnskatteberg

18 Potentialen finns på regional nivå  Pendlingspotential – bättre matchning på arbetsmarknaden  Kompletterande boendemiljöer/boendemöjligheter  Samordnade investeringar – åtgärder av flera skäl samtidigt

19 Ex: Investeringar/utbyggnad i Östhammar 19 Från Google Maps Foto: Kv Mästersmeden i Österbybruk. Bildkälla: Östhammarshem. Källa: SCB

20 Potentialen finns på regional nivå  Pendlingspotential – bättre matchning på arbetsmarknaden  Kompletterande boendemiljöer/boendemöjligheter  Samordnade investeringar – åtgärder av flera skäl samtidigt  Större kundunderlag … minskad sårbarhet och stärkta utvecklingsmöjligheter

21 Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB Hypotetisk sammanslagning av FA Fagersta, FA Ludvika och FA Avesta

22 Ur ett regionalt perspektiv är varje kommun starkare än sig själv  I ett regionalt perspektiv  är näringslivsstrukturen bredare  är förutsättningarna för matchning på arbetsmarknaden större  är utbudet av boendemiljöer större  är utvecklingspotentialen större  Men: Ju ”regionalare” perspektiv desto fler aktörer…  …alla med egna legitima intressen - i vissa avseenden motstridiga - i vissa avseenden gemensamma  Kräver samverkan utifrån gemensamma nyttor och gemensamma prioriteringar

23 DAR Västmanland som exempel på framväxten av ett regionalt perspektiv i praktiken  Tar successivt skruv i samverkan mellan kommuner, regionala aktörer och Trafikverket  Gemensam målbild  Gemensamma aktiviteter  I varierande grad även med hänvisning till det regionala perspektivet i aktörernas interna organisationer och ordinarie verksamheter

24 TACK FÖR MIG! Patrik Tornberg Patrik.Tornberg@wspgroup.se